Supporterintervju #2
Detta är den andra artikeln av förhoppningsvis fyra i serien "Supporterintervjuer".
Namn: Gun Carnbrand
Ålder: Precis fyllda 70 år.
Hejat på AFC sedan:
Sedan AFC kom till Eskilstuna, det var väll 2017, så fyra år sedan.
Bästa AFC-match du sett:
Det är klart att matcherna mot Brommapojkarna i kvalet till Allsvenskan 2018 sticker ut lite extra när vi trodde att alla våra chanser var förlorade. Jag minns att jag blev tårögd när domaren blåste av matchen och Allsvenskan var ett faktum. Sedan kan jag känna lite medkänsla för motståndarna ibland. Det var ju då en ung kille satt och grät efter matchen för det inte hade gått bra (Jack Lahne). Men jag jublade såklart inombords eftersom det var en bedrift.
Om man ska tänka på matcher som ligger lite mer i tiden så tyckte jag det var väldigt häftigt när Wille Jakobsson klarade av att rädda 2 straffar mot Jönköping Södra förra säsongen. Det satte igång en fantasi om vad det kunde stå på lapparna som Jakobsson fick in från tränarbänken inför straffarna. Det var en match om hopp och förtvivlan. När motståndarna får straff tänker man att det inte ska gå så bra, men det var häftigt att han klarade två. Jag har alltid tyckt om den grabben!
Sedan minns jag en match mot Falkenberg hemma i Superettan 2018 där AFC vann trots ett rött kort på Zurab Tsiskaridze.
Favorit AFC-spelare genom tiderna:
Jag har alltid gillat den lille Ousmane Camara, tyckte alltid om när han fick chansen. Han verkade alltid väldigt glad. Otroligt snabbfotad och han gjorde ju också några mål. Han såg nästan ut som en liten skolpojke, han hade en speciell stil.
Sedan tycker jag ju också om Zurab Tsiskaridze, han gav alltid allt för klubben. Bröderna Michel gillade jag, på senare dagar tyckte jag verkligen om Wilhelm Loeper, han utvecklades så mycket i AFC. I intervjuer verkade han väldigt allvarlig, det kändes som att han gick in i varje match stark.
Sen, säga vad man vill om Gianluca Curci, han var väldigt duktig, en målvakt för sig själv och klasser över andra som har passerat. Vi har ju haft ganska många målvakter, vissa stabilare än andra.
Jag ska inte glömma våran stora kraftiga målskytt Nnamani, som utöver målskyttet brukade ramla väldigt ofta på planen vilket var väldigt roligt. Det kan dock inte ha varit roligt av bli tacklad av honom, han var väldigt stor.
Varför just AFC Eskilstuna? Av resten av fotbolls-Sverige ses klubben som lite ”smutsig”, vad känner du kring det.
Det skulle ju egentligen kunna vara vilken klubb som helst, det var ju roligt att elitfotboll kom till Eskilstuna. Det vi hade haft/har innan var ju Eskilstuna United på damsidan som har presterat bra under åren.
Eskilstuna har ju länge varit en fotbollsstad. Jag hade precis kommit in i tonåren när det var över 20 000 personer på Tunavallen för att se IFK Eskilstuna möta GAIS, sedan dess har ju inte dem lagen lyckats så värst bra, därför kändes det ju så himla roligt när AFC kom.
Jag har även läst den långa historia-sidan på AFC’s hemsida om klubben, den inrymmer väldigt mycket kärlek ifrån Alex Ryssholm, han ger sig aldrig utan det är en riktig kämpe. Jag lägger in länken till artikeln om AFC’s historia här: https://afc-eskilstuna.se/pages/historia
Jag önskar även att Eskilstuna som stad ska vakna upp lite för det blir mycket roligare när det är fler folk på arenan.
När AFC får kritik av andra supportrar så växer AFC ännu mer hos mig, jag får ännu mer kraft att känna för klubben. Jag minns ett speciellt uttalande på Facebook som jag fick efter jag hade skrivit en kommentar. Uttalandet led ”Kärringjävel, fattar du inte att om man inte får hata så känner man inte att man lever”. Jag tog såklart inte åt mig av det.
