TFF med änglavingar.
Begreppen filantrop och affärsängel har fått en ny och mycket konkret innebörd i TFF. Ja rentav ett förkroppsligande i affärs- och finansmannen Rune Andersson. Hans stöd till föreningen de senaste åren uppgår till långt mer än tio miljoner, utan vilka TFF inte haft sin elitlicens. Enligt min mening är Rune Andersson tveklöst Årets TFFare flera år i rad. Tack! Hur ska man då se på detta?
Pennies from heaven
2008 pytsade Andersson och/eller hans bolag in ungefär fyra och en halv miljoner i TFF. Förra året blev det enligt tidningsuppgifter drygt sex miljoner och han har även tidigare ställt upp med miljonbelopp. Totalt lär han och/eller hans företag ha slantat upp nästan fjorton miljoner under senare år. Detta belopp har ställts till TFFs förfogande i form av villkorade lån. Det betyder att pengarna inte behöver betalas tillbaka om inte föreningen genererar mycket vinst. Sannolikheten för att Andersson ska få tillbaka pengarna under de närmaste åren är ytterligt liten. Ja kanske rentav inte ens under överskådlig tid. Men om t.ex. Noring säljs för sådär 40 miljoner, så får Andersson tillbaka sina pengar, för i så fall gör ju TFF en kraftig vinst.
Andersson har även långt tidigare sponsrat TFF. I en intervju i Dagens Industri säger han att han sponsrat klubben i 25 år. ”Hur mycket pengar det blivit genom åren vågar jag inte tänka på. Men ett år på 1990-talet blev det mycket, säkert det dubbla mot i år” säger Andersson.
Mikael Rickfors skulle en gång på tiden ”köpa vingar för pengarna”. På sätt och vis kan man säga att affärsängeln Andersson lånat ut sitt extra par finansiella änglavingar till TFF, som med dessa kan sväva in i den ena allsvenska säsongen efter den andra. Utan dem skulle det otvetydigt bli en kraschlandning.
What´s in it for me
Det är svårt att veta vad Andersson får ut av detta massiva stöd. Trots att han sannolikt inte uppskattar rökförbudet på läktaren, så ser han en och annan match på Vångavallen. Han verkar inte ute efter samma kick som t.ex. Percy Nilsson, som satsat en del i MIF, även om det inte är lika mycket som de flesta tror och som media ger sken av. Han gillade att hänga i omklädningsrummet vid matcher och träningar och att dra ut med laget på krogen för nattliga eskapader. Dessutom var han väldigt mån om att ses i alla upptänkliga mediala sammanhang. Rune Andersson är ju inte skygg på något vis, men varken stilar eller slår sig för bröstet med de storslagna insatser han gjort för TFF. Jag hoppas verkligen han får ut det han vill av satsningen. Han är värd stor uppskattning och ska ha en stor eloge för sitt engagemang.
Det är Trelleborgs Kommun, som tjänar mest på Rune Anderssons givmildhet. Utan TFF skulle trelleborg vara ett ord utan mening, referens och association för större delen av befolkningen norr om Hallandsåsen. Vem kände till Ljungskile innan de kom upp i Allsvenskan? Själv ska jag nog åka till Mjällby, och kanske när det är match. Det blir nog en korv, lunch, kaffe e.d. Och jag kanske tankar där också. Om Trelleborgs kommunen inte vet att uppskatta värdet av ett allsvenskt lag, så finns det konsulter som villigt kan tala om vad det är värt. Värdet för kommunen är mycket högt!
Alla i TFFs elitverksamheten som spelare, kansli m.m. får sin utkomst tack vare Andersson. Förra året betalades var femte krona av alla utgifter med pengar från Rune Andersson. Det har ju redan framkommit att elitsatsningen på nu gällande nivå knappast funnits utan denna sjusärdeles sponsor.
Undertecknad drar fördel av Anderssons satsning. Jag får, liksom alla andra fotbollsfreaks, möjlighet att se allsvensk fotboll live på den trevliga Vångavallen, ett nöje som jag delar med cirka 2700 andra vid varje hemmamatch. Tack! Det finns visserligen rätt okej fotboll att se i närheten om nu TFF skulle fallera av ena eller andra orsaken som t.ex. ekonomi eller arena. Jag tänker då närmast på andra sidan bron.
