Spelarförluster och farväl
Hittills har tio spelare lämnat Sirius av olika anledningar och trots att jag känner mig väl sen på bollen är det läge att gå igenom vilka som gjort sitt i Blåsvart. Ännu inga nyförvärv men text och kommentar om det kommer när det händer något på marknaden. Håll till godo.
Ante Eriksson
- Rockern Ante Eriksson lägger skorna på hyllan och med en kropp om inte klarar av fortsatt fotbollsspelande är det inte mycket att orda om. Jag tyckte inhoppet mot Malmö i somras lovade gott men därefter var Ante åter utanför truppen pga skadekänning och sedan dess har det känts mer eller mindre hopplöst. Uppenbarligen känner Ante Eriksson likadant själv eftersom han väljer att avsluta karriären. Trist och surt för både spelare och supportrar. Lär satsa än mer på musiken hädanefter och skötebarnet 21 Bronco som snart släpper sin fjärde EP.
Ante Björkebaum
- Favoritspelare som känns som att han nästan varit med för alltid. Avslutar karriären efter sin sjunde säsong i blåsvart. En fjärde korsbandsskada sätter stopp för fotbollen och, liksom som för Ante Eriksson, är det tragiskt att fysiken hindrar möjligheterna att ge utlopp för all fotboll karln besitter. Är en av generationsväxlingen som Sirius påbörjat men en skadefri Ante Björkebaum hade tvivelsutan kunnat fortsätta spela på allsvensk nivå. Ett inte helt oväntat beslut med tanke på hur tongångarna lät efter skadan i somras men ändock ett ruggigt sorgligt öde. Kanonkille som vi önskar all lycka till framöver.
Niklas Busch Thor
- Jag ska villigt erkänna att jag trodde vår kapten skulle förlänga till slut. Kanske förstod jag inte hur långt inne fjolårets kontraktsförlängning satt. Jag tycker Busch Thor gör sin bästa säsong i Sirius i år och var i många matcher direkt dominant på mittfältet. Såg ut att vara i sin livs form och kunde med en blandning av fysik, spelförståelse och passningsfot vara navet i Sirius spel. Har aldrig levt på någon snabbhet vilket borgar för att han skulle kunna hålla sig på den här nivån ett antal år till. Men motivationen har vacklat och livspusslet har uppenbarligen varit svårt att lösa. Niklas slutar på topp vilket förstås är ett högst värdigt slut. Bara att tacka för dessa fyra år och för föredömligt kaptensjobb. Kommer vara saknad på och utanför planen.
Diego Montiel
- Kom från Dalkurd inför denna säsong men lyckades aldrig växla upp. Spetsegenskaperna i form av passningsfot och kreativitet offensivt var inte bra nog samtidigt som fysiken och tempot höll honom utanför startelvan. Gjorde ett bra halvår på lån i Gefle men har i samförstånd med Sirius brutit kontraktet. I dagarna presenterad av Örgryte och vi får önska Diego lycka till framöver.
Josh Wicks
- Ett ruskigt tungt tapp spelmässigt. Var en av seriens bästa målvakter och gjorde sig snabbt till en publikfavorit efter ivriga klubbmärkeskyssar. Uttalandena kring petningen i höstas samt vid kontraktsförhandlingarna lägger smolk i bägaren för amerikanen som lämnar klubben för hittills okänd mark. På planen en gigant som helt klart var en nyckelspelare framförallt i våras men som tappade ju längre säsongen led. Lär ha goda alternativ på bordet och förhoppningsvis ser vi honom inte i en direkt konkurrent kommande säsong.
