Tommy Theorin i en stor intervju om ståplatsreducering
Från och med år 2014 får svenska elitklubbar nyttja max 20 procent av en arenas publikkapacitet till ståplats. Himmelriket ringde upp Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Tommy Theorin för att prata om den omdebatterade ståplatsreduceringen.
Det har gått ett par veckor sedan jag läste artikeln på Nyheter24 där Svensk Elitfotbolls (SEF) generalsekreterare Tommy Theorin uttalade sig om ståplatsreducering.
- Om vi nu har ett problem med bråkande supportrar borde vi då inte införa just ett förbud mot ståplats, frågar sig Tommy i artikeln. Reglementet är avsatt för att råda bot på den hotfulla stämning som just nu finns på många allsvenska arenor.
Riktigt arg över det jag läste laddade jag upp med en rad frågor och ringde sedan upp Tommy. Jag tänkte fråga honom varför man i sin jakt på de som ställer till med bråk, vill straffa en hel ståplatspublik. Likaså ville jag veta varför man motarbetar de positiva krafterna på läktaren som faktiskt kan vara med och arbeta bort de problem som finns. Men innan jag hann börja ställa mina frågor dementerade Tommy att han skulle uttryckt sig som gick att läsa.
- Jag har aldrig uttalat mig på det sätt som du hänvisar till. Jag har inte läst artikeln själv men vill man snedvrida i artiklar så gör man det.
- Det jag gjorde var att ge en historiebeskrivning för journalisten av hur beslutsgången varit. Jag berättade om när diskussionen startade och om beslutsgången. Jag berättade också om anledningen till att man ville minska antalet ståplatser, vilket var för att det var där det uppstod bråk, för så var det. Men jag har definitivt inte utmålat alla på en ståplatsläktare till bråkstakar eller använt mig av orden "förbjuda ståplats".
För att ta det hela från början så fattade svensk fotboll inför säsongen 2008 ett gemensamt beslut som syftade till att modernisera och öka säkerheten på landets fotbollsarenor. Bestämmelserna, som gäller från och med år 2014, finns sammansatta i ett 19 sidor långt dokument och handlar om allt från att det ska finnas ett visst antal platser under tak till toaletter och nödutgångar.
- Detta har varit en viktig fråga för oss i Sverige. Det är en upplevelse att gå på fotboll idag och vi måste därför bli mycket bättre på att lyssna på vad våra konsumenter vill ha och ge dem detta, förklarar Tommy. Vi måste ta hänsyn till alla kategorier av människor som går på en fotbollsmatch, allt från barnfamiljer till ståplatssupportrar och sponsorer. För att ta ett exempel så genomförde vi för ett antal år sedan en kampanj för att få fler tjejer att gå på fotboll. Vi lyckades med detta, och gjorde sedan en undersökning bland dessa tjejer. Nästan alla klagade på toaletterna.
Som fotbollsintresserad tjej är det inte speciellt svårt att förstå. På nya Stadion har det blivit bättre, men när vi spelade våra matcher på gamla Malmö Stadion gällde det att planera sitt toalettbesök väl om man inte ville missa stora delar av matchen ståendes i en kö. Än värre är det när man åker på bortamatcher och på en del arenor är hänvisad att uträtta sina behov i en baja-maja. Man har helt enkelt fått lära sig att kissa som en man.
- Det är precis det här jag menar Du ska inte behöva missa matchen för att gå på toaletten eller ha det sämre för att du går på en bortasektion. Det här med toaletterna är något vi tagit åt oss av och satsat hårt på när vi ställt upp krav för de nya arenorna. , säger Tommy.
En annan sak som blir allt viktigare är teve. I det beslut som togs ställs därför bland annat högre ljuskrav än tidigare.
- Det krävs för att vi ska kunna sända HD och tredimensionellt. Jag hatar ordet produkt men det handlar ju om att göra fotbollen bättre, både för de som är på arenorna och för de som följer den på teve. Ju mer vi kan utveckla produkten, desto mer intäkter får vi in, både publikmässigt och via tv-intäkter. Allt detta gör ju i förlängningen att klubbarna mår bättre. Vi vill göra det bättre för alla helt enkelt.
