Camp Cardinal-krönika: En kväll som gjord för oss
Malmö FF mot FC Lugano, i ett kallt St Gallen.
I den fjärde omgången av Europa League-gruppspelet möter i kväll Malmö FF FC Lugano här i St Gallen. Matchstart är 18.55. De yttre förhållandena är fina, med ett par plusgrader, svag till ingen vind och uppehåll. Det kan bli en sån där klassisk höstmatch där folks andedräkt ses likt en tunn dimma i strålkastarnas starka sken, med den mörka kalla himlen som fond.
Förutsättningarna i gruppen är att FCK och Dynamo Kiev har fem poäng vardera, MFF fyra och FC Lugano en. I Köpenhamn, med samma avsparkstid, möts de bägge lagen med vardera fem poäng. Förutsättningarna är alltså ypperliga för, till MFF:s fördel, förändringar i tabellen till grupp B. Det gäller "bara" att besegra den schweiziska ligaåttan, vilket givetvis inte är så "bara". Men om Malmö FF vill, vilket vi vill, ta sig vidare från gruppen så är seger kanske ett måste i kväll. Då öppnas vägen till ett avancemang upp inför nästa match i gruppspelet, den hemma mot Dynamo Kiev.
Men en sak i taget. I kväll ska Markus Rosenberg leda sina 10 medspelare ut på AFG Arena och vi börjar där. Med den här matchen. Här där jag sitter under i stadions mediarum med en gratis espresso och finfina smörgåsar att tugga på, och med fönster som vetter ut mot den högtrafikerade motorvägen E60, så är det lugnet före stormen. Och med den stormen menas framför allt mitt inre, min nervositet. För här inne märks det inte av. Schweiziska och svenska journalister skriver, eller läser på sina datorer, och utanför hörs ingen publikanstormning som man är van vid till sådana här matcher.
Det blir kanske 2000 åskådare i kväll, detta på en snygg och häftig arena som är byggd för drygt 17000 åskådare vid internationella matcher. Att de himmelsblå kommer att höras mest tar jag för givet. Det kommer att sjungas och gapas, men det kommer att eka lite ödsligt är jag rädd för. Men nu är vi här, det är Europa League och allt vi vill ha är tre poäng.
Motsatsen, en väldfylld stadion med hätska hemmasupportrar, har det här Malmö-laget stött på tidigare. Klarat det, mot Besiktas, haft svårare för det annars. Att vi har nästan hemmaplan i en bergsstad i de nordöstra delarna av Schweiz, inte långt ifrån vare sig Tyskland, Österrike och Liechtenstein är en gåva som jag hoppas, och vill tro, Markus, Guillermo, Jo Inge, Johan och de andra kommer att ta väl hand om.
I detta nu är det en timme och tio minuter ifrån att matchen startar. Jag ser ingen måne här utanför. Men detta är annars en sådan där kväll då det hade passat ypperligt med en full sådan, där röken ur folks munnar hade dragit sig uppåt mot himlen, och vi om några timmar får jubla efter en seger. Och tre poäng som ger oss ett fantastiskt utgångsläge inför fortsättningen.
