Trelleborgs FF förnedrat, igen…
Dagens allsvenska fotbollsmatch mellan Trelleborgs FF och Helsingborgs IF visade precis hur ologiskt saker och ting kan vara i den värld vi lever.
För visst är det så att tio spelare är fler än elva? Detta fick man ju lära sig i kultserien ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Troligen är det väl så att TFFs spelare aldrig såg barnprogrammet när de var små, för idag fick de tio spelare till att bli minst tolv.
Första halvlek var en trist tillställning där matchinramningen, vädret, publiken och inte minst fotbollen var bedrövlig. Hemmalaget var dock laget som behandlade den hala bollen bäst och skapade stundtals tryck mot Sven Andersson i HIFs mål. Skånekollegorna från ”Sundets Pärla” såg sega ut och ändringarna jämfört med UEFA-cupmatchen senast satte sina spår. Tommi Grönlund vann allt på mitten under första halvlek och gav inte sina motspelare någon chans att skapa något konstruktivt. När väl TFF gick till anfall var det genom yttermittfältarna Jens Svensson och Patrik Svensson som båda inledde matchen piggt.
Helsingborgs IF fick tidigt i matchen inkassera två gula kort genom Christoffer Andersson samt Rade Prica. När det gäller Christoffer så borde han fått rött kort direkt då han till synes utövade karate mot Jens Svensson som i en duell fick Christoffers dubbar rakt i ansiktet. Jens kunde dock efter tre minuter utanför sidlinjen återkomma in i spelet. Första målchansen fick bortalaget och det var Mattias Lindström som var sist på bollen. Det var ett inlägg från vänster som hittade Lindström inne i TFFs straffområde. Lindström nådde högst och fick till en bra nick som Pål Lundin räddade genom en kvalificerad enhandsräddning vidare i stolpen. Bollen ut till en hörna som senare blev resultatlös. Efter denna sekvens började TFF anfalla hyfsat bra och kom allt närmre ett ledningsmål.
Mika Kottila som bara gjort två mål i år och inte fått nätkänning på länge nu fick hemmalagets bästa möjlighet i första halvlek. Det var i den 29:e minuten som Mattias Kronvall slog en härlig frispark från ungefär mitten på gästernas planhalva. Bollen gick förbi samtliga försvarare och två meter från mål, vid bortre stolpen, dök Kottila upp i högsta fart och satte vänsterfoten till bollen. Volleyskottet, som var som skjutet ur en kanon, var dock illa riktat och Kottila fick se bollen susa förbi ribban i hög fart.
Spelet böljade fram och tillbaka men fortfarande med en viss övervikt i bollinnehav för TFF. Trots detta var det HIF som skapade nästa farliga målchans. I den 35:e minuten tog vänsterbacken i TFF, Mikael Danielson, hand om bollen och hade den under kontroll. Istället för att passa bollen vidare så försökte han dribbla av Alvaro Santos från sin backposition till följd av att han tappade bort bollen till sin brasilianska motståndare. Alvaro satte högsta fart ned mot kortlinjen där han tittade upp, slog en passning snett-inåt-bakåt till Lars Bakkerud som fick på en riktig rökare. Skottet gick dock en meter över Pål Lundins ribba.
Första halvlek alltså i TFFs favör spelmässigt även om gästerna hade två bra målchanser. TFF får i väg åtta skott totalt jämfört med 5 skott för HIF. Andra halvlek hinner knappt börja förrän Christoffer Andersson drar ned Mattias Kronvall och därmed får sitt andra gula kort för kvällen. Rött kort och utvisning, detta i den 47:e minuten. Utvisningen är korrekt och TFF är nu en spelare mer på plan och med tanke på första halvleks spel så fick man som åskådare direkt en känning om att TFF skulle ta sin första seger på ett bra tag.
Men oj så fel man kunde ha! Helsingborg stuvade om i laget och gick från 4-4-2 till 4-3-1-1 där Michael Hansson ett tag spelade vänsterback och Eklund någonstans mellan anfall och mittfält. Detta skulle visa sig vara startskottet på en väldig offensiv från gästerna. Knappt nio minuter efter det att man fått en medspelare utvisad så tar man ledningen genom nyinbytte Björn Johansen. Ett fint förspel mellan Santos och Eklund bäddar för Johansen som får läge för skott i TFFs straffområde. Kronvall hinner dock före och tar hand om bollen, men samtidigt ”glömmer” han bort att spela den vidare. Johansen ser sin chans och tar bollen busenkelt från Kronvall och är nu ensam mot Lundin. Bollen läggs fint förbi honom och HIF tar ledningen med 0-1. Som att ta godis från ett litet barn…
Helsingborg spelar nästan ut TFF trots att man har en man mindre på plan och inte förrän i den 74:e minuten skapade hemmalaget en målchans värd namnet. Tyvärr hann inte Patrik Svensson fram hela vägen på Kottilas nickskarv och Sven Andersson kunde greppa bollen. En spelare som var allt annat än bra i dagens match fixade sedan så att HIF fick en straff i den 85:e minuten. Danielson var syndabocken som inte hann med när Eklund satte fart, likaså gick Lundin åt fel håll på straffen och det stod nu 0-2.
Förödmjukelsen kulminerade i ett mål signerat Rade Prica och Björn Johansen. Sistnämnde tar emot en långboll bakom TFFs ”obefintliga” försvar, fintar skott och passar in mot straffpunken där Rade Prica står helt ensam och lägger en enkel bredsida in i en tom bur. Uppskattningsvis hälften av publiken reser sig upp och tar tunga steg mot utgången. HIF-klacken hördes då sjunga ”Ska Ni gå hem nu?. Matchen är kort därefter slut och de mest trogna, som alltid sitter kvar tiden ut oavsett vad, tog sig med tunga steg hemåt.
Efter första halvlek hade TFF, som tidigare nämnt, avlossat åtta skott totalt. I andra halvlek, med en man mer på plan, mäktade man endast med ytterligare fyra skott på mål. Detta är katastrofalt dåligt och vittnar om den kris som finns inom laget. Självförtroende, vad är det för något? Helsingborg däremot avlossade dubbelt så många skott jämfört med första halvlek och det med en man mindre på plan. Det är detta som avgör matchen, HIFs vilja mot TFFs ovilja.
TFF hade, om man velat, kunnat närma sig en allsvensk kvalplats om man vunnit därför att både BK Häcken och Elfsborg förlorade stort. Istället för en ”given” seger med tanke på det numerära övertaget blev det ånyo en pinsam förlust. TFF förtjänar inget annat än SuperEttan just nu och man får nog se upp nästa år så att inte spelarna är lika dåliga då som nu. Annars är risken övervägande stor att man blir ett bottenlag även där.
Skäms inte för att vara TFFare, men jag känner inte heller någon stolthet efter dagens insats…
