Ståplatsgalan 2011: It's funny because it’s true
2011, inget kul år att vara TFF:are. Å andra sidan har det väl aldrig funnits något år då det varit riktigt roligt att vara TFF:are heller. Oavsett vilket är det åter dags för Ståplatsgalan. Vem blir årets mest osynlige spelare? Vem har stått för årets sockerchock? Kommer orden ”uselt försvarsspel”, ”spelduglig gräsmatta” och/eller ”nedflyttning” att användas? Låt oss raskt gå vidare till årets prisutdelning!
Ståplatsgalan är galan om och för Trelleborgs FF. Vinnarna har utsetts i samverkan mellan olika personer, vid underliga tillfällen och helt utan insyn från någon, inte ens de inblandade. Resultaten har samlats i en hög och eldats upp, varefter askan har begravts till havs. Djur har kommit till skada under arbetet med den här galan, dock oklart vilka och på vilket sätt.
Välkomna hit till årets upplaga av Ståplatsgalan anno 2011. Ikväll sänder vi från den nästan helt oanvända damtoaletten på Vångavallen, där kvällens värd, Ingvar Thell, befinner sig för att kora årets välförtjänta vinnare.
Jag vill inleda med att be om ursäkt för de spartanska lokalerna, men tydligen var TFF:s pokalrum ännu inte färdigställt. Vi har alla mycket känslor att bearbeta efter degraderingen till superettan, men nu låtsas vi som ingenting och går över till prisutdelningen istället!
Årets Utbrott: Kristian Haynes. Efter den svidande förlusten mot Mjällby skrev Kristian ett inlägg på sin blogg där han skällde ut underpresterande lagkamrater efter noter! Man kommer bara så långt på sin talang, resten handlar om hårt arbete. Väl rutet, Kristian!
(R.I.P Macho Man)
Årets Benbrott: Viktor Noring. Viktor har haft en svår säsong: ett underligt värvningsförsök från Fulham följt av pajkastning mellan TFF och Viktors agent som sedan följdes av en kontraktsförlängning. Även om Viktors form har sviktat väldigt under säsongen, började vi mot slutet känna igen den gamle Viktor igen. Just då, med två pinfärska straffräddningar mot Häcken i friskt minne, bryter han ett ben i foten och säsongen är över. Ridå!
Årets Sammanbrott: TFF:s backlinje. Skador, inkompetens, skador, oskicklighet, skador, formsvackor och skador. De usla förutsättningarna till trots är TFF:s 64 insläppta mål den här säsongen rena natta!
Årets Citat: ”Vi måste börja ta tag i det här nu” (eller någon form av variation på detta). Sagt av samtliga TFF:s spelare och ledare som har intervjuats eller uttalat sig i samband med en av alla förlustmatcher den gångna säsongen.
Årets Gåta: Vad är det som är mörkblått med 56 ben som trots på pappret goda förutsättningar underpresterar en hel säsong (med undantag av två matcher)?
Årets Citat 2: ”Trelleborgaren uppfattar jag som en skeptisk och svårflörtad person”. TFF:s tränare Tom Prahl slår huvudet på spiken.
Årets Trolleritrick: Kristian Haynes. För att öka sammanhållningen i truppen mot slutet av säsongen fick varje spelare i uppdrag att utföra en underhållande aktivitet i samband med träning och match. Inför bortaderbyt mot MFF imponerade Kristian Haynes med att dra fram ett spelkort ur Joakim Sjöhages rumpa. Tom Prahl förstod enligt egen utsago inte hur det gick till. Kanhända att det varit ännu svårare att förstå, men personligen hade jag hellre sett att Haynes trollade fram en rejäl mittback ur arslet på Sjöhage istället.
Årets Citat 3: ”Jag kan inte förstå hur man kan bygga en ny arena när man inte ens har nått BB i Trelleborg”. Citat från insändare i Trelleborgs Allehanda. Äpplen och päron, Sandra. Äpplen och päron.
Årets Mål: 39 stycken. 2 mer än fjärdeplacerade Malmö FF och sjunde bäst i allsvenskan 2011. Ändå åker vi ur. Alla mål till trots var alldeles för få av dem matchvinnande.
Årets Fortsatta försening: Den nya arenan. Vi är ytterligare ett år närmare 2014, året då Vångavallen inte längre är godkänt för elitfotboll, men vi har ännu inte kommit ett enda steg närmre en ny arena. Trelleborgs kommuns kommunalråd, Ulf Bingsgård, säger att det är dags för action. Själv börjar jag misstänka att den nya arenan i Trelleborg faller i samma kategori som Bigfoot, Storsjöodjuret och Luis Figos ständigt aktuella övergång till Trelleborgs FF, det finns många rykten, men allt tyder på att det aldrig kommer att bli något konkret av det.
