Strunt i släktmiddagarna, grönskakslanden och fördomarna - kom till Strömvallen!
Den 27 september 2010 var höstens hittills kallaste dag i Gävle. Det hade inte hindrat mig och de övriga 3 394 åskådarna att bege sig till Strömvallen och det som många trodde skulle bli den högst avgörande matchen för Gefle i jakten på ett allsvenskt kontrakt. Gefle-Halmstad. Den 27 september.
71 minuter stod klockan på när Joe Sise gjorde sitt andra mål för dagen fram till 2-1 för Halmstad. Jag såg tre stycken molokna herrar med kavaj lämna långsidan skakandes på huvudet, Pelle Olsson sjönk ner på den kalla plaststolen och jag. Ja, jag stod kvar där.
Någonstans inom mig hade jag en känsla. En rotande känsla om att Gefle ändå skulle ordna upp det.
273 dagar senare stod jag där igen - den här gången tillsammans med 6 511 personer och nu med gassande sol och vindstilla. Tobias Hysén hade återigen blivit manglad av Olof Mård då klockan stod på 93 minuter. Samma herrar med kavaj ställde sig nu och applåderade som aldrig förr. Gefle var på väg mot ännu en seger i allsvenskan.
Ännu ett storstadsrån likt det mot Postterminalen i Göteborg 2008.
När matchen var förbi sedan flera minuter stod herrarna kvar där borta och gestikulerade för fullt. Det är fantastiskt hur fotbollen i en stad kan förändra, både väder och människor.
Gefle har aldrig tidigare (det känns fantastiskt att skriva det) varit så här bra i allsvenskan. Jag tror till och med (rätta mig om jag har fel) att Norrland i modern tid aldrig haft ett bättre lag i allsvenskan. GIF Sundsvall slutade på en femteplats i allsvenskan 1988.
Gefle ligger fyra i allsvenskan just nu. Jag har under de här veckorna som Gefle legat och lurat i toppen varje kväll smakat på den där siffran. Fyra. FYRA!
Vi är Sveriges fjärde bästa lag för tillfället.
Kan det bli bättre? Givetvis. Vi har fixat flera svåra matcher (kanske de svåraste). Gais, Örebro och Malmö borta, Elfsborg och IFK Göteborg hemma. I de matcherna har vi tappat två poäng. Vi har tappat t-v-å poäng mot lag som ligger i toppen och förväntas ligga med där.
För knappt ett år sedan radade Gefle upp två raka förluster mot Trelleborg och de kommande matcherna blev en tung tid, då hade jag aldrig kunnat förutspå det här. Jag kände mest lättnad efter segrarna mot GIF Sundsvall i kvalet men aldrig trodde jag nog att Geflegrabbarna skulle gå så här stärkta ur det.
Jag kan förstå att alla experter höjer på ögonbrynen, tittar en extra gång på Text-tv (för inte åker de till Strömvallen) för att vara säker. För inte ens jag, som varit trogen Geflesupporter sedan farsan drog med mig på fotboll under sena 90-talet, hade trott på en sådan utveckling. Visst trodde jag på att de skulle klara nytt kontrakt. Men inte ligga fyra efter halva serien, det fanns inte i min värld.
Mård, Hansson, Portin, Dahlberg och de tre herrarna. Vilken scenförändring!
Jag läste Stefan Alfelts text häromdagen, han skrev att Gefle är en guldkandidat. Bara att en Aftonbladetskribent lägger sig för att skriva något sådant tycker jag betyder något. Det betyder att folk utanför staden bryr sig och börjar ta detta lag på allvar. Det är större än många inser.
Tidigare har de allsvenska resorna till Strömvallen varit som den årliga städningen i Valboskogarna vi elever var tvungna att vara med på. Något man var tvungen att genomföra en gång om året.
Nu är det något annat - de kommande hemmamatcherna i Gävle kommer bli en enda stor fest.
Gefle kommer inte att vinna SM-guld. Det känns dumt att skriva det, men så är det. Vi kommer definitivt att slå klubbens placeringsrekord (nia som bäst), men ett guld redan i år är för bra att vara sant.
Däremot är det här en fingervisning för framtiden. Gefle vill slå sig in bland de mest aktade klubbarna i allsvenskan och det krävs något sådant för det här. Det här är ett stort steg mot det som kan bli Gefles väg mot mer än ett etablerat allsvenskt fotbollslag. Nu ska Gävles stolthet vara med och slåss om topplaceringarna framöver, jag tror ingen kan rätta mig i det påståendet.
Gais gästar Strömvallen i morgon. Det Gais som Gefle manövrerade ut på knappt 20 minuter, där de visade att Gefles fjärdeplacering inte alls kommit via någon tråkig fotboll. Fem 0-0-matcher tidigare, men även två matcher där vi stänkt in tre mål. Dessutom på bortaplan och dessutom mot guldkandidaten Örebro och formstarka Gais. Bara det liksom.
Över 7 000 åskådare kommer till Strömvallen på lördag (en önskan) och helgen därefter mot AIK (ett krav). Om inte är det en spottloska i ansiktet på Pelle Olsson och hans mannar. Gefle har aldrig varit bättre i allsvenskan och är numera ett respekterat lag runt om i Sverige.
Kära Gävlebefolkning. Gör som Sunkan, gör som mig, gör som den fotbollstokiga greken och kom till Strömvallen i morgon.
Förhoppningsvis skrivs det återigen historia då. Och jag lovar er, de tre herrarna med kavajer kommer att stå där och småle på långsidan. Och det med all rätt.
