Djurgården tog Stora Silvret efter 0-3 på Vångavallen
Efter en jämn första halvlek visade Djurgården varför man är ett topplag. Det samma gällde för TFF, fast tvärtom. Man befäste intrycket att man inte hör hemma i allsvenskan, inte med årets lag i alla fall.
Regnet öste ned över Trelleborg hela förmiddagen och fram till matchen timmen efter lunch. Kanske var det därför trelleborgaren stannade hemma i hus och under tak? Eller så var det kanske därför att TFF gjort en usel säsong och inte bjudit hemmapubliken på något skönspel överhuvudtaget? Inte fler än 1 957 personer hade sökt sig till Vångavallen. En bedrövlig siffra med tanke på att det fanns drygt 1 000 stycken tappra djurgårdsfans på plats samtidigt som det kanske var TFFs sista match i allsvenskan på väldigt länge. Undertecknad skäms över trelleborgarnas svek i motgång och falska support i medgång!
Innan match förväntade sig de flesta att Djurgården skulle satsa på knock direkt mot ett TFF utan en tillstymmelse av självförtroende. Åtminstone har 2 av 3 lag i årets allsvenska haft den taktiken mot TFF och ”skördat framgång” därefter. Istället fick matchen en lugn start och det var spelmässigt jämnt till en början. I den 12:e minuten skapades den första målchansen. En lång boll till Abgar Barsom ute på vänsterkanten i höjd med straffområdet, han vänder in i banan och serverar Andreas Johansson med en fin pass och Johansson avlossar kanonen. Pål Lundin räddar fint till en hörna som senare visade sig bli resultatlös.
Barsom var ordentligt ”taggad” idag och i den 15:e minuten visade han prov på sin teknik då han fick till en härlig cykelspark som Lundin med viss möda kunde rädda. Två minuter senare fick TFF sin första målchans. Christian Andersson slog farlig frispark ett tiotal meter utanför straffområdet som Douglas Andersson nådde högst på. Nickskarven tvingade trelleborgs-sonen Andreas Isaksson till en fin räddning. Stefan Rehn hade en kort stund därefter en farlig frispark där Lundin höll på upprepa sin målvaktstavla från matchen hemma mot GIF Sundsvall.
Den gången stod Lundin placerad vid den bortre stolpen när frisparken skulle slås och frisparken slogs istället vid den första stolpen och målet var ett faktum. Lundin hann dock i allra sista tiondelen rädda Stefan Rehns frispark. Stefan Bärlin var mannen som inledde matchen bäst. Han var oerhört pigg ute på sin högerkant och snurrade upp TFFs Jörgen Eriksson ordentligt vid nästan varje anfall. Dessutom var Bärlins inlägg nära att resultera i målgivande pass vid ett flertal tillfällen.
TFF visade efter hand att man inte ville lämna allsvenskan utan att göra ett sista gott intryck på Sveriges fotbollsentusiaster. I den 28:e minuten var Christian Andersson ytterst nära att få ett friläge mot Andreas Isaksson men i allra sista stund, inne i straffområdet, råkade han peta till bollen för hårt efter en härlig djupledsboll av Jens Sloth på högerkanten. Därefter hade TFF en hyfsad period med två tunga skott och ett friläge som resultat. Först var det Tommi Grönlund i den 32:a minuten som avlossade kanonen efter en tilltrasslad situation, skottet ändrade riktning precis framför mål via ett djurgårdsben och vidare ut till hörna.
Två minuter senare agerade Grönlund som framspelare till Patrik Svensson som fri mot Isaksson testade en lyftning. ”Isak” gjorde en ny fin räddning. Fem minuter före paus fick Mika Kottia bollen helt ensam i Isakssons straffområde och hade bara att rulla in bollen i princip. Domare Martin Hansson uppmärksammade dock en hands på Mika och det blev frispark till bortalaget istället med ett gult kort till Mika som följd. Det var hands med mycket liten marginal men det var definitivt inte avsiktligt. Onödigt hårt dömt mot Mika som därmed fick sin sjunde varning för säsongen.