Så långt finns det inte mycket att invända mot. För svensk fotbolls utveckling är det bra att man moderniserar och höjer säkerheten på våra arenor. Vad som däremot finns anledning att ifrågasätta är den så kallade ståplatsreduceringen som fanns med i de arenakrav som klubbades igenom. Detta innebär att man under de närmaste åren successivt ska reducera antalet ståplatser. Från och med år 2014 får föreningarna nyttja maximalt 20 procent av arenans kapacitet som ståplats. Dessa platser ska även kunna konverteras till sittplats då man vid spel i Europa endast tillåter sittande åskådare.
Varför vill man ta bort ståplats som står för så mycket positivt och bidrar till att skapa fantastisk stämning kring matcherna?
- Det handlar inte om att ta bort ståplats utan om att reducera kapaciteten. Jag har själv stått på ståplats innan jag började jobba inom fotbollen och den stämningen som finns där är ju en stor del av själva livet i fotbollen, säger Tommy.
Många supportrar ser ett skräckscenario framför sig där vi är på väg mot ett nytt England där det numera bara finns sittplatser. Något som förstärks efter ett uttalande av landets idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. När hon i förra veckan medverkade i TV4:as morgonsoffa, deklarerade hon att en åtgärd för att komma tillrätta med våldet kring fotbollen kan komma att bli att man stänger ner arenornas ståplatsläktare.
- Det uttalandet får stå för henne. Det man kan fråga sig är varför idrottsministern för bara drygt en vecka sedan skyllde allt på fotbollen men nu uttalar sig om att man vill ta initiativ och att det kan bli som i England. Om vi är på väg ditåt, det vet jag inte, men vi vet ju alla att det var Margaret Thatcher som såg till att det bara blev sittplatser där.
Men är det inte så att den ståplatsreducering som beslutats om i själva verket är ett steg på vägen mot arenor med bara sittplatser?
- Nej, det är det inte, åtminstone inte där jag varit med i besluten.
Vem har tagit det här beslutet?
- I Svensk Elitfotbolls elitevenemangsgrupp sitter det klubbrepresentanter. Här har det förts mycket diskussioner om standarden på våra arenor som är en viktig fråga för oss i Sverige. Efter att ha varit i Tyskland och några andra länder så tog man fram underlag i elitevenemangsgruppen, förankrade detta i klubbarna och skickade det sedan till Svenska Fotbollsförbundets ordförandekonferens som är varje sommar. På denna konferensen finns också SEF-styrelsen, damfotbollsstyrelsen och distriktsföreträdare representerade. Alltså alla de som har rösträtt på representantskapet där man i slutet av året beslutar och verkställer reglementet.
- Det är ju inte så att vi sitter och hittar på egna regler som en del verkar tro. Vi agerar utifrån klubbarnas intressen och önskemål och detta var ett beslut som var förankrat inom elitklubbarna i SEF innan det röstades igenom.
Men Malmö FF:s tidigare VD Pelle Svensson har riktat kritik mot beslutet och bland annat menat att klubbarna själva är kapabla att avgöra hur arenor ska utformas och hur man skall tillgodose publikens önskemål.
- Ja, jag har läst det. Beslutet togs 2008 och om man sedan i efterhand tycker det var fel så får man ju arbeta för att förändra det. Överhuvudtaget har det varit väldigt tyst i den här debatten fram tills det senaste året.
Jag kan tänka mig att det varit tyst för att folk inte riktigt känt till det, och att det nu läggs fram på ett sätt i media där man lätt kan tolka det som att ståplatsreducering handlar om att få bort bråket från arenorna.
- Ja, det ligger nog lite i det som du säger, att folk tänker att, oj nu ska ståplats förbjudas. Men i det stora hela tycker jag vi har lyckats rätt bra med att få stopp på bråk inne på arenorna. Något som alla har hjälpts åt med. Men istället har det blivit mer bråk ute på stan tyvärr. Och inte bara att man slåss på matchdagar utan det förekommer ju även att man bestämmer träff och slåss i någon grusgrop någonstans. Det är skrämmande.
Blickar man söderut mot tyska Bundesliga som har ett av Europas högsta publiksnitt så har man här visat att det går utmärkt att bygga arenor av högsta standard som inkluderar stora ståplatsläktare. Varför kan man inte göra detsamma i Sverige?
- Det här beslutet handlar ju inte bara om att modernisera utan också om att man ska kunna garantera folks säkerhet. Då tänker jag inte på folk som bråkar i första hand utan mer på saker som avbärarräcken, utrymningsvägar och liknande. Ur den aspekten tror jag inte att det är bra med en för stor ståplats.
Hur har man kommit fram till att just 20 procent av publikkapaciteten är lämplig att avsätta som ståplatser?