Din syn på situationen kring Özcan Melkimichel:
Om vi börjar med Özcan som person, jag har bara bildat mig en uppfattning om honom genom intervjuer och när han har uttalat sig i tidningen. Då tycker jag att han har verkad lugn, samlad och metodisk. Jag vet även att när vissa spelare har anlänt till AFC har de nämnt Özcan som en anledning till varför dem har valt att ansluta.
Istället för att AFC skulle göra sig av med honom har mina tankar gått: Hoppas inte Özcan hoppar av.
På sidlinjen så är han inte så lugn och sansad dock, hans röst hörs väldigt tydligt över arenan, lite som Janne Andersson.
Just nu känns det som att många supportrar vill att detta ska dissikeras in i minsta detalj, varför gjorde man sig av med Özcan?
Då tror jag att många glömmer bort att Özcan hade en anställning av en arbetsgivare, och en arbetsgivare går inte ut naket med varför man gör sig av med någon. De nöjde sig med att säga att de sportsliga resultaten inte varit tillräckliga, något jag inte riktigt förstår mig på. Vi låg ju vid mitten när Özcan sparkades och jag har inte hört någon säga att AFC ska vara ett topplag, det isåfall skulle vara orealistiska förhoppningar med tanke på hur mycket av spelarmaterialet som har bytts ut.
Alex Ryssholm har ju själv sagt att det är det svåraste beslutet han någonsin har behövt fatta, delvis eftersom han har en nära relation till Özcan, och Ivan för den delen.
Jag tycker precis som andra att det är konstigt att man inte har haft någon i bakfickan som hade kunnat hoppa in direkt och ersatt Özcan.
För att sammanfatta mina känslor så kände jag mig väldigt tom, ledsen och besviken. Jag tycker dock att man ska gå vidare och inte hänga upp sig på detta utan blicka framåt. Jag tror nog att Özcan har ett nytt jobb snart igen.
Men Svennis är ju ledig (Sven-Göran Eriksson), han kanske vill komma till Eskilstuna, det hade varit något.
Vad tycker du om den turbulenta atmosfären som finns runt klubben just nu?
Jag vet egentligen inte varför det är så. Vissa är trogna kring klubben, men allt som oftast är det en gungning i klubben som känns onödig. Jag skulle vilja se mer stabilitet, inte så många korta kontrakt. När jag var på medlemsmöte för något år sedan var flera spelare på plats, så de är väll intresserade av vad som händer, men med den turbulens som är kan de inte få så mycket ro.
Jag undrar egentligen hur många tränare som vi har haft genom åren i Eskilstuna, det måste vara många. Pelle Olsson, Michael Jolley, Mance Miljanovic, Saulius Sirmelus och Saulius Cekanavicius, Özcan Melkimichel och nu Jawad Al Jebouri, på 4 år har vi haft 5 permanenta tränare.
Denna aura som finns runt AFC kanske får personer att inte lita på AFC, något som absolut inte kommer att göra att fler går på AFC-matcher.
Jag minns AFC’s allra första match på Tunavallen, en match mot Degerfors i Superettan 2016, då var det väldigt mycket publik och bra stämning på Tunavallen, det var så häftigt när alla spelare kom fram och tackade efter matchen!
Jag minns på det senaste mötet med styrelsen, då pratade Mikael Larsson som då var nyanställd om Eskilstuna-bornas positiva inställning till AFC, något som inte alls syns på Tunavallen.
Jag undrar egentligen hur många som känner till AFC och vad de står för, du kanske skulle ut på stan med en mikrofon.
Din syn på styrelsefrågan i AFC:
När du nämner styrelsen, den ända som kommer upp i huvudet är ju Alex, och hans sambo/fru Olga. Resterande är för mig helt anonyma.
Jag efterfrågar fler möten med styrelsemedlemmarna, så man får veta lite mer vilka dem är och hur de vill jobba med AFC. Vi hade ett möte vid Plaza Hotell som var väldigt bra, då sa man att liknande möten bör hållas varannan månad, något som inte har hänt sedan dess, men då behöver man ha någon som arrangerar allting.
