Krönika: Trelleborgs FF och Malmö FF- Älskade hatade Del 2: ”Ni har dödat oss, fattar ni inte det?”
På söndag är det dags igen, ”Skåne darrby” mellan Trelleborgs FF och Malmö FF. Av någon anledning så finns det en djup rivalitet mellan de här två klubbarna. En rivalitet som går djupt i själen och som satt sina spår hos fans på båda sidor. Hur har det kunnat gå så här illa? Ingvar fortsätter sin djupdykning i rivaliteten mellan stor och liten.
Den stora brytningen mellan TFF och MFF kom efter en numera sägenomspunnen derbymatch på Gamla IP i Malmö. Alla MFF:are med lite stolthet har en åsikt om vad som egentligen hände på Gamla IP den där oktoberkvällen, trots att så många av dem inte ens var på plats. Jag däremot var på plats, i MFF-klacken icke desto mindre. Så här minns jag matchen och det mytomspunna efterspelet.
MFF-TFF 1-2, 1999-10-18
Få matcher i TFF:s historia har fått sådana episka proportioner som matchen mot MFF den 18 oktober 1999 på Gamla IP i Malmö. Efter en minst sagt skral säsong för MFF så spelade de nu med kniven på strupen. De var helt enkelt tvungna att slå TFF på hemmaplan för att nå någotsånär säker mark i den allsvenska tabellen. TFF hade redan slagit MFF på Vångavallen med 3-1 den säsongen, så matchen var extra viktig för MFF:arnas självförtroende även ur det perspektivet. Seger var det enda som räknades med andra ord. 7394 personer var på plats och MFF-support hade fått särskilt tillstånd att köra med bengaliska eldar innan match och stödet från läktarna var massivt. Allt tydde på att det skulle bli seger för MFF.
Micke Danielsson jublar på Gamla IP i Malmö.
Matchen i sig var väldigt nervös, inte minst för mig som TFF:are som hade följt med min kamrat MFF:aren dit och på något sätt hamnat mitt i MFF-klacken. TFF tog ledningen i 23:e minuten genom ett självmål och följde upp med ett, som jag minns, ganska snyggt mål av Michael Hansson i 44:e minuten. Båda gångerna fick jag knyta händerna hårt i min stora täckjacka och kväva mitt jubel för att inte riskera att avslöja min sanna lojalitet och åka på rejält med stryk.
Malmöklacken var minst sagt i uppror och snusdosorna regnade periodvis. Lite gladare blev dock MFF:arna när Mats Lillienberg satte ett tröstmål i andra halvlek. På tv-bilderna från matchen kan man faktiskt se en person i Malmö-klacken iförd en enorm mörkblå täckjacka som var den ende som inte jublade åt det målet, det var undertecknad i egen hög person. MFF pressade på för en nödvändig kvittering i slutminuterna, men inte ens när man bytte in Zlatan så blev det någon förändring. TFF vann till sist matchen 1-2.
Naturligtvis satte den här förlusten och dess konsekvenser djupa spår i MFF själen. Fast egentligen var det nog inte själva förlusten i sig som gett upphov till hatet mot TFF, utan snarare efterspelet och myterna om det.
”Ni har dödat oss, fattar ni inte det?”
Efter slutsignalen var det precis som om helvetet bröt ut på Gamla IP. Eftersom jag befann mig på helt fel plats vid helt fel tillfälle så försökte jag hålla en så låg profil som möjligt. På grund av detta var jag kanske mer receptiv än många andra i min omgivning på vad det egentligen var som hände där på läktaren. Vart jag vände mig i MFF-klacken såg jag ledsna ansikten. Allt från några fjortisgrabbar som satt och med alla medel förgäves försökte frambringa tårar till den extremt arge medelålders mannen i sliten jeansjacka som upprepade gånger skrek ”Ni har dödat oss, fattar ni inte det? Ni har dödat oss!” och hytte med näven mot planen. Jag är inte säker vem som var tänkt som mottagare av det här ångesttjutet, kanske var det riktat mot TFF kanske, fast egentligen tror jag mer att det var riktat till MFF:s dåvarande tränarduo Sjöberg och Andersson.
En bit från MFF-klacken stod dessutom TFF-klacken och jublade, vilket naturligtvis stack i ögonen något fruktansvärt på de förkrossade MFF:arna. När TFF:s supporterbuss lämnade Malmö så kastade arga MFF:are sten på bussen och krossade några rutor. Naughty, naughty. Jag tog tåget hem och slapp alla obehagliga incidenter.
”Superettan, supperettan”
Fast det var inte slut med det. Långt efter slutsignalen lever myten om vad som hände i omklädningsrummen på Gamla IP fortfarande kvar i själen hos många MFF:are. Myten, som jag förstått den lyder som följer: MFF och TFF bytte om vägg i vägg på Gamla IP. Efter matchen ska TFF:s spelare, enligt myten, suttit och bultat i väggarna in till MFF:s lite lätt molokna spelare och sjungit ”Superettan, superettan”.
Denna myt lever kvar hos många MFF:are än idag, till och med hos människor som inte ens var på Gamla IP den kvällen. Jag var inte på plats i omklädningsrummet efter match, men jag är säker på att om den här historien varit sann så hade den inte bara tigits ihjäl av alla inblandade. Ännu mer säker på att det är en skröna blev jag när jag läste en intervju med Peter Abelsson på MFF:s officiella hemsida i samband med hans övergång till MFF. Peter spelade i matchen på gamla IP och han om någon vet väl vad som hände?
”- Det som jag minns efter matchen är att några i vårt lag sjöng "andra sidan är ni klara" till oss TFF-spelare som befann sig i ett annat omklädningsrum. Det var inte riktat till MFF:arna, menade dom som sjungit. Omklädningsrummen under gamla IP är ju uppdelade på två rum.”
(Källa: www.mff.se)
Och ärligt talat, om man inte kan lita på Peter Abelsson, vem kan man då lita på? För att ytterligare understryka att det inte ligger någon sanning i myten så avslutar han med att säga:
”- För vi ska ju komma ihåg att vi i TFF också hade mycket att vinna i den matchen. Kanske bankade någon i väggen, men jag är övertygad om att det inte fanns någon eller några som skanderade "superettan, superettan"
(Källa: www.mff.se)
Fast även om den här myten är just en myt och avslöjad som en sådan så finns det ju ett efterspel till MFF:s nedflyttning som tyvärr inte går att förklara rationellt. De famösa vägskyltarna inför allsvenska säsongen 2000. Fast de får ni minnas på egen hand, jag har redan avslöjat för mycket.
På söndag är det dags att skriva ett nytt kapitel i rivaliteten mellan Trelleborgs FF och MFF. Jag hoppas att TFF visar upp sig från sin bästa sida och ger Malmö en ordentlig match. Vinner vi så är det en enorm fjäder i hatten för hela laget, för oddsen är minst sagt emot oss.