- Innan beslut om reduceringen togs så var vi på studiebesök i bland annat Tyskland för att se hur det fungerar där. Som du säger så har man ju där moderniserat arenorna utan att ta bort ståplats. Man har ett system där man kan konvertera ståplatssektionerna till sittplatser när man spelar i Europa. Det var när vi var där nere som frågan dök upp om hur många ståplatser man tillåter på en arena och det var där siffran 20 procent nämndes. Jag kan inte säga att man har just 20 procent i Tyskland men det var det som låg till grunden för vårt beslut.
Världens största ståplatsläktare - Südtribune i Dortmund med plats för 25 000 åskådare
Vid en närmare granskning av de tyska arenorna finner man att det varierar väldigt mycket i hur stor del man avsatt till ståplatser. På Olympiastadion i Berlin finns det bara sittplatser och i Stuttgart som har en publikkapacitet på 53 000 åskådare finns det bara plats för 6 000 stående. I Dortmund och Kaiserslautern har man prioriterat annorlunda. Här utgörs ungefär en tredjedel av arenans publikkapacitet av ståplatser. I Dortmund finner man för övrigt den största ståplatsläktaren i hela Europa med plats för över 25 000 åskådare. Sällan förekommer det något bråk eller händer något annat på läktaren. Värt att notera är att man i England, där det varit förbjudet med ståplats sedan 1994, nu också vänt blickarna mot Tyskland, och för diskussioner om att återinföra ståplats igen.
Så här ser det ut på några av de största tyska arenorna:
Olympiastadion, Berlin - endast sittplatser
Allianz Arena, München - 10 400 ståplatser av totalt 66 000 = 16 procent
Signal Iduna Park, Dortmund - 27 589 ståplatser av totalt 81 264 = 34 procent
Mercedes Benz-Arena, Stuttgart - 6 002 ståplatser av totalt 53 094 = 12 procent
Fritz-Walter-Stadion, Kaiserslautern - 16 363 ståplatser av totalt 48 500 = 33 procent
Commerzbank Arena, Frankfurt - 9 300 ståplatser av total 52 300 = 17 procent
Veltins Arena, Schalke 16 214 ståplatser av totalt 61 027 = 27 procent
Imtech Arena, Hamburg 10 000 ståplatser av totalt 57 000 = 18 procent
Någon 20-procentsregel finns alltså inte i Tyskland. Här har klubbarna själva fått besluta om hur stor andel ståplatser de finner lämpligt att ha på arenan. Något man kan tycka borde vara en självklarhet även i Sverige. Det som är intressant och kan ställas krav på från förbundshåll är att arenorna håller bra standard och uppfyller kraven från UEFA. Men när det kommer till att tillgodose publikens önskemål torde varje klubb själva bäst kunna göra den bedömningen. Behovet av ståplatser kan ju dessutom variera väldigt mycket från lag till lag.
För ett par år sedan byggde man i Malmö ett nytt modernt fotbollsstadion där man lät supportrarna vara med och påverka hur ståplatsläktaren skulle utformas. Publikkapaciteten är 24 000 åskådare varav 6000 stående. Ståplatssektionen är i princip alltid fylld och det är också denna del av publiken som till störst del svarar för den stämning och inramning som finns kring matcherna. Om man skulle minska denna sektion till de 20 procent som beslutet om ståplatsreducering kräver innebär det att 1 200 platser skulle försvinna. Det säger sig själv att detta skulle påverka stämningen och läktarstödet.
- Skulle det vara så att det slår på någon procent hit eller dit så får man ju titta över det. Det får inte gå prestige i frågan utan det måste lösas på ett praktiskt sätt, säger Tommy.
Högst troligt kommer ståplatsreduceringen även att påverka hur klubbarna väljer att utforma sina bortasektioner. Med största sannolikhet kommer man se till sina egna supportrars behov i första hand vilket kommer innebära att man väljer att förlägga de 20 procent ståplats man får ha på hemmaläktarna. Detta skulle innebära att de flesta bortasektioner framöver skulle bestå av sittplatser vilket skulle innebära en inte helt obetydlig merkostnad för de supportrar som frekvent åker på bortamatcher. Konsekvenserna blir rimligen att bortaresandet kommer att minska eftersom många inte skulle ha råd.
- Jag är inte så säker på det, älskar man sitt lag så går man ändå. Varje klubb sätter sina egna biljettpriser men jag vet att våra föreningar är så kloka att man anpassar priser efter tillgång och efterfrågan, säger Tommy.