Ännu ett felaktigt gult kort utdelades till Jens Sloth efter ha tagit bollen från Abgar Barsom. Sloth tog bollen först men Martin Hansson gav honom ändå det gula då han sett att Barsom blev liggandes på gräsmattan. Ett märkligt domslut. Första halvlek slutade med ett bra DIF-anfall där Pål Lundin återigen gjorde en bra räddning. Lagen till halvtid med bortalaget som ”vinnare på poäng”. I andra halvlek skällde tränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic lite på sina spelare och det gick sannerligen inte att ta miste på. Djurgården lade nämligen in hösta växeln direkt.
Jones Kusi-Asare, som varit i stort sett osynlig under de inledande 45 minuterna, fick direkt ett friläge som han förvaltade dåligt med ett skott över ribban. I den 52:a minuten hade han dock bättre flyt då han efter en pass av Stefan Bärlin vände på en ”femöring” och placerade bollen förbi Lundin vid den bortre stolpen, 0-1! Kort därefter tvingade Jens Sloth barndomskamraten Andreas Isaksson till en ny högklassig räddning efter ett lurigt skott ett femtontal meter från mål.
I den 59:e minuten var det dags för Kusi-Asare igen. Efter en ny pass av Bärlin klippte han till direkt i ett trängt läge och 0-2 var ett obestridligt faktum. Då utbrister en trelleborgare precis bakom mig: - Detta är en seger för fotbollen! Man måste beundra Djurgården för den fotboll man förespråkar och presterar. Vad säger man? Det är bara att hålla med även om man skäms över att den egna publiken inte hejar på sitt hemmalag istället.
Isaksson fortsätter med sitt fina målvaktsspel och räddar i den 61:a minuten ett bra skott av Patrik Svensson från distans. Tre minuter senare punkterar dock gästerna matchen genom 0-3 av Stefan Bärlin. En lång boll som går rakt igenom TFFs mittfält och försvar och finner Kusi-Asare. Pål Lundin rusar ut som sista utpost. Kusi-Asare passar osjälviskt bollen vidare till Bärlin som enkelt kan rulla bollen i mål från ungefär 30 meters avstånd.
Här tar matchen i princip slut. Jens Sloth får rött kort i den 69:e minuten efter ett motiverat andra gult kort, men som Ni kommer ihåg var det första inte alls motiverat. Trots att Djurgården hade en man mer på plan under de avslutande tjugo minuterna stannade resultatet vid 0-3. Det vaskades dock fram ett par fina målchanser på slutet av Djurgården och den bästa målchansen hade Magnus Pehrsson med ett skott som snuddade ribbans överkant. Ett härligt mönsteranfall signerat Abgar Barsom i den 72:a minuten där avslutet gick strax över är också värt att minnas.
Djurgården slutar på en välförtjänt andraplats i allsvenskan och TFF slutar minst lika välförtjänt på sista plats. Djurgården åker ut i Europa för cupspel till våren, TFF åker ned till SuperEtttan för att kämpa sig upp till allsvenskan igen. Kontrasterna är väldigt stora och påtagliga efter matchen. Tomma blickar i TFF, segerdans hos Djurgården.
Sören Åkeby var väldigt stolt efter matchen och visade minst lika stolt upp en tröja som var ett bevis på en lyckad säsong.
Kära TFF-vänner. Låt oss alla glömma säsongen som varit illa kvickt och slå oss tillsammans för att heja fram vårt kära TFF nästa år hela vägen upp till allsvenskan igen. Låt oss dock försöka ta lärdom av det som varit och ge vårt lag en identitet som hela Sverige kan acceptera. TFF behöver inte tvunget förknippas med ”Tjongavallen” och ”grisfotboll”. Låt oss tillsammans ändra på det. Tillsammans…
Vi ses i allsvenskan igen, om något år eller två!
