Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel
Det vi nu har sett utspela sig i media (Göteborgs Posten, GT/Expressen med flera) sedan i torsdags kväll är inte värdigt en förening som Blåvitt. Jag fick information redan i onsdags om att styrelsen ämnar få väck Mild, Ola, Billborn och Björklund samt att man är införstådda med att Richard Berkling inte kommer vara ordförande för Blåvitt efter nästa årsmöte. Det här lät så osannolikt alltsammans att jag då valde att ej agera på uppgifterna.
Det här är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Nappar det så nappar det rejält
När det dagen efter vid 18tiden basuneras ut av GP att Ola Larsson är på väg bort, samt att anledningen skulle vara att det saknas förtroende för Ola inom föreningen på grund av att 30 miljoner skall ha spenderats på 5 värvningar (samt därtill ett par lån) och att dessa inte haft den utveckling på laget och resultat som man förväntat sig, då börjar jag ana att informationen som jag fått till mig, kanske har substans trots allt.
Senare samma kväll vid 22tiden trumpetar GT/Expressen ut sin vinkel på cirkusen och benämner den som ”Maktkamp i IFK Göteborg- han kan tvingas bort”, då om inte förr, så är jag nu helt på det klara med att någonting mycket märkligt sker inom Blåvitts styrelse.
GT/Expressen genom Marcus Wulcan påstår att Richard Berkling specifikt har mycket stort förtroende för Håkan Mild och att han genom det förväntas få sitta kvar åtminstone fram tills en ny styrelse väljs in.
Styrelsens läckor
Det finns flera distinkta skillnader mellan GP:s och GT:s rapportering den där kvällen men det är tydligt att det finns två läckor ifrån IFK Göteborgs styrelse. (Det har funnits tecken på att så har varit fallet en längre tid men av naturliga skäl, så är det svårt att leda i bevis.)
Redan när jag fick till mig att styrelsen vill göra alla dessa radikala förändringar på en och samma gång, så väcktes funderingarna kring varför får jag den här informationen samt varför just nu.
När jag ej nappar på betet, då kör istället de etablerade medierna stora uppslag på det ett dygn senare.
Till synes utan att ha gjort någon slags analys gällande vems vilja och ärenden det är som man gör till viljes genom att springa upp på barrikaderna och trumpeta ut budskapet om ett Blåvitt i fullständig kaos. (Begreppet "nyttig idiot" ligger nära till hands och kanske så även för mig i och med den här krönikan.)
Bristen på tålamod
Ponera att uppgifterna om de 30 miljonerna som spenderats är korrekta.
Är det en orimlig summa sett till fem värvningar?
Kan man kräva att samtliga värvningar skall höja ett sedan många år trasigt och vilset Blåvitt på ett sådant sätt att man lyfter till att bli ett topp 8a-lag?
Eller vart går gränsen för styrelsens tålamod? Hade en tiondeplats ansetts vara nog för att ge Ola fortsatt förtroende?
Om kalaset istället hade gått loss på låt säga 25 miljoner, hade måttet då ändå ansetts vara rågat?
Nya uppgifter om kostnaden för värvningar
Jag har därefter fått till mig att summan kanske inte stannar vid 30 miljoner spenderade.
Det skall enligt uppgift adderas 10 miljoner till de av övrig media omnämnda 30 miljonerna.
Om så har vi med andra ord betalat 8 miljoner per värvning samt två lån.
Då börjar det bli dyrt, riktigt jäkla dyrt om man ser till att Blåvitt inte har samma ekonomiska muskler som övriga storklubbar.
Men hur mäter man risk kontra möjlig belöning i det här fallet?
Bristen på tålamod del 2.
Men återigen, man måste ha med sig att spelare likt David Kruse mycket väl kan ha flera nivåer av utveckling kvar i sig, inte minst i det defensiva spelet.
Jonas Bager likt tidigare Carl Starfelt och Calle Johansson, lär behöva ett gäng matcher för att helt hitta rätt i spelet.
Och till skillnad ifrån de tidigare nämnda mittbackarna, så har Bager fått agera stödgumma som högerback, vilket inte underlättar acklimatiseringen.
Ramon Pasqal Lundqvist har en hög nivå i sig men behöver högst troligt ha åtminstone ett par spelare runt sig likt Mucolli, Laurs eller Santos för att få ut max av sitt register.
Så att redan nu anse att dessa värvningar inte håller den nivå som vi förväntat oss, det är på tok för tidigt.