Ungdomsverksamheten då, undrar kanske någon? Den klarar sig säkerligen utan elitdelen. Det finns många exempel på klubbar med väldigt fin ungdomsverksamhet utan elitlag. Så ungdomarna skulle säkert sugas upp av andra fotbollsaktörer på den lokala marknaden, om TFFs elitdel upphör. Det är t.o.m. inte alls ovanligt att elitverksamheten profiterar på ungdomsverksamheten. Om det är så i TFF har jag inte blekast aning om.
Sammanfattningsvis är det många som bör skänka en tacksamhetens tanke till den som försett TFF med änglavingar.
Chelsea & peanuts
Det finns vissa likheter mellan TFF och Chelsea Kanske inte själva spelet på den gröna mattan, men däremot tröjfärgen. Men det finns en likhet till. Chelsea får sina kulor från en person, Abramovich. Utan hans satsning hade säkerligen inte Chelsea varit där de är idag. TFF är, som framgått, ekonomiskt mycket beroende av en person. Utan honom hade inte TFF varit där klubben är idag. Betänk att Rune Andersson enligt egen utsago ”har stöttat den här klubben i 25 år”. Jag utnämner härmed Rune Andersson till Trelleborgs heders-Abramovich. Det är väl tveksamt om Andersson anser just denna utnämning vara hedrande, men heder till Andersson i vilket fall som helst.
Nu drabbar nämnd sponsoring av Chelsea och TFF inte någon fattig. Båda sponsorerna klarar säkerligen av sitt ekonomiska fotbollsengagemang (dock på väsentligt olika nivå) i respektive klubb utan någon som helst risk för plånboksinfarkt. Även om det rör sig om stora summor, så är det peanuts för de båda affärsmännen, De har betydligt djupare fickor än så.
Risky business
Är då TFFs situation unik i Sverige? Inte vad avser dålig ekonomi, men kanske med tanke på det procentuellt stora beroendet av en enda person/ett enda företag. Men det är ingen väsentlig skillnad mot den uppsjö av s.k. riskkapitalbolag, som köper in spelare till många allsvenska klubbar. Rune Andersson har ju på sätt och vis en inteckning i hela TFFs spelartrupp med sina villkorade lån till klubben.
I vilket fall som helst är det, enligt min mening, betydligt trevligare med privatfinansierad stöttning än att skattebetalarna ska stå för eller riskera pengar. Det sistnämnda förekommer ju i allsvenskan, men borde vara förbjudet. Hur skulle det se ut med Stockholms Kommunala FF som allsvensk segrare år efter år. Nu tänker jag inte specifikt på någon huvudstadsklubb utan det finns geografiskt betydligt mer närliggande exempel på ”skattebetalarsponsoring”.
Mission impossible
Trelleborg är ju i gott (eller kanske bättre benämnt dåligt) sällskap, när det gäller förlustbringande allsvenska klubbar. Det är fler än TFF som är illa ute, men det är ju till ringa tröst. Även utomlands lever många klubbar över sina tillgångar och har därför stora problem. Men det finns tack och lov även exempel på motsatsen, d.v.s. lönsamma fotbollsverksamheter. Undrar just om det finns något att lära av dessa? Kanske något att ta efter?
Trelleborg har som nämnts genererat stora förluster under senare år. Det är nog rätt säkert att detta inte överensstämmer med kalkyler och budget. Rimligen bör man sikta mot minst ett nollresultat. Det är säkerligen även så att klubben inte fått carte blanche av Rune Andersson med innebörden att han och/eller hans företag täcker förlusterna under de närmaste fem till tio åren oberoende av hur stora de blir. Man kan då med fog påstå att det är ett ekonomiskt misslyckande de senaste åren och att de ansvariga leder föreningen ut på mycket tunn is. Rune Andersson uttrycker i Dagens Industri vad han anser om TFFs ekonomi. ”Jag håller med om att det inte är hållbart att de ska leva på ruinens brant år efter år. Jag vet inte hur de ska lösa det, men det är inte rimligt att det ska vara så här.”
