Krönika: Hjärtat lämnades kvar på perrongen.
Hjärtat lider i dessa tider över Syrianskas chanser att hänga kvar i högsta serien. Jag har följt laget i flera års tid och alltid uppmanat att stötta klubben och spelarna i motvind då många valt att vända ryggen till. Men nu har bägaren runnit över. Inte på det sättet att jag lämnar laget åt dess öde. Nej, bägaren har runnit över av spelarnas arrogans gentemot klubbmärket och våra supportrar världen över.
Jag undrar om inte hjärtat lämnades kvar på perrongen på vägen mot allsvenskan. Bottennapp efter bottennapp har vi sett och dagens livsviktiga match mot Mjällby var nog den jobbigaste förlusten hittills i år. Under matchens gång rör sig elva vitklädda spelare i slowmotion. Ingen löper efter boll eller signalerar att de vill ha boll. Fem-meters felpassningar som slutar i omställningsläge för motståndarna. När vi väl vinner boll, slås bollen mest i sidled trots att vi ligger under. Våra s k stjärnor i laget som var tänkta att lyfta laget på deras axlar är dem som själva behöver lyftas upp. De som skulle visa hjärtat för klubben är de som själva saknar rätt inställning. Rutinen som de förväntades bidra med var bara ett tomt skal, då dessa spelare själva agerar vettlöst på planen.
Som dressing på kebaben säger herr Barsom i en intervju direkt efter matchen: ”Problemet är att det finns mycket individualism i laget som övergår till egoism ibland”. Mycket välvalda ord från Barsom som utomordentligt beskriver hans egen insats mot Mjällby. Vi kräver och förväntar oss betydligt mer av er rutinerade spelare och man kan bara hoppas att ni även kräver det av er själva för den delen. Hur det kommer sig att spelare som för bara ett år sedan briljerade i Superettan förvandlats till mesiga och viljelösa spelare förblir obesvarad.
Otaliga skriverier kring våra "supervärvningar" av t ex Barsom och Touma kan nu månader senare bara förklaras i ett enda ord, fiasko!
Vi kräver inte vinst i varje match, även om vi önskar det och tror på det. Det enda vi förväntar oss att ni gör är att kämpa för klubbmärket. Den som inte känner den rätta motivationen för spel i Syrianska bör genast ge sin plats till förfogande. Det krävs inget geni för att inse att det saknas rätt inställning. Kan spelarna inte ens tagga till i en match som kan avgöra klubbens framtid är det tragiskt.
Vi har förnedrats tillräckligt i Allsvenskan. Det är dags att spela för hedern i återstående matcher och hoppas på en fin avslutning för rödgult. Vi kommer inte ifrån att vi är rejält skadedrabbade. Men om övriga spelare inte då ser sin chans att kriga sig in i startelvan signalerar det en looser-mentalitet som jag aldrig tidigare beskådat i Syrianska.
Slagorden Kärlek, Passion och Stolthet förvandlades mot Mjällby till Modlöshet, Ovilja och Hjärtlöshet.
Ingen spelare i Syrianska förtjänar ett godkänt betyg idag.
/ Syrianska FC supporter från Norrköping.
