Som vanligt i träningsspelet

Vi föll med 0–2 hemma mot Djurgården. Vi började förtroendeingivande men två snabba mål i den 27:e och 32:a minuten knäckte oss. Chanser fanns för en reducering men vi gick tyvärr mållösa av banan.

Man vill ju alltid ha en jämn och stabil tillvaro i livet men eftersom ens lag är synonymt med tillvaron så blir det ju sällan så. Nu rasar ju inte tillvaron samman för en förlust i en träningsmatch och man måste acceptera att det svänger en del på försäsongen, som det alltid gör när träningen är i fokus och inte matcherna. Likväl är det förstås trist när viktiga delar i spelet inte fungerar.
 
Efter årets två spelade träningsmatcher kan vi konstatera att vi släppt in fyra mål efter mycket bristfälligt försvarsspel och det är naturligtvis oroande. Inte minst eftersom två mål har kommit efter inkast på vår vänstersida. Vi påminner oss åter om att vi släppte in fem av sex ”inkastsmål” från vår vänstersida i fjol. Trots detta bistra facit verkar ingenting ha gjorts för att stoppa blödningen efter dessa hemska inkast.
 
Vi började annars matchen helt okej mot Djurgården och dominerade stort spelmässigt under de 25 första minuterna där vi borde ha tagit ledningen, men Victor Skölds nick i den 19:e minuten gick utanför och Martin Christensens skott i den 24:e minuten tog i överliggaren. Det kändes som vi var på väg att slå hål på Djurgården, vilket säkert hade gett oss positiv energi att spetsa till spelet ytterligare.
 
Men istället vändes allt över ända när vi släppte in 0–1 i den 27:e minuten. Alla i vårt lag är naturligtvis väl medvetna om att Haris Radetinac kvaliteter. Ändå tilläts han leka in bollen i mål när han dribblade in från höger och satte bollen högt ur snäv vinkel.
 
Stefan Karlsson kastade ett inkast från höger. Pontus Nordenberg följde Haris Radetinac för dåligt och därmed kunde Haris enkelt vända om och börja sin slalombana mot målet. Pontus blev ett enkelt byte när han gick ned på knä. Martin Christensen och Ammar Ahmed var inte heller på tå och blev också enkelt bortgjorda då Haris på ett oerhört simpelt sätt tilläts gå emellan dem. Mauricio Albornoz hade alla chanser att täcka av vägen in mot målet, men blev avvaktande och hann inte fram. Månz Karlsson hade att se upp med Sebastian Andersson som fanns snett bakåt och kom för sent fram för att hindra det försmädliga målet. Henrik Gustavsson hann inte heller få händerna på bollen.
 
Kristian Bergström fick ett jätteläge att kvittera bara tre minuter senare, men vinklade bollen utanför den bortre stolpen, efter fint förarbete av Pontus Nordenberg. Istället åkte vi på ytterligare ett mycket försmädligt mål.
 
Djurgården fick en frispark till vänster om vårt straffområde efter att vi återigen varit för passiva och släppt fram Sam Johnson. Elliot Käck lyfte in bollen och nästan på mållinjen, vid den bortre stolpen, vräkte sig Sebastian Andersson fram och nickade in 0–2.
 
Hampus Holmgren lyckades inte stå emot Sebastian Andersson och det är ju inte så konstigt då Sebastian är 190 cm lång och Hampus är 12 cm kortare. Visst kunde Hampus stått bättre emot i duellen, men det blev kardinalfel från början. Vi hade ju längre och mer rutinerade huvudspelare på banan. Jag kan förstå att Alberis da Silva skulle ha en fri roll och gå på bollen, men han var inte nära att göra det. Vadim Manzon tappade också helt markeringen på Omar Colley, som också fanns vid den bortre stolpen. Trots allt borde Henrik Gustavsson ha boxat bort frisparken som gick väldigt nära mål. 
 
Efter matchen pekade Roar Hansen på det lite uppgivna kroppsspråket redan efter det första målet och det är förstås väldigt bra att vår tränare tidigt anammar ett av de problem vi har dragits med tidigare. Att när våra spelare har spelat ganska bra och inte får utdelning så blir ett bakslag för stort att hantera. Det är många gånger vi vikit ned oss, istället för att knyta näven i ren ilska och visa att nu jävlar ska vi komma tillbaka ännu starkare.
 
