Tänk först, kritisera sedan!
En jublande Viktor Djukanovic efter att ha gjort 2-0 i svenska cupen mot Norrby

Tänk först, kritisera sedan!

Det har spelats premiär och allt borde vara frid och fröjd efter att Hammarby tagit tre poäng mot Degerfors efter en stabil insats, där vi endast hade problem sista kvarten i första halvleken när bortalaget lyckades kvittera och Dovin gör en kanonräddning på ett friläge strax efteråt.

Slutresultatet blev 3–1 och kunde också ha blivit något mål större om vi hade varit mer effektiva på slutet. En stabil start helt enkelt och allt fokus borde då flyttas till nästa, mycket svåra, bortamatch mot Häcken istället kan man tycka.

Istället går drevet igång på sociala medier och folk sågar spelare till höger och vänster, trots att vi vann matchen. Jag har ingenting emot kritik som sådan och kan nog också vara väldigt kritisk själv ibland. Den stora skillnaden är att jag tänker till innan jag spyr ut saker om våra egna spelare på sociala medier och då speciellt när det gäller unga spelare som inte har så stor erfarenhet av att spela i Allsvenskan.

Det är framförallt två unga spelare som har fått extra mycket kritik efter matchen mot Degerfors och det är Viktor Djukanovic och Abdelrahman Boudhan (f.d. Saidi). Djukanovic jobbar för dåligt, han är för klen, han gör det för svårt för sig och han är allmänt kass är några av de omdömen som jag har läst om honom och när det gäller Boudhan så är han istället för ofarlig framåt, han slarvar för mycket, han tar dåliga beslut och även han är allmänt kass.

Jag är den första att hålla med om att Djukanovic inte gör sin bästa halvlek i Hammarbytröjan under första halvlek, men i andra så är det han som avgör matchen till vår fördel när han, mycket snyggt, direktskjuter in 2–1. Avslutet är inte det lättaste och kräver stor teknik för att få till skottet på det sättet. Det kännetecknar också Viktors sätt att spela fotboll. Han vågar sig på svåra saker nästan hela tiden och ibland lyckas han och ibland misslyckas han. Det gör att han kan se extra dålig ut när han misslyckas flera gånger på raken istället för att spela säkra passningar som så många andra gör istället.

Det är också en av de saker som Marti uppskattar med Viktor, att han fortsätter att försöka och försöka trots att han misslyckas. För min del får han gärna misslyckas 5–6 gånger per match om han någon gång under matchen lyckas på samma sätt som vid 2–1. Att lära sig att läsa olika situationer är något som ofta blir bättre med ålder och rutin och jag är övertygad om att även Djukanovic kommer att lära sig det vartefter. Jag hoppas dock aldrig att han slutar våga, för gör han det så kommer han att bli en mindre attraktiv spelare för andra klubbar.

Vi får heller inte glömma att Viktor gjorde sin allra första allsvenska match mot Degerfors och att han endast är 19 år. Det är nog inte det allra lättaste att komma från en riktig svag liga, där han var stjärna, och sedan komma till allsvenskan och dominera, speciellt som känslan är att allsvenskan blir bättre och bättre för varje år.

Vidare till Abdelrahman Boudhan (f.d. Saidi). Här förstår jag inte alls kritiken, och då skall ni veta att han var långt ifrån någon av mina favoriter när han spelade på kanten. Jag tyckte att han visade på dåligt spelsinne, tog konstiga beslut och för sällan kom förbi sin motståndare på sin kant när han försökte det.

Mot Degerfors vill jag gå så långt till att säga att han gjorde sin bästa match för Hammarby på mycket länge och det i en position som passar hans egenskaper betydligt bättre än när han spelar på kanten.

Boudhan är mer rörlig än explosiv och är en sådan spelare som inte skall få för lång tid på sig att tänka, då den långa betänketiden ofta leder till felbeslut. Han skall istället röra sig över stora ytor och vara spelbar som löpande i djupled på långbollar och även agera som en mer statisk ”targetspelare” i ständigt samarbete med de offensiva mittfältarna och sina övriga anfallskollegor. 

Dessa uppgifter tycker jag att han genomförde på ett väldigt bra sätt och då kanske framförallt under de första 30 minuterna av matchen. Han lyckades både rycka i djupled och komma till avslut ett par gånger och ta fast bollen, ett flertal gånger, så att vårt mittfält kunde flytta fram och fylla på, exakt på ett sådant sätt som Marti vill att en central anfallare (nummer nio) skall agera i vårt spelsystem.

Vad vill jag ha sagt med detta då?

För det första så tycker jag att alla ni som spyr ut galla över våra spelare på sociala medier, och då framförallt över våra unga oerfarna spelare, skall tänka ett varv till och kanske hålla igen på kritiken tills det finns något mer påtagligt att kritisera än en dålig halvlek från en spelare som exempelvis Djukanovic.

Att kritisera en spelare som är 19 år och som gör sin första allsvenska match, och som dessutom gör ett viktigt mål, känns väldigt kontraproduktivt och bevisar väl också att man har glömt hur det själv var när man var ung och oerfaren och inte alltid tog de bästa besluten i alla situationer.

Vidare så är det många som kritiserar en spelare av gammal vana, helt utan att kunna se att spelaren, faktiskt, har förbättrat sig och utan att förstå hur den spelaren skall agera i givet spelsystem.

Se gärna om matchen mot Degerfors och kolla noga på Boudhans aktioner under matchens inledande tredjedel. Se hur mycket han löper för laget, hur ofta han är spelbar och hur ofta han faktiskt får fast bollen i svåra situationer. Jag tycker att det är helt upp åt väggarna att såga honom efter matchen mot Degerfors och jag är ganska säker på att Marti håller med, vilket han också visar genom att behålla Boudhan kvar på plan så pass länge som till 81: a minuten.     

Kritik, generellt, är något som måste finnas och som gör att spelarna tvingas ta nästa steg i sin utveckling, men den bör på något sätt vara befogad över tid eller vara av den konstruktiva sorten och inte baseras på en halvlek eller ens ett par matcher. Detta gäller dubbelt när det gäller unga spelare, som istället för svidande kritik behöver stöd och förtroende för att ta de steg som behövs för att göra succé. 

För vi kan väl alla hålla med om att ett inlägg på sociala medier, där någon deklarerar att någon spelare är värdelös och bör bytas ut eller helst helt försvinna från Hammarby, knappast leder till någon som helst utveckling av spelaren om denne skulle läsa inlägget. Det ger heller inget särskilt konstruktivt att diskutera för oss andra supportrar. 

Så tänk ett varv till innan ni sågar spelare till höger och vänster i sociala medier alldeles för tidigt. Hammarbys ledning har valt att satsa på dessa spelare, att de skall ingå i den familj som heter Hammarby, för att de skall leda klubben till framgång. Alla har, ännu, inte riktigt kapaciteten att ta en ledande roll och är ovana både vid att spela för en stor publik och i många fall av spel i allsvenskan.

Dock finns det massor av potential och vi kan väl alla enas om att denna potential inte skall kastas bort genom att spelaren inte vågar prestera på grund av den kritik som framförs. Försök istället att stötta alla våra spelare, och speciellt våra unga, i med och motgång, som många av er som är föräldrar har stöttat era barn under deras utveckling. 

Forza Bajen! 

TV: Nahir Besara (Hammarby IF) – Upptakt Allsvenskan

Göran Öberg2023-04-06 14:11:00
Author

Fler artiklar om Hammarby

Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö
Inför Hammarby - Malmö