För mig är det fullständigt obegripligt varför politiker och styrande inom svensk fotboll kan vilja motarbeta den läktarkultur vi har i Sverige idag. Jag har följt MFF i snart 30 års tid, men aldrig tyckt det varit så roligt att gå till Stadion som det är nu. Inte så mycket för det som händer på planen som för den fina stämningen och inramningen kring matcherna. Allsvenskan rankas idag på 28:e plats av Europas 53 ligor, men på läktarna håller man hög europeisk klass. Det råder ingen tvekan om att läktarkulturen är viktig för svensk fotboll och bidrar till att öka intresset kring och locka mer publik till matcherna.
Det finns dessutom stora vinster för samhället att tjäna på att investera i den positiva läktarkulturen, dels för att komma tillrätta med de problem som finns inom fotbollen idag, dels i förebyggande syfte genom att ge unga människor en meningsfull fritid. Jag läste någonstans om alternativa avstängningar, där man gav unga supportrar en andra chans. Istället för att stänga av dem från matcherna skulle man kunna ge dem möjlighet att gå på matcher tillsammans med en mentor, detta kan förslagsvis vara en äldre supporter som tidigare stått i klacken. Låter som en vettig idé i mitt tycke. En annan sak, som borde ligga i såväl makthavares som politikers intresse, är att se till att supportrar har en samlingslokal där man kan träffas för att prata, sy flaggor, se på fotboll, köpa bortresor, ha föreläsningar och mycket annat. Jag vet inte hur det ser ut på andra ställen i landet men i Malmö saknas idag en lokal för supportrarna att träffas i. Idag pratas det mycket om vad man ska göra åt problemen som finns inom svensk fotboll, men väldigt sällan om hur man kan dra nytta av de goda krafterna och främja den positiva supporterkulturen.
- Jag tycker att klubbarna idag har ett bra samarbete med supportergrupperna inom sina led, och det är ju där kontakten ska vara, mellan klubb och supportrar. Vi kan ju inte gå in och diskutera saker med MFF Support och fatta beslut utifrån det utan där vill ju MFF vara med och säga sitt. Det vi kan göra är att ha en bra dialog med SFSU (Svenska Fotbollssupporterunionen).
Ni som sitter på makten i svensk fotboll idag består i stort sett bara av äldre män. Många supportrar anser att ni inte har tillräckligt med kunskap och insyn i den läktarkultur som vuxit fram i Sverige under senare år. Vad säger du om kritiken?
- Det finns kvinnor också. I Svenska Fotbollsförbundets styrelse sitter tre stycken kvinnor. Men jag kan förstå synpunkten på att det är många som är äldre. Jag kan ju bara tala för mig själv, och anser att man aldrig får leva kvar i det gamla utan måste vara lyhörd och lyssna. Men viktigt är att lära av historien. Jag är ute och ser två-tre matcher i veckan och brukar då vara på plats ett par timmar före matchstart. Jag brukar gå runt och prata med publikvärdar och annat folk. Oftast sitter jag ner under matcherna, inte för att spela pamp utan av praktiska skäl. Men det händer ibland att jag går på ståplats. Senast var i Kalmar för ett tag sedan när jag ville se det ur en annan vinkel. Jag stod också på en Hammarbymatch för inte så länge sedan. Det är genom att prata med folk och se matcher från olika ställen på en arena som jag lär mig saker. Detta är mitt sätt att sköta mitt jobb.
Många supportrar föraktar idag Svenska Fotbollsförbundet och Svensk Elitfotboll. Hur ser du på detta?
- Det handlar ju mycket om förbudsiver och att det är vi som ska bestämma. Men vi måste ju ta hänsyn till alla som går på fotboll, tänka på hur vi kan göra svensk fotboll bättre och ge den mer ekonomisk bärighet. Det är så lätt att säga att det är förbundets och SEF:s fel, men - och det vill jag understryka - vi gör inget utan att klubbarna varit med och bestämt. Jag skulle ju inte ha kvar mitt jobb om jag hade gjort tvärtemot vad de tyckt. Vi arbetar utifrån hur de ser på saker och ting och driver sedan dessa frågor som en intresseorganisation.
*****
Här finner ni föreskrifter om arenakrav för svensk elitfotboll fr.o.m 2014
*****
Himmelriket tackar Tommy för intervjun!
