Trelleborg - Hammarby TFF1 - 0
Trelleborgs FF - IK Frej 1-0
TFF tog sin andra raka seger när man besegrade gästande Frej hemma på Vångavallen. Segern var dock knapp och matchens enda mål kom så sent som i 87:e minuten. Utöver de tre poängen var det dock inte mycket som gladde de 831 åskådarna.
I förra omgången tog TFF en viktig seger borta mot jumbon Öster. Nu hade man chans att följa upp med ytterligare en seger när man tog emot bottenkollegan Frej. Något som skulle bli betydligt svårare än vad det låter eftersom ingenting är förutsägbart när TFF spelar fotboll 2019.
Istället för ett hungrigt hemmalag som skulle visa var skåpet skulle stå var det gästerna som skapade flest farligheter, vilket givetvis är ett skralt betyg för ett underpresterande TFF.
Efter en mållös första halvlek kom det ut ett än mer sömnigt hemmalag efter halvtidsvilan. Gästerna trummade på och hade bland annat en boll klockrent i stolpen.
Ju längre matchen led blev man som supporter mer och mer nöjd med en poäng – för om det var något lag som skulle avgöra matchen så var det Frej.
Men så plötsligt blixtrade TFF:arna till och gjort ett par bra saker på rad. Ett väl avvägt inlägg från vänster blev perfekt till Salifs duktiga huvudspel och 1-0 på nick var ett faktum med bara några minuter kvar av ordinarie matchtid.
Tack och lov förmådde man att hålla sin 1-0-ledning matchen ut och bärga samtliga tre poäng, men det satt som sagt väldigt hårt inne och utöver vinsten i sig var det inte många glädjeämnen denna lördag.
Passningsspelet hackar markant och spelidén lyser fortsatt med sin frånvaro, åtminstone för undertecknad.
Det danska nyförvärvet Christian Thobo Køhler som gjorde en fin insats på innermittfältet mot Öster, missade matchen mot Frej på grund av skada. Istället spelade Haris från start.
I anfallet saknades även Zoran på grund av skada så anfallspar från start var Salif och Dennis Antwi. Ett annat nyförvärv under sommaren, Henrik Johansson, gjorde ett piggt inhopp liksom André Reinholdsson.
Trots målet mot Frej måste det få sägas att Salif inte längre är den tongivande forwarden han var för ett par år sedan. Alternativen framåt torde numera vara ganska många och ingen i vår forwardsbesättning är så bra att han kan känna sig självskriven i startelvan. Inte ens Salif.
Detta gäller såklart även resten av laget, inte minst yttermittfältarna…
Bakåt hölls nollan för andra matchen i rad. Givetvis främst tack vare skicklighet i förhållande till motståndet men också genom ett visst inslag av tur, vilket för en gångs skull är skönt att ha.
I övrigt i backlinjen och på mittfältet blandas det och ges en hel del, vilket inte minst det skrala passningsspelet vittnar om. Är inte spelarna förmögna att slå en passning till rätt adress eller är det mottagarna som inte befinner sig på rätt ställe eller tar de nödvändiga löpningarna som krävs för att spelet ska fungera? Eller är det helt enkelt så att spelidén är så pass otydlig att spelarna inte riktigt vet vad som ska göras när de väl har bollen eller är tänkta som passningsmottagare?
Personligen tycker jag inte att kvaliteten på truppen är material för en bottenstrid i Superettan, den har potential för en betydligt bättre placering. Därför är det frustrerande att som supporter se på när duktiga fotbollsspelare blir ängsliga och otrygga både med och utan boll.
Hoppas innerligt att lagledningen får ordning på organisationen, både på och utanför plan, så att spelarna får lite bättre tro på sig själva och mer pondus, framförallt på hemmaplan.
Som supporter gör det ont i en när man måste sitta på nålar på hemmaplan mot ett bottenlag, för att inte tala om när man förlorade hemma mot Syrianska med 1-2…
Dags för revansch i nästa omgång när TFF möter just Syrianska borta!