Att August Erlingmark är en lyckad värvning är nog alla supportrar eniga om och likadant att Rockson Yeboah inte har fått chansen än att visa vad han går för.
För oavsett hur bra eller dålig han har sett ut på träning, så är det nästan omöjligt att peta Gustav Svensson eller Agge i det läget som Blåvitt befann sig i under hösten.
Ett parti poker
Vi är nu på ”fjärde gatan” och har allra redan investerat mycket pengar i potten.
Det behövs fortsättas ”betta” ut även här och likaså en än större summa på ”rivern” för att vinna potten eftersom vi med säkerhet vet att vi inte har bäst kort på hand.
Att bli nervös och tvivlande, det hör spelet till, likaså att ibland förlora en pott eller två. (”Cypriotaffären”, 13e placering och så vidare.)
Men för att bli en vinnare i längden så måste man våga tro på sitt spel och sin strategi i det långa loppet.
Även när det bär emot och man inte vill tappa ansiktet.
Jag förstår såklart att det finns stora skillnader i att driva en förening som IFK Göteborg och att sitta och spela ett parti Texas Holdem.
Men är det några som just nu spelar ett väldigt högt spel, så är det styrelsen hos Blåvitt.
En direkt vädjan till styrelsen för IFK Göteborg
I det fall era planer förverkligas fullt ut (oavsett vilken ”sida”/”falang” som går segrande ur det) så blir det en katastrof för vår allsvenska säsong 2025.
Bara genom att vi nu eventuellt tappar Ola Larsson, så riskerar vi att även bli av med ännu en tränarkonstellation i form av nyss anställda Stefan Billborn och Joakim Björklund.
Om det blir verklighet, då kan omöjligen Håkan Mild sitta kvar en enda sekund som klubbdirektör efter att de tre nyss nämnda har lämnat föreningen.
Då står vi inför faktumet att vi saknar klubbdirektör, sportchef, tränare och högst troligt även har en till stora delar ny styrelse efter vårens årsmöte.
Hur har ni inom styrelsen tänkt att det här ska gagna IFK Göteborg?
Att det behövs en ny klubbdirektör så småningom är nog många eniga om. Det svåra är att hitta en ersättare som både vill och kan prestera i den rollen.
I det fall man ger Billborn & Björklund en försäsong med laget och det ändå inte går framåt med spel och poäng under 2025 då bör man nog byta ut tränarna samt även den som värvat dom, det vill säga Ola Larsson.
Men att redan nu ge upp allt inför kommande säsong känns inte bara förhastat utan rent av dumdristigt.
Vi har ännu inte fått se om firma BB är beredda att sjösätta sin fotboll och göra det genom att låta ungdomarna få chansen fullt ut.
Namn som Felix Eriksson, Vilmer Tyrén, Benjamin Brantlind och Noa Tolf kanske kan förändra Blåvitts sätt att spela fotboll mycket snabbare än vi tror.
Även spelare likt Hussein Carneil, Linus Carlstrand, Lucas Kåhed, Rockson Yeboah samt Elis Bisheseri är samtliga spelare som borde ges större förtroende kommande säsong.
Lösningsorienterat tänk
Ge i stället Ola Larsson bättre förutsättningar genom att till exempel värva en sportchef som kan sköta allt det som Ola tvingats sköta mot sin vilja vad det verkar. (Värvandet, intervjuer om värvningar samt tapp av tränare mitt under säsongen för att bara nämna ett par saker.)
Det finns någon som skulle kunna överraska er alla på ett positivt sätt och den mannen är Nordin Gerzic.
Redan år 2014 så slog han fast att:
- ”Det är inte så jävla kul att spela om man har fem bollkontakter på 90 minuter".
Han har därefter utvecklat sina analyser om vad som felar med Blåvitt i bland annat tv-kanalen MAX där han är verksam som studioexpert och gång efter annat visat sig ha klockrena analyser om vårt kära Blåvitt.
Att han därtill helt uppenbart bryr sig om och respekterar allt IFK Göteborg vill stå för och vara som förening är även det på pluskontot.
Likaså hans orädda attityd och personlighet som inte räds att ta duster med meningsmotståndare även om de så är i form av hans forna mentor Alexander Axén. (Eller som på bilden ovan, en Pontus Jansson som vid den tidpunkten inte hunnit börja med att färga sitt skägg.)
