StartfotbollAllsvenskanIFK GöteborgSju tankar efter Örebro SK – IFK Göteborg 2-2 ”Får vad vi förtjänar”

Sju tankar efter Örebro SK – IFK Göteborg 2-2 ”Får vad vi förtjänar”

Än en gång spelar Blåvitt borta mot ett bottenlag. Än en gång gör slarv, felriktat fokus och individuella misstag i matchens slutsekunder att motståndarna kan kvittera med matchens sista spark.

Svårare än det ser ut. Blåvitt har ofta svårt att ta sig igenom den sista tredjedelen på plan, men när de väl kommer igenom så är det ofta väldigt imponerande nummer. Idag var inte annorlunda. Prestationen vid 0-1 målet går inte av för hackor. Inte bara hur Sargon bröstar bollen över sin försvarare och sedan jonglerar med den i straffområdet, passen till Söder är delikat (tog flera repriser för att uppfatta att han faktiskt slår en pass med högerfoten) och avslutet är ruskigt välplacerat.
Var bussresan jobbig?. Poya Ashbagi var efter matchen tydlig med att Blåvitt gjorde en dålig match och egentligen sett till prestationen ska vara glada att det ens blir en poäng. Och det har han en poäng i, men den viktiga frågan är varför det ser ut som det gör. Blåvitt slår bort många enkla pass redan från start. Det är inte bara pass som slåss bort. Varje boll som Örebro riktar mot det Blåvita straffområdet slås bort, oftast med extremt olämplig adress. Det går att säga att Örebro spelade bra, men många av de bollarna Blåvitt slarvar bort beror bara på Blåvitt. Det är inte resultatet av någon bra Örebropress eller annars svåra situationer. Det är bara ett Blåvitt som slår bort bollar man ska klara av att göra något bättre med. Framför allt Örebros kvittering är ju ett skolexempel på när hela laget bestämmer sig för att sluta spela fotboll. Anestis MÅSTE plocka ner den bollen. Calisir måste få bort den bollen från straffområdet. Istället slarvar båda två, på övertiden, och låter Örebro kvittera.
Lurar sig själva. Blåvitt är kanske inte laget som släpper in minst mål i Allsvenskan men det finns ändå en trygghet i försvarsspelet. Laget släpper till få lägen, och ibland känns det som om laget lurar sig själva att tro att det är en större styrka än det är. För flera gånger under året ser vi Blåvitt ge bort initiativet när laget har 1-0 lägen. Jag tycker oftast det ser betydligt bättre ut när laget fortsätter trycka på för mål.
Söder Glöder. Inför matchen fanns det de som undrade vem som skulle göra målen för Blåvitt. Den interna skytteligan leds av tre spelare på fyra mål. Benjamin Nygren, Patrik Karlsson Lagemyr och Robin Söder. Bara Söder är kvar av de spelarna. Men Robin har börjat varva upp och gör idag två mål. Båda två är också resultatet av imponerande individuell skicklighet.
Jobbig nästa match. Kristoffer Da Graca, André Calisir och Nzuzi Toko tog alla gula kort idag och är därmed alla avstängda i nästa omgång. Med Carl Starfelt såld och en redan inför säsongen tunn trupp blir det svårt att se hur en eventuell startelva ser ut i nästa match.
Får vad man förtjänar. Blåvitt har 2-0, men ger ändå bort initiativet i matchen. Backar hem och slår bara ifrån sig bollarna (dåligt också, läs punkt 2) och maskar en massa. Toko drar på sig gult kort för just maskning (även om det kändes hårt) vilket vi redan varit inne på kan bli väldigt kostsamt för Blåvitt med en tunn trupp. Efter matchen mot Falkenberg där Blåvitt gör exakt samma sak som idag, så var många upprörda över att domaren lade till så mycket övertid. Som om de inte fattat att det är de själva som tvingar fram övertiden. Jag tycker domarna i Allsvenskan håller en väldigt låg nivå (Robin Söders gula kort idag någon? Eller hur ”straffen” är utanför straffområdet) men att de faktiskt lägger till tid för maskningen är en av de få sakerna de faktiskt gör bra. Det är Blåvitt som måste sluta med den rakt av pinsamma maskningen och ständiga krampkänningarna.
Vart är vi på väg? Truppen är som sagt tunn. Även om det finns mycket talang på bänken är känslan nog ändå den att många av dem inte riktigt är redo att spela i Allsvenskan. Av de som startar ser det rätt slarvigt ut stundtals. Det ska sägas att Blåvitt ändå sålt två av vårens bästa spelare, och tappat några andra spelare, men jag tycker inte riktigt det motiverar att laget på plan gör så mycket slarvfel som de gjort i några matcher nu. Europaplatserna är inte orimligt långt bort än, men Blåvitt tappar mark mot övriga topplag. Något måste nog ske snart ifall det inte ska bli mittenstrid till hösten. Förvisso inte så negativt sett till hur förväntningarna såg ut inför säsongen, men samtidigt en besvikelse sett till hur fint Blåvitt ändå visat att de kan spela med det här laget.