I Rune Anderssons värld får den eller de ansvariga, som så grovt missar sina ekonomiska mål år efter år, silkessnöret. In med nya krafter, som kan få bättre ordning och fart på ruljansen. I TFF är det inte lika lätt av flera skäl. För det första verkar det oklart vem som bär ansvaret. Det har framgått på flera olika sätt (t.ex. hemsidan och mediaintervjuer) att det är en s.k. arbetande styrelse vars medlemmar har olika ansvarsområden. På vilket sätt detta interagerar eller inkräktar på den operativa personalens arbete är okänt. Den andra faktorn är att styrelsens arbete är ideellt, och det finns ingen lång kö av hugade spekulanter, som vill ta över arvodesfritt och fritidsbasera arbete. Rent allmänt kan dock sägas att det är bättre att ha betalda krafter som får ordning på ekonomin än obetalda, som för föreningen ut i ekonomisk kvicksand. Hursomhelst lutar det åt att styrelse och den operativa ledningen får dela på ansvaret för det ekonomiska misslyckandet. Inom det här berörda HR-området kan Rune Andersson möjligen göra sin allra största insats för TFF.
Break even
De senaste åren har ju verksamheten haft en negativ marginal på sådär 20 – 25 % , så det krävs betydande förbättringar bara för att nå break even i rörelsen. För att t.ex. få in ytterligare sex miljoner i intäkter under år 2009 och nå nollresultat krävs t.ex. att sponsorintäkterna mer än fördubblas eller att det kommer sådär tre tusen fler åskådare till varje hemmamatch, en fördubbling alltså. Lite att bita i för de ansvariga! Men då blir det bara noll, så det krävs ytterligare förbättringar för att pengar ska gå tillbaka till Andersson.
Ett annat sätt att nå nollresultat är att minska kostnaderna med sex miljoner. Det motsvarar sannolikt lönekostnaderna för uppåt tio spelare i A-truppen, således större delen av startelvan. En viss sanering på den sidan har redan startat, när nu spelartruppen minskat med mer än en handfull individer i år.
Transfer
Det framstår ju som rätt uppenbart att det krävs spelarförsäljningar för att uppnå balans i ekonomin. I den grenen har ju föreningen inte visat sig vara särskilt framgångsrik. Om Rune Andersson ska få något med så räcker det inte att sälja någon enstaka spelare med utgående kontrakt utan det krävs en Rasmus Elm eller Robin Söder med tre år kvar på kontraktet. Av de siffror som anges i Trelleborgs Allehanda framgår att driften 2009 gick back med ungefär tio miljoner före spelarförsäljningar (Rasmus Bengtsson). Det är således den storleksordningen på pengar som årligen ska komma in via spelarförsäljningar om det ska bli balans i ekonomin. Om detta är möjligt att uppnå och i så fall hur är svårt att se. Det har ju i alla fall inte hänt tidigare ”i modern tid”. Eller ska föreningen även fortsättningsvis förlita sig på en räddande ängel?
Det finns två fenomen som talar mot framgång med spelarförsäljningar. Det ena är att Prahl inte är känd för att släppa fram ungdomar, snarare tvärt om. Det finns ju exempel på allsvenska klubbar, som konsekvent låter yngre spelare komma fram som t.ex. IFK och BP. Det går ju rätt hyfsat för dem. TFFs startelva under förra säsongen hade, vid en snabb huvudräkning, däremot en snittålder, som överstiger 25 år.
Den andra faktorn är värvningstaktiken. Bäst före försäljningsdatum utgår före 25 års ålder. Att då köpa spelare, som redan passerat denna gräns, ökar inte möjligheten att nå väsentlig ekonomisk vinning på spelarmarknaden. Under senare år är det väl bara Jovanovic-bröderna, som passar in i kategorin inköp för förädling och och eventuell vinstgivande försäljning. Vi får hoppas att det lyckas, men av det jag sett hittills är jag tveksam.
