Krönika: Prahl har mycket mer att ge
Han spänner ögonen i mig och kisar lite lätt. Hans ögon blir till två små smala springor och det känns som att han kan se in i min själs mörkaste vrår. Jag har precis frågat TFF:s tränare Tom Prahl om försvarsspelet blivit sämre och precis i det ögonblicket förstår jag varför han är en av Sveriges mest framgångsrika fotbollstränare.
För en icke-TFF:are är det nog svårt att förstå hur stort det var att få Tom Prahl och Alf Westerberg som nya tränare i klubben i slutet av förra säsongen. Det är full jämförbart med att MFF hade utsett Roy Hodgson till ny tränare, med Bob Houghton som assisterande. Därför var det nog inte bara jag som blev både överraskad och glad när det stod klart att det var Tom och Alf som skulle ta över i TFF inför årets säsong. Framför mig såg jag en lång period av guld och gröna skogar. Guld som i fortsatt allsvenskt spel då bör väl tilläggas, för med tanke på Prahls meriter är TFF:s tiondeplats i år kanske inte så mycket att hänga i julgranen. Fast för Trelleborgs FF är det en ändå en revansch att efter sju år av att hoppa upp och ner mellan superettan och allsvenskan nu äntligen ha funnit fast mark under fötterna. Dessutom har laget lyckats med bedriften att tvätta bort tråkstämpeln i media, för man vet att något stort är på gång när till och med de annars så spetsfundiga Patrick Ekwall och Olof Lundh beskriver TFF i positiva ordalag.
Dubbelvärvningen av Tom Prahl och Alf Westerberg är utan tvivel den viktigaste värvning som Trelleborgs FF genomfört, i alla fall i mina ögon. Succén har växt fram under säsongen, bland spelare, media och fans, även om den förväntade publikökningen tyvärr uteblivit. I intervjuer, bloggar och artiklar har man kunnat läsa hur TFF:s spelare beskriver hur kul det är att gå på träning, att de lär sig nya saker hela tiden och att de numera vet exakt vad som förväntas av dem varje gång de går ut på plan. Osäkerheten är borta och det märks i spelarnas agerande på plan. Även om säsongsinledningen var lite skakig har många av spelarna i truppen imponerat och tagit både ett och två steg framåt i sin utveckling. Inte minst visar detta sig i att så många TFF:are är intressanta bland andra klubbar just nu.
Fast det här med tydligheten kan slå åt båda hållen också, titta bara på spelare som Mike Mensah, Paulino, Fredrik ”Fritz” Persson och Mattias Nylund, spelare som hade varit självskrivna i många andra lag. De har fått nöja sig med att göra mer eller mindre sporadiska inhopp under säsongen och nu verkar flera av dem dessutom vara på väg bort från TFF. Det är bara att konstatera att Prahl och Westerberg är väldigt tydliga i sin kravspecifikation på spelarna och uppfyller du inte kraven är det bara att jobba hårdare eller lämna.
För mig som utomstående betraktare är det även uppenbart att det skett en tydlig förändring även vad gäller till exempel värvningspolicy och scouting. Värvningarna av bröderna Jovanovic och Joakim Sjöhage visar tydligt att TFF återigen satsar på ett klassiskt framgångsrecept: utvecklingsbara talanger och spetskompetens. Det är dessutom uppenbart att det är Tom Prahl själv som handplockat de här spelarna, något som gör värvningarna av dem ännu så mycket mer intressant. Nu handlar det inte längre om vilka spelare som är intresserade av att komma till Trelleborgs FF av olika skäl, utan om vilka spelare som Tom och Alf vill ska komma. En avsevärd skillnad kan man lugnt säga.
När Prahl spände ögonen i mig, där i spelargången på Vångavallen efter 3-3 mot Gefle IF, så förstod jag att han inte bara är en professionell tränare, han brinner verkligen för det han gör, han brinner för TFF. När jag ifrågasatte TFF:s försvarsspel ifrågasatte jag även honom kändes det som. Det fanns kanske de som trodde att Tom tog över tränarsysslan i TFF för att börja varva ner så sakteliga, att detta var hans pensionsplan, men de kunde inte ha haft mer fel. Vi har bara sett början på utvecklingen i Trelleborgs FF och det är helt klart att Tom Prahl vill spela en avgörande roll i det arbetet. Tom nöjer sig nämligen inte med att bara vara bra, han vill vara bäst och jag kan garantera att det kommer att märkas på Trelleborgs FF:s framfart i allsvenskan även framöver.