Sju tankar om IFK Göteborg–Stabaek 2–0: Nya generationen tar över
Det blev seger i årets första match mot norska Stabaek. Amin Affane och Måns Saebbö stod för målen, men det fanns fler anledningar att ta sig till Prioritet Serneke Arena idag.
1. Poyas spel. Precis som för ett år sedan ser vi att Poya står fast vid sitt 3-4-3 där Blåvitt ska vara det bollförande laget. Fungerade bra idag, men frågan kvarstår om vi verkligen har spelarmaterialet för den typen av fotboll. Att vi kan rulla boll på hemmaplan i januari mot ett Stabaek som också de kommer från en dålig säsong är en sak, att göra det i skarpt läge i allsvenskan en annan. Samtidigt bygger spelstilen mycket på självförtroende hos spelarna, något man har tid att bygga upp nu på försäsongen.
2. Presspelet. Och just självförtroendet hos många spelare var idag en stor skillnad mot hur det såg ut i höstas. Inte minst syntes det i presspelet, där spelare i alla lagdelar alltid störde och därmed vann mycket boll. Lite attityd och spelare som vågar ta risker hade inte skadat i höstas heller, och därför är det roligt att se att något har hänt efter ledigheten.
3. Baby Blåvitt. Extra roligt var att se hur de unga spelarna vågade ta för sig idag. Erik Gunnarsson spelade med pondus, Alhassan ”Hasse” Yusuf stod för några av matchens bästa individuella prestationer centralt på mittfältet, och Måns Saebbö fick göra sitt första a-lagsmål i slutminuterna. Benjamin Nygren stod för ett par riktigt fina framspelningar, och den store men kvicke Emil Holm flög fram på sin högerkant i andra halvlek. Snittåldern i dagens matchtrupp låg strax över 21 år, och det märks att de unga spelarna växer med förtroendet.
4. Centralt mittfält. August Erlingmark lämnade ett sent återbud från startelvan, och istället klev Yusuf in bredvid Amin Affane på centralt mittfält. Ingen skada skedd dock, eftersom kombinationsspelet mellan Hasse och Amin blev lite av matchens behållning. Förra säsongen gynnades ofta Blåvitt av att ha en mer defensiv och en mer offensiv mittfältare centralt, men idag fick vi se att det funkar även med två tvåvägsspelare. Blir spännande att se hur detta fungerar mot starkare motstånd.
5. Giannis. Den grekiske målvakten fick stå i 90 minuter i sin första match för Blåvitt, och stod för en stabil insats. Placeringssäker och spelade med stort självförtroende, även om han inte blev prövad till det yttersta idag. Tog dock vissa onödiga risker, men är det någon gång man ska göra det så är det väl på försäsongen.
6. Rutin. Även om det är väldigt roligt att se de unga spelarna från akademin få chansen och ta för sig i a-laget, så hade jag gärna fått in någon mer rutinerad spelare i truppen. 29-årige Erik Dahlin är idag äldst i truppen, så någon spelare över 30 hade definitivt varit välkommet. Vi tvingades genomlida ett flertal tappade ledningar under förra säsongen, något som till viss del nog berodde på att vi saknade tydliga ledare på planen. Med en just nu ännu mer orutinerad trupp behöver vi nog ha in någon med ett gäng allsvenska matcher under bältet, för att liknande situationer inte ska uppstå i år igen.
7. Kapten? Den unga och orutinerade truppen gör också att valet av ny kapten efter David Boo Wiklander blir svårt. Ingen känns i dagsläget som någon given kandidat. Sebastian Ohlsson som spelade med bindeln idag har hjärta för klubben, vilket också synts i hans spelstil. Annars har August Erlingmark spelat med bindeln tidigare, och det finns ett stort signalvärde i att låta en så pass ung spelare vara kapten för denna unga trupp. Robin Söder är den mest rutinerade i truppen, men är han verkligen kaptenstypen? Ett tydligt ledarskap är i alla fall ytterst viktigt med en så ung trupp, så någon måste de välja.
