Ståplatsgalan 2009: If you build it, he will come. Part Deux
Overallen är fortfarande nytvättad, traktorn ännu skinande ren, men kylen är nu bara halvfull med stinkande färsk tång. Det är dags för del 2 av årets Ståplatsgala.
Del 1 läser ni här
Efter en svettig första del av Ståplatsgalan där Marcus Birro fick en ofrivillig huvudroll och priserna för årets syndabock, årets poängkung, årets Tin Tin, årets mål m.fl. delades ut fortsätter galaspektaklet från den pågående Scary movie-festivalen hemma i Dennis Melanders tv-rum. Vi har nu kommit fram till Scary movie 3: Episode I - Lord of the Brooms
OBS- det finns relaterade och orelaterade länkar lite här och var i artikeln som ni kan klicka på. Seek and ye shall find.
Årets tråkigaste: Mellansegmentet i allsvenskan 2009. Har en niondeplats någonsin känts så oglamorös? När halva säsongen spelats kändes det nästan som det inte längre spelade någon roll om TFF vann eller förlorade, tabellplaceringen förblev densamma oavsett resultat.
Årets cirkus: Rasmus Bengtssons övergång till Hertha Berlin. Det skrevs spaltmeter redan på förhand och själva övergången höll ännu högre underhållningsvärde. Lazio sade sig ha ett giltigt kontrakt med Rasmus, som trots det hamnade i Hertha Berlin. Lazios sportchef rasade. Krönikören Marcus Birro rasade. Rasmus Bengtsson och hans agent Oliver Cabrera räknade pengarna och log. Ännu så länge har det inte blivit något efterspel till Lazios anmälan till FIFA. Fortsättning följer?
Årets vändning 1: 2009-09-27 TFF- Helsingborgs IF, 4-2. TFF var utspelade och låg under med 0-2 mot Helsingborgs IF i halvtid. Det slutade med seger 4-2 efter en sagolik upphämtning i andra halvlek. En ljusglimt i ett annars kompakt höstmörker som fick många av oss att bli väldigt, väldigt glada.
Årets vändning 2: 2009-10-28 TFF- Hammarby IF 4-2. Hammarby behövde vinna för en fortsatt allsvensk existens och det såg länge ut som att de skulle kunna fixa det också. Fast TFF vände 1-2 underläge till 4-2 seger på drygt tio minuter i slutet av andra halvlek och Hammarby får därmed möta lag som Jönköpings Södra och Väsby United kommande säsong.
Årets ”Om du var här” (även känt som ”The Axel Kjäll Award”): Marcus Falk-Olander, lånet från Elfsborg värvades som en man för startelvan och fick också spela i den allsvenska premiären, tills han blev utbytt efter drygt 20 minuter på grund av skada. Sedan dess har skador, skador och ja just det, skador, gjort att det endast blivit ett fåtal inhopp till i år. Det lär tyvärr inte bli någon ytterligare säsong i TFF för Marcus.
Årets avslöjande: I en artikel i TA avslöjades att när Patrik Redo utsågs till matchens lirare efter en match för några år sedan fick han ett presentkort på en hamster i pris. Artikeln är nominerad till Guldspaden.
Årets sämsta: Bortastatistiken talar sitt tydliga språk. Att orka med ynka två segrar på bortaplan på femton försök är, hur säger man, riktigt jävla dåligt.
Årets smeknamn: Timjansky, Viktor Norings (Årets nykomling i svensk fotboll 2009) felläsning i restaurangmenyn gjorde att en god sås plötsligt blev till ett ryskt efternamn istället. Heja Viktor (Årets nykomling i svensk fotboll 2009)!
Årets mest okände bloggare: Andreas Drugge. Jo, poängkungen har uppenbarligen en blogg.
Årets avsked: Mattias Thylander. För två år sedan var han TFF:s bäste spelare. Tyvärr har skador och annat kommit emellan på senare tid och när Thylles kontrakt nu går ut kommer det inte att förlängas. Tyvärr fick vi supportrar ingen egentlig chans till en riktig avtackning, därför får vi väl helt enkelt ta det här istället: Tack för allt, Thylle.
Årets andra avsked: Jens Sloth har bestämt sig för att satsa på sina universitetsstudier och lämnar därmed TFF efter säsongens slut. Ett tungt besked med tanke på hur pass viktig han varit för laget efter sin återkomst till klubben. Vi säger inte adjö, utan på återseende(?)
Årets tredje avsked: Emil Mårtensson, en profil som på grund av skador inte gjort så mycket väsen av sig de senaste säsongerna, men som på många sätt symboliserar det lokala i TFF. Det var synd att han inte fick hoppa in i slutminuterna mot Hammarby under sin sista hemmamatch på Vångavallen. Det hade han definitivt varit värd. Lycka till, Emil!
Årets jägare: Fredrik Jensen och Jens Sloth jagade kråkor innan segermatchen mot Halmstad hemma på Vångavallen. Sloth skadeskjöt och Jensen avslutade. Om det nu är klarlagt att kråkjakten hade en aktiv roll i matchresultatet kräver vi att TFF snarast börja sponsra sina spelare med kulor och gevär!
Årets vart tionde år: Trelleborgs FF kan numera titulera sig officiell leverantör till superettan. 1999 kickade vi ut Malmö FF ur allsvenskan. 2009 blev det Hammarbys tur. Frågan är vilket storlag som vi ger respass ur allsvenskan 2019. Och ja, TFF har haft två sejourer i superettan under de senaste tio åren, ironin i detta är otrolig.
Årets kampsång: TFF:s ”Vilja blå som stål” är precis så överdådig som en kampsång ska vara, gränsen mellan pekoral och storslagenhet är som alltid hårfin. Det känns lite som att stoppa munnen full med marshmallows och försöka vissla och dricka öl samtidigt.
Med de vackra orden avrundar vi Ståplatsgalan den här gången. Fyra utmärkelser återstår att dela ut: Årets nyförvärv, Årets överraskning, Årets genombrott och Årets spelare. För första gången låter vi nu er läsare hjälpa till att utse vem som ska bli Årets spelare, så glöm inte att rösta på just er favorit! Röstningen pågår november ut. Övriga tre utmärkelser kommer att delas ut under de kommande veckorna.
För övrigt är detta min tredje och förmodligen sista Ståplatsgala eftersom jag nu lämnar Ståplats och Svenska fans. Na na na na, hey hey hey, goodbye!