Pipeline
Vilka möjligheter finns då att under de närmaste åren generera uppåt tio miljoner i överskott på transfermarknaden? Låt oss titta närmare på några ”prospects” i föreningen.
Jag är lite förvånad att Andreas Drugge inte dragit vidare. Det hade möjligen varit en förstärkning av TFF-kassan. Han har ju bara ett halvår kvar på kontraktet, och risken är nu stor att han följer i Sundins och Bjurströms spår och lämnar som Bosman-fall och utan någon ekonomisk nytta för klubben. Drugge verkar vara en trevlig och sympatisk påg, och det är lätt att förstå hans sits. Om han går som Bosman har han möjligen chansen att tjäna en slant till sig och familjen, pengar som annars skulle gå till TFF. Ett önskescenario är att Drugge tänker på familjen inklusive barn i ett längre perspektiv och stannar i en ”lugn idyll”. Han ska naturligtvis även signera ett TFF- kontrakt på tre plus ett plus ett år. Det skulle sitta bra.
I pipelinen ligger förstås även Viktor Noring, som nog måste säljas i år eller senast början nästa år om det ska ge betydande summor. Spelarmarknaden har ju droppat rätt rejält i spåren av den kraftiga ekonomiska nedgången. Det gör det ännu svårare att få bra betalt för målvakter, vilka även under normala marknadsförhållanden är svårsålda. Det finns ju tack och lov redan storklubbar, som visat konkret intresse för denna målvaktsgigant.
Näst på tur står, enligt min mening, Viktor Svensson, som i år bör spelas in sig i laget. Men hans kontrakt måste nog förlängas eller förnyas annars står han med ett utgående avtal, när det är dags. Precis som Rasmus Bengtsson.
Jag tror även att Fisnik Shala har potential, men jag är osäker på hur mycket han får spela, när nu truppen har så många forwards. Det verkar som minst fyra spelare får konkurrera om en plats som toppforward. Shala kan även spela släpande men det hörs ju vem som ska spela i ”Drugge-rollen”. Om Drugge försvinner till sommaren, så finns det tre, fyra tänkbara spelare i den rollen. Det verkar finnas en överhängande risk att Shala får lika lite speltid som förra året.
Marcus Pode är mycket bra i sina bästa stunder. Om han kan spela kontinuerligt denna säsong och t.ex . på den nivå han visade i inledningen av förra året innan han blev skadad, så är det en hit. Hans tjänster kan då säkerligen bytas mot klirr i kassakistan, om hans avtalsvillkor är de rätta.
Jag måste tyvärr erkänna att jag är lite orolig för skadebenägenheten för de tre sistnämnda spelarna. Långdragna eller upprepade skador, som gör att en spelare inte spelar kontinuerligt i representationslaget under en säsong gör att möjligheten till lukrativ transfer förskjuts med ett år.
Övriga i A-truppen har, enligt min mening, inte tillräcklig potential eller rätt ålder för att kunna inbringa stora belopp till föreningen.
Det finns även några yngre spelare, som figurerar i olika landslagssammanhang. Jag har inte sett dessa tillräckligt för att ge ett omdöme, men en Max ser väldigt bra ut.
Just nu är transfemarknaden mycket lam, men den kvicknar nog till i takt med att världsekonomin tillfrisknar. Det ser just nu ut som om TFF skulle behöva sälja en superspelare i tiomiljonersklassen per säsong för att få ordning på siffrorna. De ansvariga har säkerligen en vattentät plan (?) för hur det ska ordna sig med dessa ekonomiskt nödvändiga transfers för att få balans i ekonomin.
Fusion
Vellinge IF verkar vara en fin klubb med uppåt 800 medlemmar. De har som uttalad policy att först och främst ta hand om ortens ungdomar och därför inte högprioritera avancemang uppåt i seriesystemet. Klubben har även målsättningen att A-laget till 90% ska bestå av ”egna produkter”. Vad jag erfarit ligger de nu runt 75%. Gissa om det är ett ungt lag?