Årets Träning: För hård? Det har talats mycket om Tom Prahls ”hårda träningar” även i år och många undrar om inte laget tränar för hårt eftersom det uppstår så många skador. Hur ska ett allsvenskt fotbollslag träna istället då?
Årets Spikar i kistan: 4 poäng till tabelljumbon Halmstad BK. 6 poäng till kvallaget Syrianska FC. 6 poäng till nyuppflyttade IFK Norrköping. Det var här vi förlorade den allsvenska platsen. Så fruktansvärt onödigt, så fruktansvärt uselt.
Årets Sommarvärvning: David Simbo. Simbo sade sig vara redo för allsvenskt spel när han anslöt till TFF i somras. Det var han uppenbarligen inte. Det är allt jag har att säga om den saken.
Årets Sjua: Kristian Haynes. Det finns många kända sjuor: de sju små dvärgarna, de sju samurajerna, de sju dödssynderna med flera. Därutöver finns den s.k. TFF-sjuan, de totalt sju a-lagsspelare som deltog i träningen den 5/10 2011. Fast den sjua som förtjänar mest uppmärksamhet i årets TFF är den som Kristian Haynes inte kunde slå efter hemmamatchen mot Elfsborg. Det krävdes två öl, två liter vatten, en liter sockerlösning och på det två koppar kaffe för att Kristian skulle kunna klämma fram de nödvändiga dropparna till dopingprovet (det var förresten negativt, provet alltså).
Årets Sockerchock: Fredrik Jensen. Fredrik konsumerade tidigare, enligt egen utsago, enorma mängder Coca cola, Red bull och godis, men inför säsongen slutade han tvärt. Som konspirationsteoretiker måste man fråga sig om inte TFF:s nedflyttning är ett beställningsjobb från den mäktiga socker-, läsk- och godisindustrin som på detta sätt vill straffa Jensen för att han slutat köpa deras produkter. Vem ringer Jesse Ventura?
Årets Spelarförlust: Joakim Sjöhage. Personligen visste jag redan från början att Sjöhages sejour i TFF skulle bli misslyckad, den är trots allt inte omnämnd i den här artikeln. Om Sjöhages karriär gått i stå eller om han inte fått tillräckligt med chanser i TFF har stötts och blötts i supporterkretsat länge. Klart är i alla fall att han nu lämnar klubben och att ingen kommer att sakna honom nämnvärt.
Årets kAoS: Trelleborgs Fotbolls Förening. Det enda som är klart är att Tom slutar. Vem blir ny huvudtränare? Stannar Alf? Stannar Lasse? Stannar Per-Anders? Stängde jag av kaffekokaren innan jag gick hemifrån? Vad är det som luktar? Vem sköt Olof Palme? Går det här att äta? Varför skriver jag ner allt jag sitter och tänker på? Många frågor, förhoppningsvis kommer vi att få svaren på alla dessa frågor innan årsskiftet. Nytändning i superettan, eller avtändning i Division 1 södra?
Uppdatering: Jag hade stängt av kaffekokaren, det gick inte att äta och det är fortfarande oklart vem som sköt Palme.
Årets Mest osynlige spelare (”The Axel Kjäll Memorial Award”*): Thiag-who? Det brasilianska yrvädret(?) med utomordentlig bollkontroll(?) och magiska finter(?) skulle ersätta den Göteborgsflyktade Drugge. Det gick så där. Några uppskrivningar i media och tre korta inhopp är allt vi fått se av den lille(?) brassen.
*Allsvenskt meriterade Axel Kjäll anslöt till TFF 2006 och lämnade 2008 utan att ha spelat en enda match i a-laget.
Årets Mest synlige spelare: Kristian Haynes. Storslam i årets Ståplatsgala med fyra pris. Har en egen blogg hos Trelleborgs Allehanda och blev samtidigt lagets bäste målskytt denna säsong. Till det kommer det utdragna kissprovet, det avancerade trolleritricket, skriverierna om mobilförbudet i omklädningsrummet. Årets mest självklare vinnare.
Tryck nu igång den här lilla melodin innan ni läser avslutningen...
Tack för visat intresse och kom ihåg: Marängsvissen ska räcka till alla. Vi ses nästa år igen.
Kanske.