Lista: Allsvenskans rikaste klubbar – lag för lag

Allsvenskan är rikare än någonsin. Trots krisåret 2020 visar SvenskaFans genomgång att klubbarna har ett större eget kapital någonsin tidigare. Såhär är läget i ditt lag inför 2021.

Coronaåret 2020 satte många av världens verksamheter på paus.

Att publik inte välkomnades till allsvenska fotbollsarenor, utöver ett kort undantag i november, innebar att klubbarna led stora förluster sett till publikintäkter. För allsvenskan blev högsta prioritet att genomföra matcherna och slutföra säsongen. vilket var avgörande för att flera stora sponsor- och rättighetsavtal hedrades.

Så: även om förlusterna har varit stora för svensk fotboll sett till publikintäkter, så klarade man året 2020 – och mer därtill. Det finns goda skäl att hävda att allsvenskan är rikare än någonsin.

Att mäta ekonomiskt välstånd är inte helt enkelt. Vi kommer att titta på två faktorer:

• Eget kapital = skillnaden mellan tillgångar och skulder. Förenklat kan det sägas förklara hur finansiellt stark en klubb är på längre sikt. Det är också måttet som exempelvis svenska fotbollförbundet använder när de beviljar elitlicensen: ingen klubb får ha ett negativt eget kapital.

• Likviditet = kassa. Så mycket pengar har klubben på banken. Förenklat kan det sägas förklara hur finansiellt stark en klubb är på kort sikt, för att kunna betala skulder och täcka upp för oväntade förluster.

När vi granskar klubbarnas bokslut och summerar året 2020 så står det klart att de allsvenska klubbarna aldrig har haft ett större eget kapital tillsammans.

Sammantaget har de allsvenska klubbarna, som spelar i allsvenskan 2021, ett eget kapital på 989 miljoner kronor vid årsskiftet – en ny rekordnivå.

Sett till klubb för klubb är ställningen i toppen tämligen oförändrad. Malmö FF är överlägset rikast med 464 miljoner i eget kapital, där bakom har IFK Norrköping och Djurgården tagit steg framåt.

Att de allsvenska klubbarna lyckas nå upp till en ny rekordnivå efter fjolåret får, på ett sätt, sägas vara anmärkningsvärt. Inte bara för att 2020 var ett krisår utan motstycke i modern tid, därtill så gjorde att tre av allsvenskans rikaste klubbar rejäla förluster.

• Malmö FF tappade 120 miljoner i intäkter jämfört med fjolåret på grund av uteblivet gruppspel i Europa (minus 75 miljoner) och kraftigt minskade publikintäkter. Resultatet blev minus 49 miljoner kronor.

• Häcken tappade 75 miljoner i intäkter jämfört med fjolåret, framför allt på grund av att Gothia Cup ställdes in. Reslutatet blev minus 10 miljoner kronor.

• AIK tappade 61 miljoner i intäkter jämfört med fjolåret, framför allt på grund av uteblivna publikintäkter och mindre intäkter från spelarförsäljningar. Reslutatet blev minus 17 miljoner kronor.

Tabellen ovan visar att undantagen är IFK Norrköping och Djurgården. Den enskilt största förklaringen är att båda klubbarna – återigen – lyckades på transfermarknaden.

• Djurgården gjorde ett plusresultat på transfermarknaden på nästan 60 miljoner kronor. Utöver att man sålde Marcus Danielson för, enligt uppgifter, nästan 50 miljoner kronor så såldes även Jesper Karlström och Jonathan Augustinsson. Därtill hade klubben en vidareförsäljningsklausul på anfallaren Tino Kadewere som flyttade från Le Havre till Lyon för 120 miljoner kronor.

• IFK Norrköping gjorde ett plusresultat i spelarförsäljningar på 61,5 miljoner kronor. Under fjolåret sålde man Pontus Almqvist till FC Rostov för omkring 40 miljoner kronor, enligt SportExpressen, och även Rasmus Lauritsen till Dinamo Zagreb för omkring 20 miljoner kronor.

Även om summorna inte är av samma dignitet, så följer samma mönster i flera klubbars bokslut.

