Djurgården - Trelleborg1 - 1
Djurgårdens IF - Trelleborgs FF 1-1
TFF hade en riktigt svår nöt att knäcka i andra omgången när man åkte till Stockholm för bortamatch mot Djurgården. Allting talade för tre säkra poäng till hemmalaget men TFF:arna stod upp bra och kunde åka hem från huvudstaden med säsongens första allsvenska poäng i bagaget.
TFF:s officiella startelva bjöd återigen på ett par utropstecken och än en gång skojade lagledningen med att påstå att TFF skulle ställa upp med en 4-3-3-formation. Denna gång på bortaplan mot formstarka Djurgården. En offensiv uppställning av en nykomling borta mot en guldaspirant som hade 7 raka segrar och 0 insläppta mål? Nej, skulle inte tro det.
I själva verket ställde man upp med fem försvarsspelare varav tre mittbackar i startelvan. Låt vara att den egentliga högerbacken Victor Nilsson spelade på mittfältet, men ändå.
Efter en mindre lyckad match mot Göteborg hemma i premiären får man säga att försvarsmässigt gjorde TFF en riktigt bra match. Tre mål i baken hemma mot ett Göteborg som dittills inte hade rosat marknaden offensivt sett, blev denna gång endast ett insläppt mål på bortaplan mot DIF. Snacka om förbättring.
När det gäller kontinuitet får man väl berömma PW som ställde upp med exakt samma backlinje som senast. I egenskap av utsedd lagkapten får väl Blomqvist anses vara given som mittback. Att hans mittbackskollega blivit Hadzikadunic, och inte mer rutinerade Nielsen, är lite mer uppseendeväckande – såvida man inte känner till hur PW brukar använda sina inlånade MFF-spelare.
Hursomhelst så stod backlinjen och försvarsspelet i stort för en gedigen insats. Visst kom Djurgården till farliga anfall, men så gjorde också Marko i mål ett antal fina räddningar samtidigt som det bjöds på försvarsgodis i form av en perfekt glidtackling från Blomqvist.
Nämnde Lasse Nielsen som ånyo spelade högerback visade inte bara återigen en härlig glöd utan stod också för matchens bästa målchans när han från nära håll prickade ribbans undersida i samband med en hörna när det fortfarande stod 0-0. I samma sekvens är också dagens defensive mittfältare Sebastian Ohlsson nära att göra 0-1 på returen, men Hadzi som parkerat i lilla straffområdet hinner inte hoppa undan utan styr bollen utanför. Där hade hemmalaget väldig tur att TFF inte tog ledningen efter ca 25 min.
Istället för 0-1 blev det 1-0 några minuter senare när Djurgården trycker in bollen efter en hörna. Bollen styrs mot bortre stolpen där Markus Danielson dyker upp och Sebastian Ohlsson inte hinner med i markeringen. Marko chanslös i målet.
I det läget trodde undertecknad inte ett dugg på poäng i matchen och såg istället framför sig ett Djurgården som i sin hemmapremiär skulle våga ta ut svängarna ännu mer och forcera in ytterligare några bollar innan domaren skulle blåsa av matchen och nykomlingarna kunde tacka för lektionen. Men så blev det inte, tack och lov.
DIF tog inte alls över och TFF kunde hålla i bollen, starta anfall och komma till bra avslut och samtidigt försvara sig på ett adekvat sätt under resten av första halvlek. Trots underläge med 1-0 i paus var jag som supporter riktigt nöjd med insatsen på bortaplan. Ett klart fall framåt.
I andra halvlek fortsätter TFF:arna att stå upp bra och får efter knappt en timme spelat in kvitteringen till 1-1 när Erik Andersson – denna dag på sin riktiga plats på innermittfältet både på pappret och på planen – behärskat placerar in bollen med fel fot intill stolpen bakom en skymd/chanslös Andreas Isaksson i hemmamålet.
Kvitteringsmålet föregicks för övrigt av ett fint TFF-anfall som en motståndarförsvarare misslyckas med att rensa undan. Bollen hamnade alltså mitt på fötterna hos Erik som visade att skotträningen med fel fot gett resultat.
Jag ska inte sticka under stol med att poängen borta mot Djurgården känns för mig lika mycket som en seger som det känns som en förlust för DIF-supportrarna. Men oavsett om det oavgjorda resultatet ska anses som en skräll eller ej så var det på inga sätt och vis någon poängstöld och det tror jag även att en DIF-supporter kan erkänna så här någon dag efter matchen.
Det var med andra ord väldigt glädjande att se TFF som nykomlingar stå upp förtjänstfullt på bortaplan och komma igen efter ett baklängesmål när man precis innan hade haft chans att göra matchens första mål och ta ledningen.
Målvakt och backlinje var som sagt de samma som senast, men mittfältet och anfallet var nykomponerat. Det är ett angenämt problem att ha två duktiga defensiva mittfältare i både Sebastian Ohlsson och Robin Nilsson. Sen tror jag att de offensiva spelarna Deniz Hümmet och Oscar Johansson snart kommer att presentera sig på allvar i allsvenskan.
Nu är frågan om hur PW bäst ska formera laget inför den viktiga hemmamatchen på fredag mot Örebro SK. Sätter en peng på man säger sig ställa upp enligt 4-3-3 men i verkligheten spelar ungefär som 4-4-2.
Säga vad man vill om valet av Lasse Nielsens som högerback, men han gjorde verkligen inte bort sig mot Djurgården och med sin glöd tror jag han betyder mycket för laget där många unga spelare inför 2018 saknade rutin från spel i en högstaliga. Efter två spelade matcher har han dock två gula kort – inte alls förvånande – och det ska nog mycket till för att han inte ska dra på sig ett tredje mot ÖSK.
För att sammanfatta det hela lite så kan man säga att vi gjorde en riktigt bra bortamatch där vi rättvist tog en poäng och det känns relativt positivt inför fortsättningen. Det enda negativa är väl egentligen att våra förmodade bottenkonkurrenter börjar ta sina första segrar nu på sina håll. Förhoppningsvis kan vi också spela hem vår första allsvenska trepoängare på snart sju långa år.