Djurgården som spelade med en låg försvarsställning redan från start, blev inte direkt lättare att passera när de hade ledningen. DIF hade också många spelare borta och hade därmed inte kraft att ösa på framåt.
 
Vi hade några bra sekvenser i andra halvlek med bra passningskombinationer och spelvändningar. Vi skapade också några chanser, men Kristian Bergström fick gå av planen mållös trots några fina lägen mitt framför mål. Nära var också Martin Christensen i den 81:a minuten men skottet touchade en djurgårdsspelare och smet utanför den vänstra stolpen. Vi radade därefter upp ett antal hörnor men var inte tillräckligt skarpa framför mål.
 
I stort hackade ändå spelet för mycket i den andra akten. När vi hade chans att sätta fart i omställningslägen, så slog vi bollen bakom spelaren som kom med fart istället för framför. Överlag hade vi ett för slarvigt passningsspel för att kvalitet i spelet skulle kunna hållas över en längre period. Vi var inte heller tillräckligt aggressiva.
 
 
Henrik Gustavsson gjorde årets första match mellan stolparna och hade inte speciellt mycket att bestyra. Det var ingen enkel match att mota det första målet men vid det andra borde Fimpen förstås ha gjort det bättre.
 
Hampus Holmgren spelade åter till höger i backlinjen och ökade speltiden till från 45 minuter till 60 minuter. 19-åringen visade på en del fina kvaliteter i form av brytningar och uppspel i början, men hade det sedan kämpigare. Självklart behöver finländaren tid att växa in i laget.
 
Alberis da Silva spelade årets första match från start och det är naturligtvis viktigt att brassen får speltid för att komma upp i form. Alberis fajtades sina vana troget, men behöver höja kvaliteten.
 
Månz Karlsson startade åter och har också en bit till formen. Precis efter 0–1 tappade Månz en boll under foten och Sebastian Andersson fick möjligheten att göra 0–2. Månz svarade dock för några fina brytningar och kom tillrätta med aggressiviteten stundom, men måste bli jämnare och mer taktiskt slipad fram till seriestart.
 
Pontus Nordenberg spelade från start till vänster och hade en del goda offensiva framstötar, speciellt i inledningen, men tappade stundtals fokus i defensiven.
 
Ammar Ahmed spelade åter från start som defensiv mittfältare och hade mycket boll inledningsvis, men ibland blir det lite för många touch på bollen och passningskvaliteten bör bli jämnare.
 
Mauricio Albornoz spelade sin första halvlek i vår klubb. Marre började starkt och ville mycket, det syntes då han satsade i duellerna. Tajmingen var inte alltid den bästa, men för att komma i form krävs förstås mer speltid. Vi såg dock direkt att vi har fått till oss en tvåvägsspelare av god kaliber, men det har vi ju tidigare sett i BP.
 
Kristian Bergström fortsatte i sin roll som spets centralt. Pliggs fina passningsfot kommer väl till pass i mitten för att sätta fina bollar på framstormande lagkamrater. Det var dock trångt om utrymmet mot DIF. Pligg kom istället själv i många fina lägen, men saknade den rätta skärpan för att hitta målet.
 
Victor Sköld flyttades denna gång ned till höger på mittfältet, men bytte kant med Martin Christensen flera gånger under matchen. Victor hade en del fina intentioner, men har en del att jobba på i defensiven.
 
Martin Christensen hade tuffa dueller med Haris Radetinac och fick inte samma utrymme som brukligt, men hittade ändå fram på kanterna emellanåt och var nära att bli målskytt ett par gånger. Det är förstås positivt att dansken får testa båda kanterna. På så sätt kan vi bli mer oberäkneliga.
 
Vadim Manzon gjorde inget större väsen av sig. Precis som Victor Sköld blev för ensam på topp mot Örebro, blev vår ryske provspelare för ensam mot Djurgården. 20-åringen hade lite problem med tajmingen i huvudspelet och fick inte mycket att jobba på i markspelet, men han hade också ett för svagt rörelsemönster.
 
