”Varför ska vi förstöra det som svensk fotboll är allra bäst på?”
Erik Winell om varför svensk klubblagsfotboll fortsätter att vara het.
Debatter om 51%-regelns vara eller icke vara är, likt citatet: ”Allsvenskan är hetare än någonsin”, ständigt återkommande inom den svenska elitfotbollen. Enligt vissa verkar en kommersialisering och utförsäljning av de traditionella föreningsstrukturerna vara den enda vägen att gå för att Allsvenskan och våra svenska elitklubbar på allvar ska kunna nå ut i Europa, och väl där kunna bjuda på riktigt bra motstånd.
Jag förstår resonemanget. Mer pengar in, är ofta väldigt synonymt med bättre lag, mer framgångar och kanske till och med, om ja-sägarna får drömma, Champions League-hymner runtom i Sverige.
Men. Även om Champions League-slutspel och allt låter häftigt. Vi måste kunna slänga in två ytterligare bollar i hetluften.
Boll 1. Är det verkligen dit vi vill?
Jag förstår att det vore superhäftigt att få se sitt lag långt fram i de stora europeiska cuperna, att få njuta av vinter och Champions League-fotboll i sin egen stad och hos sin egen klubb. Men, hur mycket hetare kommer det vara med en CL-match mot Ludogoretz kontra ett Stockholmsderby? I min forskning så studerar jag kommersialisering och supporterskap, och av den forskning som finns på temat är cirka 90% fokuserade på hur kommersialisering påverkar fotbollssupportrar till engelska lag. Med andra ord, det som forskningen hittills vet mest om är hur det hyperkommersiella Premier League skapar ett globalt intresse för fotbollen, men också får de lokala supportrarna att förlora intimiteten till sin klubb.
Studier på svensk elitfotboll finns knappt, trots att vårt sätt att kommersialiseras är unikt. Resultaten från mina egna studier visar att supportrar till svenska elitfotbollsklubbar har skyhöga nivåer av dedikation och engagemang till sin förening, en förening där de som supportrar faktiskt kan påverka. Något säger mig att om föreningen i stället skulle ägas av en stor investerare, så skulle det vara svårt att kunna känna samma närhet till sin förening. Detta oavsett antalet Champions League-matcher.
Boll 2. I en svensk kontext, betyder verkligen minskad föreningsdemokrati, en bättre Allsvenska?
Ett slående resultat i mina enkäter till supportrar till lag i Sverige är att de flesta accepterar, eller är till och med positiva till de sätt som svenska elitfotbollsklubbar kommersialiserar sig, inom 51%-regelns ramar. Inom de ramar vi just nu har så går det att ha en jämn allsvenska (du kan bara ta en kik över Öresund för att se att det blir mer ojämn konkurrens om några lag sticker iväg på den kommersiella sidan) och en inramning av de stora matcherna i absoluta världsklass.
Utan dessa inramningar och utan de tusentals engagerade supportrarna skulle vi ha en avsevärt sämre Allsvenska.
Slutligen, är denna krönika ett slags bakåtsträvande resonemang som bromsar upp den enda vägen framåt? Måste vi inte anpassa oss till fullo efter den hypermoderna fotbollen? Kanske. Men för att Allsvenskan ska fortsätta vara hetare än någonsin så tror jag att vi måste förstå vad den här hettan beror på, jag tror att en stor del stavas föreningsdemokrati.
***
Erik Winell
Doktorand, Handelshögskolan vid Göteborgs Universtitet
Redaktör för Roma på SvenskaFans.