2005- inte riktigt vad vi hade hoppats på
Att kalla förra årets säsong lyckad vore ett stort misstag. Visserligen brukar lag som kommer direkt från Allsvenskan få det svårt första året i Superettan men jag är säker på att de flesta TFFare ändå trodde att sejouren i Superettan skulle bli ettårig. Förra årets säsong började bra för att sedan ebba ut till en 11:e plats.
Ny tränare och till stor del en ny trupp. Utgångsläget var inte det lättaste. Efter den oväntade säsongen i Allsvenskan 2004 varvade trotjänare som Mats Lilienberg ner samtidigt som truppen rensades ur. Klubbledningen valde att satsa på det framgångsrika talangkonceptet. En metod som gett TFF de meriter och den status som laget har idag. Talanger hämtades från lägre seriesystem i hopp om att utvecklas och föra Trelleborgs stolthet tillbaka till fotbollssveriges finrum- Allsvenskan. Att satsa på detta viset är betydligt skonsammare i en liten klubb än att värva de stora namnen även om det kliar i fingrarna hos många i olika styrelser i landet att göra det sistnämnda.
Säsongen började väldigt positivt då Västra Frölunda bankades dit på hemmabana med 3-0. Efter att därefter ha krigat sig till en poäng på Stora Valla var det dags att möta det första tippade topplaget- IFK Norrköping. Inför den viktiga matchen drogs Conny med problem då halva laget hade insjuknat eller var skadat på annat vis. Trots dessa bekymmer gjorde laget en jättematch och vann återigen med 3-0. Ett verkligt bevis på att det finns stor talang i hela laget och inte bara hos de elva startande. En oväntad förlust mot nykomligen Väsby följdes upp med en ny 3-0-seger, denna gången mot Brommapojkarna. Segern följdes upp med ytterligare en, denna gången mot nykomligen och likväl seriens överraskningslag Ljungskile SK. Därefter följde "derbyt" mot Mjällby. Trots en ganska jämn match drog TFF det överlägset längsta strået och vann med hela 4-0. I detta läget var TFF serieledare och Allsvenskan kändes inte alls så avlägsen som de sk experterna tippat.
Säsongen gick vidare med match i Norrland mot Bodens BK. TFF gjorde en dålig insats och sedemera degraderade BBK fick med sig samtliga tre poäng i och med resultatet 2-1. Nästa hemmamatch spelades mot tvångsdegraderade Örebro, som enligt experterna skulle infinna sig i toppen. Resultatet 0-0 speglade matchbilden ganska väl även om hemmalaget gång efter annan var nära att få in en boll bakom gästernas Peter Westman. Uppe i Åtvidaberg hade TFF inte mycket att hämta utan fick stryk med 3-0 och kunde inkassera den andra förlusten för säsongen. Det fanns dock chans för revansch då nästa gästande lag hette GAIS. Göteborgarna var vid besöket på Vångavallen och seger mot dem gjorde att TFF hade häng på toppen. Det hela började bra och Bjurströms välplacerade skott precis innan paus gav Trelleborg ett både målmässigt och psykiskt övertag. Knappa timmen in i matchen cykelsparkade den blott 168cm långe Alex Steen in 2-0 bakom en chanslös Dime Jankulovski, årets mål helt klart. GAIS kunde dock reducera på straff och i matchens sista skälvande minuter även kvittera. Slutresultatet 2-2 var en stor besvikelse för TFF som tycktes ha kontroll på matchen. 2-2 var ett gångbart resultat i den kommande matchen i Västerås som slutade likadant. Det oavgjorda resultatet följdes upp med en viktig seger mot Falkenberg. I detta läget fann man TFF på en mittenplats i den väldigt jämna tabellen. En tung förlust mot det senare allsvenska laget Öster följdes upp med 2-3 mot även åter allsvenska AIK.
När serien vände parkerade Trelleborg på en 9:e plats. På bortabana i Stockholm tog klubben en oväntad poäng efter att spelat 0-0 mot AIK. Denna starka insats följdes upp med ytterligare en bortaseger mot Västra Frölunda. Till denna match hade True Blues fyllt en hel buss och bidrog säkert till segern. Nytt hopp infriades och inför matchen mot Degerfors på Vångavallen hade Trelleborg klättrat några placeringar till en sjätteplats och plötsligt var Allsvenskan inte så långt borta igen. Matchen blev dock en besvikelse och slutade 0-1. En 0-2 förlust mot Norrköping följdes upp med ett mållöst resultat hemma mot Väsby. Därefter var det dags att gästa Grimsta IP och Brommapojkarna. BP revanscherade sig för 0-3 förlusten i våras och vann med samma siffror. Detta följdes upp med 1-1 mot Ljungskile innan en eferlängtad seger kunde inkasseras. TFF van bortamatchen mot Mjällby och låg vid det här läget på en nionde plats. Efter att ha förlorat mot både Boden och Örebro spelade man två 0-0-matcher på raken mot Åtvidaberg respektive GAIS. Förlusten hemma mo,t i princip redan degraderade, Västerås innebar att TFF nu helt plötsligt var indraget i bottenstiden. När Trelleborg sedan förlorade mot Falkenberg såg läget riktigt kritiskt ut men en Ljungskileseger mot Boden säkrade kontraktet och ett avslappnat lag kunde i den sista omgången banka dit allsvenska Öster med 4-2 och sluta på en 11:e plats.
Sett över hela säsongen befann sig Trelleborgs FF i ett svårt läge med en ny tränare, ny spelartrupp, ett nytt spelsystem samt en ny strategi. Målet hos oss supportrar var självklart Allsvenskan så fort som möjligt. Det hela började bra med en positiv fotboll och en hel del mål framåt. Jag tycker att det under säsongen fanns två vändpunkter, den första var hemma mot GAIS i den elfte omgången. Man hade länge ledningen och matchen var till synes under kontroll. Dock kunde GAIS både reducera och kvittera och istället för tre poäng och fortsatt toppstrid blev det en poäng och en plats i mittenträsket. Den andra vändpunkten kom hemma mot Degerfors. Två segrar i de föregående två omgångarna hade gett laget och supportrarna nytt hopp. Matchen blev ingen höjdare och än en gång byttes tre poäng, samt en plats närmare Allsvenskan ut mot noll poäng och en oväntad bottenstrid. Det finns många orsaker till varför det blev som det blev. Framför allt saknades det mål. När man oväntat tog steget upp 2003 gjorde laget 63 mål att jämföra med årets målskörd på 34 gjorda baljor. En anledning till detta kan vara försäljningen av Stephen Ademolu mitt under säsongen. Han var en riktigt bra spelare, både targetplayer och målskytt i ett. Hans försäljning gjorde i och för sig mycket för klubbens ekonomi som nu är stabil.
Kanske var detta egentligen bra för Trelleborgs FF? Nu har vi istället ett sammanspelt lag, med mycket talang. Dessutom slipper vi bära favoritskapet och kan smyga med lite i skymundan. Hoppas på Allsvenskan 2007.
Så kom igen nu alla trelleborgare. Slut upp på hemmamatcherna och stötta laget mot allsvenskan 2007! Forza Trelle!
Läs mer om säsongen genom att klicka på länken uppe till höger.
