Spelarporträtt: 21.Peshraw "Pasha" Azizi
19e mars 2014. En skäggig 26 åring kliver ut på en liten fotbollsarena i Diyarbakir. Det är snart Newroz, värmen efter vintern är på väg och fotbollsplanerna är fortfarande lika hårda som när han lämnade Kurdistan för 14 år sen. På ryggen newroz datumet 21, på armen en kaptensbindel och på bröstet den kurdiska flaggan med en dalahäst på. Han är tillbaka i Kurdistan, marken där han en gång började sparka boll. Han heter Peshraw ”Pasha” Azizi och lagom till seriepremiären porträtterar vi honom.
Peshraws familj kommer från staden Bane i östra (Iranska) Kurdistan. Efter den Iranska revolutionen hoppades hans far Ali på en bättre framtid men insåg ganska snart att hans enda väg till frihet är att ansluta sig till den kurdiska gerillan och bli Peshmarga i Dr Ghassemlous PDKI. Sagt och gjort blev Peshraws far politiskt aktiv, familjen bosatte sig 60 km bort på andra sidan ”gränsen” i staden Sleymani (Irakiska Kurdistan) och där föddes Peshraw torsdagen den 19 januari 1988. Redan i ung ålder började Peshraw att sparka boll i Sleymanis gator, fick man inte tag på en boll använde gårdens ungdomar det som fanns tillhandahålla, ibland en burk ibland en plastbit. När Pasha var 11 år bestämde familjen Azizi sig för att det var dags att lämna Kurdistan, de flesta inom PDKI hade lämnat landet och kampen hade mattats av. År 2000 landade familjen på Arlanda och bosatte sig i Rönninge utanför Stockholm. Resan var ganska odramatisk, gick via Tyskland och en del av FNs kvotflyktingsprogram. Fotbollskarriären tog fart direkt och ganska direkt efter att Pasha kommit till Sverige besökte han lokalföreningen Röninge/Salem. Idolen Schmeichel hade inspirerat Pasha att stå i mål men eftersom han var för kort fick han bli försvarare istället. Hans talang från Kurdistan visade sig hålla i Sverige, ganska snart hörde Syrianskas pojkallsvenska lag av sig och som 14 åring blev Pasha en tongivande spelare i Södertäljelagets pojkallsvenska trupp. Karriären fick ännu en skjuts när Pasha endast som 17 åring fick sitt första a-lags kontrakt och fotbollsvärlden låg framför honom.
.”Jag fick vara med på en rolig och intressant resa från Div2 till allsvenskan, jag trivdes bra i föreningen och lärde mig en hel del under mina år”, har Pasha själv sagt om tiden i Syrianska. Det blev dock inget spel i allsvenskan utan enbart ett par inhopp i superettan.
2011 bestämde sig Pasha till slut för att flytta till Borlänge och bli en del av Dalkurd. Kanske var det ödet som tog Pasha till Dalkurd, familjen har alltid kämpat för Kurdistan och detta är Pashas bidrag till den kurdiska kampen. Pasha berättar för oss att Kurdistanlägret inte var som ett vanligt fotbollsläger utan att det blev många historielektioner om Diyarbakir, Nisebin, Amediye, Dohuk och andra kurdiska städer. Även om han själv är kurd så var mycket nytt för honom också eftersom han inte varit i just de trakterna förut. Pasha kände sig också stolt över att hans icke-kurdiska lagkamrater fick möjligheten att få känna det kurdiska folkets värme.Pasha förkroppsligar Dalkurd på många sätt. En stark kurdisk identitet men också fostrad och integrerad i Sverige, precis som Dalkurd emblemet, en kurdisk flagga med en dalahäst i mitten. Pasha är också Dalkurds största krigare och många av oss som sett han spela har tappat räkningen på alla 60 meters ruscher han gjort för att bryta ett anfall. Vi minns också hans fantastiska säsong förra året som tyvärr avslutades med ett snöpligt självmål i den sista kvalmatchen. Mitt i sorg och besvikelse valde vissa att lämna men Pasha bestämde sig där och då för att stanna kvar och ta sitt ansvar. Dalkurd ska upp med Pasha som lagkapten, så är det bara.
Idag arbetar Pasha tillsammans med Frank och några andra lagkamrater på Maserskolan i Borlänge. Dessutom pluggar han och tillsammans med fotbollen är det full rulle hela dagarna. Familjen bor fortfarande i Stockholm och Pasha försöker att hälsa på så ofta som möjligt, framförallt lockar systersonen Lionel. Att just han blev kapten efter Brwa var ganska naturligt eftersom han kommit att bli lite allt i allo i Dalkurd, allt ifrån extrapappa till kock och kurator. . -”Inför säsongen är revanschlusten väldigt stor, många nya killar har kommit in i laget och tillsammans med nya tränare måste vi få ihop laget och kämpa på, berättar Pasha”. Om Dalkurd skulle gå upp iår skulle allt vara tipp topp men det finns en sak Pasha är orolig för, han är dålig på att dansa kurdiska och som lagkapten skulle han tvingas hålla sarchopi på en eventuell segerfest.
5 snabba med Pasha
Nike / Adidas
Facebook / Instagram
Brunetter / Blondiner
Borlänge / Stockholm
Jeans / finbyxor
*denna artikel går att kommentera, kommentera gärna.