 
Bruno Marinho kom in istället för Mauricio Albornoz till den andra halvleken och försökte höja tempot med passningsspelet. Med mer speltid kommer förstås också kvaliteten att bli jämnare.
 
John Owoeri gjorde årets första 45 minuter då han bytte av Vadim Manzon till den andra akten. Nigerianen tillförde med löpvillig energi i början av halvleken och kommer fortsatt att bli en stor tillgång under säsongen.
 
Andreas Dahlén spelade högerback den sista halvtimmen. Det är inte Dalles position, men bra att han får speltid till höger så han är mer beredd att tycka in på ”fel sida” om det behövs.
 
Joel Rajalakso spelade också den sista halvtimmen, till höger på mittfältet, men överarbetade för mycket.
 
Simon Skrabb gjorde årsdebut med 25 minuter som spets på mittfältet. Simon har gjort bra ifrån sig i fyra U21-landskamper för Finland som gick till final i Commonwealth Cup i St Petersburg. I kvartsfinalen fick dock Simon en smäll i huvudet, men är nu okej och ville mycket i sitt inhopp. Med mer speltid kommer också tryggheten i värderingarna.
 
Daniel Hallingström bytte av Månz Karlsson under de sista 20 minuterna. Danne är ankaret i vårt lag, men självklart måste Månz Karlsson och Alberis da Silva också få chansen att spela ihop sig, vilket vi också ser att det behövs efter den här matchen.
 
David Lundgren hoppade in sista tio minuterna till höger på mittfältet istället för Martin Christensen.
 
 
Vi spelade åter efter spelsystemet 4–2–3–1. Mot ett lågt spelande Djurgården blev vi lite för ”baktunga” som Roar Hansen uttryckte sig efter matchen. Det är förstås risken med två defensiva mittfältare framför vår backlinje som vill komma ner och hämta boll och styra spelet. Vi har upplevt samma problem med Mohammed Abubakari och Daniel Sjölund som båda också ville vara spelförande.
 
Oavsett om vi spelar 4–2–3–1, 4–4–2 eller vad det må det vara måste vi låta innermittfältarna spela ihop sig för att de ska känna sig trygga i sina roller. Vi måste ha spelare som kommer i genombrott och skiftar vem som går ner och hämtar boll för att vi inte ska bli för statiska och lättlästa.  
 
Djurgården har precis som vi en tunnare trupp i år och de saknade dessutom försvararna Jesper Arvidsson och Fredrik Stenman samt mittfältarna Martin Broberg, Daniel Bernsten, Nahir Oyal och Jesper Karlström. Detta faktum stärker inte precis betyget på vår insats i den här matchen, utan innebär att det fortfarande finns mycket mer att jobba på. Eftersom vi mycket tragiskt nog inte får chansen att spela oss till Europa League via Svenska Cupen har vi dock två månader på oss att hitta rätt.
 
Matchfakta
ÅFF – Djurgårdens IF 0–2 (0–2)
0–1 (27) Haris Radetinac
0–2 (32) Sebastian Andersson
Domare: Jim Petersson, Motala.
Publik: 584
 
Startelvan
Henrik Gustavsson –
Hampus Holmgren (ut 60), Alberis da Silva, Månz Karlsson (ut 72), Pontus Nordenberg –
Ammar Ahmed (ut 66), Mauricio Albornoz (ut 46) –
Victor Sköld (ut 60), Kristian Bergström, Martin Christensen (HM 60, ut 82) –
Vadim Manzon (ut 46)
 
Inbytta ersättare
Bruno Marinho (in 46 MM), John Owoeri (in 46 F), Andreas Dahlén (in 60 HB), Joel Rajalakso (in 60 VM), Simon Skrabb (in 66 MM), Daniel Hallingström (in 72 MB), David Lundgren (in 82 HM).
 
Ej inbytt ersättare
Gustav Jansson.

Torbjörn Nilsson2015-01-31 23:34:15
Author

Fler artiklar om Åtvidaberg

Benjamin Tannus om tiden i Åtvidaberg, genombrottet i Högaborgs BK och åren i juniorlandslaget