Svängigt genrep på Nya Söderstadion
Inför den lägsta publiksiffran sedan typ IFK Stockholm borta i cupen på Vårbergs IP, under Peter Berggrens glansdagar, vann Bajen till slut 2015 års genrep mot SK Brann på Nya Söderstadion med 3-2. Jag vet inte hur många vi var som var där men med Bajenmått mätt nuförtiden var det typ tomt. Synd för dem som inte var där var att det bjöds på en rätt så trevlig match. Anfallsmässigt i alla fall.
Startelvan:
Hopf
Silverholt Sätra Tuborg Batan
JP Israelsson
Måns Besara Kennedy
Hallenius
I den första halvleken dominerade Hammarby händelserna totalt och spelet var mestadels förlagt, sånär som på ett par hörnor, på Branns planhalva. Bolltempot var ett par snäpp högre än de senaste matcherna. Om det beror på ett svagt motstånd eller om Bajen var bättre är jag inte man att uttala mig om men det var hur som helst trevligt att beskåda. De fanns ideér och kombinationer och det levererades passningar med både tydlighet och precision. Spelövertaget resulterade i en handfull målchanser och närmast var Linus som avslutade på ett tillslag på inspel av Kennedy. Tyvärr tog hans avslut på fel sida av burgaveln. Efter en dryg halvtimmes tragglande resulterade slutligen ett snyggt väggspel där Stefan Batan rättvist bredsidade in 1-0 till Bajen. Detta var Batans första kasse i Bajentröjan. Ja, till och med första poäng om jag inte är helt ute och cyklar? Detta firades på bästa TV-pucksmanér av hela gänget. Härligt att se.
Bajen går till rast med 1-0 och det behövde man verkligen inte skämmas för. Ett par baljor till hade inte varit orättvist sett till bollinnehav och avslut. Dock behöver man vara mer noggranna i det sistnämnda. Linus har ett till läge innan paus där han håller undan sin försvarare hela vägen från mittlinjen fram till mål. Målvakten kommer ut och avvärjer hans skott och det hela slutar med en resultatlös hörna. Synd. Han behöver sätta en kasse den gossen. Ett riktigt mål, ingen jävla retur eller slumpmål. Han har till synes smärtsamt höga krav på sig själv och Anders Friberg har lite att jobba med där. Alla vet vi ju vad han är kapabel när det stämmer.
Andra halvleken innefattar en 15-20 minuters period som är Bajen minst bästa under matchen. Brann är hetare och ställer om snabbt och innan man hunnit säga påtår så leder norrbaggarna med 2-1. Jag säger det rakt ut utan att passera något som helst filter. Det är för lätt att göra mål på Bajen. Vad det beror på och vilka positioner som inte hålls eller vilken kommunikation som inte funkar kan jag både som supporter och skribent skita i. Målen bara trillar in. Det är det jag vet. Försvaret saknar stabilitet. Det är oroväckande med bara en vecka till allsvensk premiär.
Offensivt finns det däremot inte så mycket att klaga på. Bajen vänder sedermera matchen och återställer ordningen. Först genom en bergsäker straff av Kennedy då han själv blivit kapad. Sedan med bara ett par minuter kvar fastställer inhoppande Pablo slutresultatet till 3-2. Anmärkningsvärt är hur lite det märktes att så många spelare bytte under andra halvleken. Jag tror det var 5 man som bytte samtidigt vid ett tillfälle. Den som varit på träningskamp förut vet att detta är det säkraste tecknet på att matchen ska tappa i både fart och intensitet. Men icke idag. Man bara körde på. Extra skönt att se Philip Haglund kliva in i handlingarna på A-lagsnivå. Han fick sig ett par välkomnande skopor applåder från publiken. Han gjorde väl inget jätteavtryck under de få minuter han spelade men det var kul att se honom lira lik förbannat.
Matchens lirare går till Batan för kassen och en stabil insats.