Jakob Bergman
- Ja du Jakob. Efter hemkomsten från Göteborg förra året gjorde Uppsalasonen succé med delvis oväntat mycket speltid samt en målskörd man inte räknat med. Fyra baljor blev det, där segermålet i den episka uppflyttningsmatchen mot Halmstad i fjol står i centrum och kommer återfinnas i de blåsvarta historieböckerna under lång tid framöver. Gjorde inte bort sig vare sig som ytterback eller mittback i de framträdanden han gjorde i år men var heller inte bra nog för att knipa en plats i startelvan. Bristen på speltid lär vara faktorn som gör att han avböjer förlängning och väljer att fortsätta i en annan klubb. Tråkigt för Sirius men det är bara att tacka och bocka för den här tiden.
Gustav Thörn
- Lånades ut till Sandviken under året och har tydligen gjort det bra där men har liksom Kyria Kambusi ganska långt kvar till spel i Allsvenskan. Lär fortsätta sin karriär i en klubb längre ned i seriesystemet och jobba sig framåt därifrån. Lycka till!
Kyria Kambusi
- La beslag på ett A-lagskontrakt i fjol men har haft svårt att konkurrera på riktigt. Lånades ut till GUSK för att få regelbunden speltid och den enda match jag sett honom spela i år sattes han på vänsterbacksplatsen. Han gjorde absolut inte bort sig men att Kyria skulle slåss om speltid i Allsvenskan kändes avlägset. Kanske är det klokt att fortsätta i en klubb där steget till A-lagsfotboll inte är lika lång. Det ska bli spännande att se vad nästa karriärsteg blir!
Johan Andersson
- Ytterligare en uppsalakille som lämnar klubben. Slog igenom med dunder och brak 2015 efter att ha flyttats upp från akademin och har med sin speed varit en klockren rollspelare i truppen. Skador satte stopp för att kunna etablera sig i startelvan och i år har Karl Larson helt enkelt varit för bra för att konkurrera ut. Jag förstår att Johan behöver kontinuerligt matchande för att utvecklas ytterligare men min förhoppning var att han kände att rätt plats för detta var i Sirius, trots att det är svårt att spela från start samtliga omgångar. Det känns riktigt tråkigt att Johan väljer att fortsätta på annan ort och han kommer onekligen vara saknad på planen och som spjuver i laget. Hoppas detta är rätt sätt att ta nästa steg i karriären och all lycka till i framtiden.
Kim Skoglund
- Det var ju inte så här det skulle sluta. Det var inte så här vår tids meste Siriusspelare skulle avsluta sina dagar som Blåsvart fanbärare. Jag minns hur jag satt med pappsen på sittplats för tio år sedan och lusläste matchprogrammet där bilden av en ung Kim Skoglund fortfarande är ett tydligt minne. Där och då var mitt supporterskap inte vad det är idag och inte kunde man ana att han ett decennium senare skulle varit Sirius trogen och den spelare som allra mest förkroppsligar Sirius avancemang från gärdsgårdsfotboll till den absoluta nationaleliten.
Antalet framträdanden landar på strax under trehundra och även om jag är fullt medveten om att Kim inte är en startspelare när samtlig personal i laget är friska och tillgängliga, har han likförbannat spelat 25 av 30 matcher när säsongen summeras. I fjol var han en del av navet Busch Thor, CG och Skoglund som under den andra halvan tog fart och säkrade vinsten av Superettan. I år fick han framförallt spela mittback eller högerytter vilket givetvis inte gör honom rättvisa. Uppenbarligen har det varit övermäktigt att ta en startplats på innermittfältet men för mig finns det fortfarande tydliga styrkor hos Kim som är värda att förlänga med. Kopplingen till Uppsala, kulturbärare i klubben och bandet till supportrarna inte minst. Lägg till en flexibilitet och mångsidighet i sitt spel som få kan matcha. En professionell inställning därtill och sammantaget anser jag att ett års förlängning hade varit klädsamt. Detta blir inte värdigt men nu är det som det är och vi får lita på att Kim och Tolle tagit rätt beslut. Oavsett förtjänar Kim att hyllas och avtackas på riktigt i något sammanhang framöver. Tack för dessa år och tack för resan du tagit oss Blåsvarta med på.
//Oskar Möller
