NY Islanders - Washington
0 - 1

Svenska cupen. IFK Norrköping - Ängelholms FF: 2-0 och nära gruppseger

IFK Norrköping tog ett stort steg mot avancemang från gruppspelet när man besegrade Ängelholm med stabila 2-0. Nollan spräcktes redan i den tredje minuten av Alhaji Kamara, men sedan tog det till den 84:e innan Nicklas Bärkroth satte spiken i kistan. Peking toppar alltså grupp 7 i Svenska cupen.

Efter att IFK Norrköping besegrade Norrby samtidigt som Djurgården och Ängelholm kryssade senast så hade IFK fått en perfekt start på gruppspelet i Svenska cupen. I praktiken skulle det kunna räcka med en till vinst för att avancera från gruppen, men då måste Djurgården tappa poäng i sin match som startade efter Pekings. Men istället för att fokusera på andra lag så hade ju IFK saken i egna händer, så det gällde att bygga vidare på vinsten från senast och inte underskatta Ängelholm. Det är tydligt att IFK satsar på cupen och Janne ställde upp med samma startelva som senast, förutom att Marcus Sahlman tog plats i målet på bekostnad av David Mitov Nilsson. Janne har ju som bekant inte valt någon uttalad förstamålvakt och frågan om vem som borde vara ordinarie lär fortsätta ett tag till.

När matchen drog igång så kändes det inte direkt som årets första tävlingsmatch på Nya Parken, utan det kändes som ännu en träningsmatch denna gråa marsdag. Men den publik som hade tagit sig ut för att se IFK behövde inte vänta länge på att få jubla. Efter att ha rullat boll inom laget så gick IFK till anfall och en långboll nickades ner av Kujovic till anfallskollegan Kamara som tog sig förbi sin försvarare och avslutade distinkt till 1-0! Då hade man inte ens spelat tre minuter och det kändes som att matchen hade startat precis som man hoppades. Ängelholm hade nollat flera lag på försäsongen och även Djurgården senast, men IFK Norrköping lyckades spräcka den nollan redan i första anfallet.
Därmed var gästerna tvungna att anfall och dem var nära att kvittera redan ett par minuter senare. En tveksamt dömd frispark en bit utanför IFK's straffområde avlossades mot mål och Sahlman släppte retur rakt ut till motståndare, men tursamt nog så räddades IFK då av att ribban/stolpen stod i vägen. Där borde Sahlman agerat bättre och styrt returen bort från målområdet istället för rakt ut.
Men sedan var det mest bara IFK det handlade om! Flera hörnor blev riktigt farliga och bollen rensades undan flera gånger precis innan man trodde att en IFK'are skulle slå in bollen i mål. 2-0 hängde alltså i luften men det verkade inte riktigt klaffa för Kamara och Kujovic som ändå kom till bra lägen men att avsluten inte hade marginalerna på sin sida.
Istället blixtrade ÄFF till och ännu ett långskott höll på att ställa till det. Ett skott som Sahlman bara ska plocka glider ur hans händer mellan benen på sig själv och turligt nog över ribban. Det låter helt otroligt men undertecknad är nästan säker på att det var så det gick till! Minnen från Abbas Hassans fumliga agerande dök genast upp i huvudet och även om regnet kanske ställde till det så såg Sahlman helt klart osäker ut på långskotten.
Med kvarten kvar på första halvlek kändes det som att IFK slappnade av och inte spelade lika resolut som i början av matchen. Det var som en inbjudan till ÄFF in i matchen, men bortalaget skapade trots det inte mycket till chanser förutom nämnda långskott. IFK var helt klart det bättre och förande laget, men 1-0 stod sig till halvtid och det kändes som en liten besvikelse. Efter alla skapade målchanser så borde man gjort minst ett mål till och då skapat sig lite trygghet. Men 45 helt klart godkända minuter var då över.

Sahlman hade som sagt sett darrig ut, men resten av laget spelade bra. Framförallt Bärkroth och Dagerstål tog för sig och visade hög kvalitet. Det blev ofta tydligt att uppspelen kommer startas från antingen Dagerstål, Johansson eller Sjölund som alla tre bildade en slags trebackslinje när anfallen skulle byggas upp. Det gjorde att det blev lite tomt på mitten och jag tycker att Sjölund skulle kunna kliva upp ett steg.

När den andra halvleken startade så hade antagligen även ÄFF sett att IFK var tunna på mitten och det var ÄFF som började bäst i andra. IFK hade helt tappat matchen om mitten och Fransson-Sjölund hade svårt att stå upp. ÄFF skapade inte speciellt farliga målchanser, men man tilläts ändå hålla i bollen och komma till avslut. IFK stack upp ibland men överlag kändes den andra halvleken mycket sämre än den första.
Janne bytte in Hadenius och Enarsson istället för Sjölund och Kujovic, vilket fick positiv effekt. Hadenius kändes mer resolut på mitten än vad både Sjölund och Fransson gjorde. Även Enarsson bidrog till ett bättre IFK och var nära att göra mål, men hans nick räddades.
Men så skulle ändå spiken i kistan komma och det var genom en snabb och effektiv kontring. Via vänsterkanten fick Kamara en djupledsboll och han avancerade fram mot straffområdet innan han serverade Bärkroth som kom fri mot mål och retfullt valde att chippa bollen över målvakten in i mål till 2-0! Väldigt snyggt och det var inte första gången som Bärkroth bjöd på det där lilla extra. Det går verkligen inte att klaga på underhållningen när nyförvärvet Bärkroth spelar!
Genta Citaku hann göra ett kort inhopp innan matchen rundades av och IFK stod som värdiga vinnare.

För att summera så gjorde IFK vad som behövdes för att vinna, men det är synd att spelet sjönk så pass mycket i den andra halvleken. Det fanns väldigt mycket positivt från den första halvleken som man väntade på skulle bli ännu bättre i matchens andra halva, men så blev det alltså inte. Men jag tror att det handlade en hel del om motivation, men det är ju en styrka att vinna trots att man slår av på tempot med. Men mot ett bättre lag hade det kanske straffat sig.
Den spelaren som jag tycker gjorde det bäst och imponerar mest på mig är helt klart Filip Dagerstål som gjorde det väldigt bra som mittback. Framförallt är det tydligt att han är van att ha mycket boll, som tidigare mittfältare, och han vårdade varje uppspel väldigt väl! Visst kommer han ställas på högre prov och få mer press när IFK möter bättre lag, men jag tror helt klart att Dagerstål kommer få sitt genombrott i år.
Frågan om vilket målvakt som ska starta lär som sagt fortsätta ett tag till och jag skulle inte bli förvånad om Mitov Nilsson startar nästa match.
Ytterligare ett frågetecken ser jag på mittfältet, där det under långa stunder såg tunt ut med Fransson och Sjölund. Desto starkare såg anfallet ut där både Kujovic och Kamara var ett par viktklasser starkare än motståndet. Men mot tufft motstånd tror jag det kan vara bra att få in Hadenius på mitten, vilket han visade i slutet av förra säsongen att han klarar av.

Såhär i slutet av skrivandet av matchrapporten så möts jag av att Norrby slog DIF med 4-2, vilket innebär att IFK Norrköping redan är så gott som klara för avancemang. Än är det inte helt klart, men som inför den här matchen så har IFK allt i egna händer. På torsdag blir det klart och då kan IFK Norrköping vara ett steg närmre spel i Europa!