Varför inte slå ihop påsarna med Vellinge IF? Känn på namnet Trelleborgs/Vellinge FF. Rätt käckt, eller hur? Var det någon som nämnde ”svära i kyrkan”? Tyckte jag hörde ”tomtar på loftet”. Oj oj, det språkbruket lämpar sig definitivt inte för minderåriga. Lugn bara.
Det finns ju flera skäl till att en sådan sammanslagning. Dels är ju Vellinge IF en intressant klubb med fin ungdomsverksamhet, som kanske kan generera några intressanta framtidsnamn. Dessutom så bedrivs ju redan träningen en stor del av säsongen på en av Vellinges två (snart tre) utmärkta konstgräsplaner. Att Tom Prahl får närmare till jobbet är inget vägande skäl, utan det är ett annat.
Framtidens arena är essentiell! TFF åker utan tvekan hiss ner i seriesystemet om de nya kraven på de allsvenska arenorna verkställs och om inget görs (beslut) inom mycket kort tid. Enligt flera mediauppgifter från TFFs ordförande är allt klappat och klart (finansiering, ritningar, planer m.m.) för att åtgärda saken. Det är bara beslut från kommunen, som saknas. ”Politiker på burk” hövdingen i Trelleborgsterritoriet synes helt sakna bollkänsla och verkar enligt rapporter avogt inställd. Hövdingarna i Vellingeterritoriet skulle däremot säkerligen ställa upp med mark och kommunala planer i rekordfart om de ges tillfälle. Vilken prestigevinst! Vilken publicitet! Vilken uppståndelse ända på riksnivå. Ett köpcenter ut mot motorvägen! Dessutom kan nog hövdingarna i grannterritoriet i ett nafs räkna ut vad ett allsvenskt lag betyder för kommunen. De har ju t.ex. lång erfarenhet av vinsterna med hästshowen under en vecka i Falsterbo. De skulle säkerligen välkomna en fotbollsarena bland alla golfbanor och hästanläggningar. En placering vid Vanningen, där den utmärkta plastplanen redan finns vore idealisk. Gott om plats, bra kommunikationer och en samlad sport- och hälsoanläggning.
Nu är det ju lättare sagt än gjort. En viktig fråga är ju hur huvudsponsorn, som 2009 stod för cirka 60% av sponsoringen (Rune Andersson) ställer sig. Ett annat aber är att de styrande klanerna i de båda aktuella territorierna är av samma stam. Men om det blir stambyte i Trelleborgsterritoriet (vilket det inte blir i Vellengeterritoriet) i höst, så skulle hövdingen i Vellinge säkert gilla att djävlas med den röda fiendestammen i Trelleborg. Men man kan ju dock hoppas på att den eventuellt nyvalde hövdingen i Trelleborgsterritoriet har bollsinne, för då kanske knuten löser sig.
Är detta allvar? Nja, men om någon får sig en tankeställare i arenafrågan så kanske det kan vara till någon nytta.
The End
Låt mig slutligen påtala att det som sägs här inte har ett dugg med de sportsliga resultaten att göra även om ekonomi, arena m.m. är och blir grundförutsättningar för elitverksamheten. Beträffande de senaste årens sportsliga resultat håller jag med Rune Andersson. ”Jag är nöjd om det går som förra året, att vi slutar i mitten på tabellen. Högre ambitioner än så kan man väl inte ha med en budget som är en fjärdedel av de största lagen”. Detta enligt Dagens Industri för en dryg vecka sedan. Mitt dagstips för Allsvenskan 2010 är: KFF, IFK, IFE, BKH, AIK, MFF, ÖSK, HIF, TFF, GAIS, DIF, GIF, MAIF, BP, HBK, ÅFF. Gissningen kommer säkert att ändras under tiden fram till premiären.
Det kan även vara på sin plats att informera om att författaren till denna krönika inte har någon erfarenhet av att bedriva elitfotbollsverksamhet, så den som vill får gärna se detta som osorterat svammel eller kvalificerat skitprat. Välj själv. Om det skrivna däremot väckt en tanke hos någon eller gett någon insikt i ämnet så är det över förväntan.