• Elfsborg redovisar 23 miljoner i intäkter från spelarförsäljningar, efter att man sålde Jesper Karlsson till AZ Alkmaar.

• IFK Göteborg redovisar 23 miljoner i intäkter från spelarförsäljningar, efter att man sålde Jesper Tolinsson till Lommel och Victor Wernersson till Mechelen.

• Falkenberg räknade hem nästan 5 miljoner i transfers, efter att man bland annat sålt John Björkegren till Lecce.

• Sirius vann ett tre år lång utdragen tvist med klubben Soccer Soldiers gällande försäljningen av Kingsley Sarfo till Malmö FF. Därmed kunde Sirius räkna in dryga 5 miljoner i positivt resultat på spelarförsäljningar.

Noterbart är även att nykomligen Varberg gör sitt bästa resultat i klubbens historia med åtta miljoner plus. BoIS-klubben kan räkna med ett fint resultat även 2021, då försäljningarna av Astrit Selmani, Gustaf Norlin och Erion Sadiku räknas på nästa års bokslut.
– Vi har insett att vi är på en annan plats i näringskedjan än många andra klubbar i allsvenskan. Vi rekryterar unga spelare som är på väg upp. Hos oss får de en stor chans spela allsvensk fotboll om de är bra nog. Vi försöker vara ett steg på vägen för de spelarna och där kan vi tjäna en del av våra pengar, säger klubbchefen Dan Skogman.

Slutsatsen? Allsvenskans plats i den internationella näringskedjan, och beroende av spelarförsäljningar, går inte att underskatta. De tre klubbarna som gjorde bäst resultat 2020, hade alla gjort minusresultat utan spelarförsäljningar. I en större kontext så förklaras tillväxten i allsvenskan under 2000-talet (klubbarnas ökning av eget kapital) med framgångar på transfermarknaden, tillsammans med en medveten kostandskontroll.

• • •
För flera av lagen – som till exempel Örebro SK, Kalmar och Mjällby – handlade fjolåret om att strypa kostnader och försöka vara kreativa med att skapa nya intäkter för sina fans.
– Den stora utmaningen har varit att få upp intäktssidan. Vi har försökt att vara duktiga med att ställa om och göra webbsändningar kring våra matcher så att man har kunnat gå på fotbollsmatch ”på nätet”. Det är klart att vi tappade stora intäkter på marknadssidan, även om vi lyckades vända en del av det, säger Mjällbys klubbchef Fredrik Danielsson.

Simon Åström, vd och klubbchef i Örebro SK:
– Utifrån hur det såg ut i våras och somras med all osäkerhet är jag väldigt nöjd med att vi tagit oss ur 2020 på det här sättet. Det fanns perioder en bra bit in i sommaren där man var orolig för om vi ens skulle ha något kapital kvar i slutet av året. Men tack vare allt stöd av folk runt omkring klubben och uppoffringar och hårt arbete av medarbetare så har vi lyckats hålla ihop ekonomin så här långt, säger han.

• • •
En titt på hur klubbarna står rustade inför 2021 ger positiva signaler – inte bara sett till klubbarnas eget kapital.

Boksluten ger också en ögonblicksbild av hur mycket klubbarna har i sina kassor vid årsskifet. En jämförelse med fjolåret, visar att de allsvenska klubbarna har stärkt sina kassor med 122 miljoner kronor.

Inför 2020 hade de allsvenska klubbarna tillsammans 445 miljoner kronor på banken – inför 2021 har de tillsammans 567 miljoner kronor på banken.

Mats Enquist, generalsekreterare på Svensk Elitfotboll, summerar ett 2020 där klubbarna fick slita hårt.
– Jag vill ge klubbarna en stor eloge för att de har kunnat ställa om så snabbt. Vi har haft ett helt år utan publik och tappat enormt mycket intäkter till föreningarna. Klubbarna har varit duktiga på att spara, jobba med spelartransfers och med att skära bort verksamhetskostnader som inte varit absolut nödvändiga för tillfället. Supportrarna och våra partners har ställt upp fantastiskt, och så har vi fått en del ersättning från staten för nedstängningen. Totalt sett har det balanserat upp förlusterna ganska bra. Det är inte hållbart över tid, men det har varit en bra krishantering, säger han.