När det gäller Alex så har ju han sagt att det finns liv för AFC efter hans mandatperiod vilket känns tryggt. Jag minns inte exakt hur många år han har kvar. Alex tycker jag är intresserad av AFC, han vill klubbens bästa. Jag har även sett honom på futsal-matcherna tex. Jag tror att han har ett stort inflytande och ifall man tycker olika i en fråga måste man nog ha flera med sig för att kunna gå emot.
Vi är just nu inne i ett uppehåll, hur ser du på framtiden? Vi har ju ett sommarfönster som står på glänt tex.
Jag vill börja med att säga att Jawad som är tränare just nu har sagt att han hellre är sportchef än tränare, men att han är tränare så länge klubben vill det. Då undrar jag ifall det går att utföra den posten fullhjärtat. Mot FFF så var vi faktiskt bättre, vi spelade mer direkt och anföll mer. Öster matchen såg jag faktiskt inte men av vad jag har hört och läst var det ingen vidare insats. Jag tycker att det är så konstigt att vi är så ojämna, att vi kan spela jättebra i en match och sedan ha magplask i en annan match.
Jag tycker det skulle vara tråkigt om Ahl-Holmström skulle försvinna, han verkar stabil och verkar kunna göra mycket mål. Lushaku tycker jag också om, men han är lite opolerad fortfarande.
Vi är ju ganska vana med att tappa spelare, vissa sörjer man ju mer än andra. Nu är ju truppen ganska tunn så det skulle vara tråkigt om vi skulle tappa dessa spetsspelare, och andra sidan är det ju såklart ekonomin som talar.
Nu har vi någon i Ahl-Holmström någon som sitter på ett långt kontrakt, så då ska vi ha bra pengar ifall han nu ska försvinna.
Skadorna som vi fått har påverkat oss ganska mycket, Rödin tex, det har märkts att han har varit borta under en längre tid.
Jag tycker även att vi bör leta efter lokala förmågor hos andra lag runt om i Eskilstuna tex. Under försäsongen hade vi Can Memisoglu på provspel som gjorde det bra i Eskilstuna City, helt rätt att de provar honom!
Resultaten framåt i denna säsong, vad tror du händer?
Jag tycker att man själv mår bäst av att vara positiv, AFC visade ju verkligen hur man kunde resa sig förra året, trots att det numera är en annan tränare och en relativt ny trupp så finns fortfarande kampen där. Jag är aldrig så negativ så jag börjar tänka ”korplag” utan jag försöker vara positiv.
Jag hoppas att det kommer några nya spetsspelare, och en ny tränare vilket innebär att det kommer lösa sig, jag kan inte tänka mig att detta kommer resultera i nedflyttning.
Hur känner du dig som kvinna i ett ämne som är kraftigt dominerat av män?
Jag tror att när man sticker ut näsan så kan man bli kallad kärringjävel tex, om en man hade sagt samma sak tror jag inte att man hade sagt gubbjävel.
Jag ser på allting på ett lite annorlunda sätt, det är inte blodigt allvar även om jag känner mig ledsen när det inte går bra. Mitt fotbollsintresse fanns redan när jag var liten då jag har många bröder som var intresserade.
När jag sedan fick ett barbarn, en grabb, så kände jag att det skulle vara roligt ifall vi kunde hitta ett gemensamt intresse, så utvecklades mitt intresse och mina kunskaper.
Jag tycker ändå att det sitter en hel del kvinnor på läktarna, men jag tror att det är fler på Eskilstuna United matcherna tex.
Sundsvall väntar efter uppehållet, hur slutar det?
Det är väll klart att det är ett tufft motstånd eftersom de ligger mycket högre upp i tabellen, samtidigt beror mycket på hur taggade grabbarna i AFC är. När vi är på vårat bästa humör kan vi slå alla. Sedan får man såklart stöd av att ha hemmaplan, man slipper resa och får stöd från läktarplats. Jag kan säga att hoppet dör aldrig!
Jag på redaktionen tackar min farmor Gun för deltagandet.
Forza AFC!