Klubbarna överlevde krisåret 2020. Vad väntar 2021?

När SvenskaFans talar med allsvenska klubbchefer så handlar den största frågan, föga överraskande, om att få öppna läktarna för åskådare.
– Det viktigaste blir att få tillbaka publiken. Att vi kan börja öppna upp i flera steg, med ett regelverk som inte drar alla över en kam. Det måste anpassas efter specifika idrotter. Där behöver vi hitta ett regelverk tillsammans med myndigheterna som är lite mer finkalibrerat, säger Djurgårdens vd Henrik Berggren, och fortsätter:

– Vi fattar att vi inte kan öppna portarna idag. Vi förstår det. Vi förväntar oss en diskussion och att man förstår att vi är väldigt vana arrangörer av fotbollsmatcher. Sen behöver vi lite hjälp för att vi inte är smittskyddsexperter. Det är den absolut viktigaste frågan för alla oss,

Mats Enquist förklarar att man i sina samtal med regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) enbart diskuterar hur man ska kunna ta emot publik. Frågan om nya, statliga stöd lyfter man inte ens.
– Det är enbart den frågan som vi driver i våra möten med FHM. Det är den frågan som vi kan, som vi ska och bör driva. Inte den ekonomiska frågan, säger han.

Han fortsätter:
– Det här med våra nedstängningar är inte enbart ett smittskyddsproblem. Jämfört med övriga samhället har vi mängder av lösningar att tillgripa när det kommer till sittplatser, publikvärdar, entreer, separerade toaletter osv. Vi tycker att vi förtjänar att få ta emot ett visst antal besökare på en säker nivå istället för att vara fast i det här nolläget. Det finns inte relevans för det.

Samtidigt lämnade FHM nyligen ett förslag om 100 åskådare i sin remiss – det låter inte som att de inte är speciellt intresserade?
– Jag tycker inte att det går att göra så enkelt för sig, att sätta en gräns på 100, juridiskt sett, för alla. Vi kan tveklöst ta in fler än 100. Juristerna säger att det ska vara lika för alla. Men det är det inte. I affärer ska det vara ett tak på 500 besökare och i relation till hur stor affären är. Dessutom är det inomhus, och folk rör sig in och ut under hela dagen. Totalt blir det tusentals besökare under en dag utan någon som helst kontroll. Då är det högst rimligt att man kan några tusen på våra evenemang. Vi kan kontrollera våra flöden, folk sitter ner och dessutom är vi utomhus.

Så vart står ni just nu?
– Vi har fastnat i en fälla. Resten av samhället var öppet, sen införde man begränsningar och vi blev parkerade på noll. Vi trodde detta skulle balanseras upp, men man bedömde att man inte kunde göra lättnader för fotbollen när pandemilagen kom. För oss handlar inte om en lättnad, utan om en normaliserat hård hållning. Vi har dessutom visat upp att vi kan klara av det. Vi erbjuder FHM en förebild och jag tycker att vi förtjänar att vara en del av det samhälle som vi lever i.

Mats Enquist fortsätter:
– Den största oron är om publikbortfallet blir långvarigt och man ser att publik tröttnar på fotboll och inte kommer tillbaka… Då kommer det verkligen att synas hur den här nedstängningen har dränerat oss. Kortsiktigt kan vi parera med att ställa in verksamheter och strypa kostnader men långsiktigt skulle det kunna få allvarliga konsekvenser.

Hur orolig är du för ett sådant scenario?
– Att vi har hållit uppe en hög publiknivå sedan 2015 har varit fundamentalt helt avgörande. Det får i sin tur effekter i alla möjliga olika avtal som tv-avtalet som föll ut 2020. Skulle vi tappa det, och få en sport som inte längre är lika älskad, så kommer vi inte heller att få lika mycket betalt. Om vi kan ligga uppe på de nivåerna ser det väldigt ljust ut. Men på sikt så är det en oro.

Vad är dina förhoppningar om publik till premiären?
– Min förhoppning definitivt att vi kan ha publik. Det hänger såklart på smittoläget. Men det ska inte hänga mer på fotbollen än på all annan verksamhet. Vi vill bara vara en del av samhället och ha samma regelverk.