Storklubbarna väntar på utländska miljonbelopp: ”Risken är större nu”

Storklubbarna väntar på utländska miljonbelopp: ”Risken är större nu”

Transfermarknaden dippade med 15 miljarder kronor under 2020. SvenskaFans granskar vilka klubbar som har ökat sina möjligheter och risker i kristider. – Jag är mer orolig för en systemkollaps än för enskilda klubbar, säger Malmö FF:s vd Niclas Carlnén.

Coronakrisen har satt sina spår på den internationella transfermarknaden.

Enligt Fifas årliga rapport minskade antalet övergångar första gången på tio år: från 18 047 transfers (2019) till 17 077 transfers (2020).

Ett tydligare bevis på krisårets påverkan får man vid en titt på transfersummorna.

Internationellt sett har omsättningen på transfermarknaden ökat stadigt under 2000-talet, med en viss justering i samband med finanskrisen 2009. Under 2020 droppade omsättningen på den internationella transfermarknaden plötsligt med 23,4 procent.


Grafen ovan visar att omsättningen på transfermarknaden minskade från 7,35 miljarder dollar under 2019 till 5,63 miljarder dollar under 2020. I svenska kronor är det en minskning med smått astronomiska 15 miljarder kronor.

Trots nedgången har allsvenskan klarat sig tämligen väl.

En historisk tillbakablick visar att allsvenskan följer den internationella trenden när det kommer till spelarförsäljningar, men också har sina enskilda år som sticker ut. Under 2017 och 2018 nåddes toppnoteringar då flera klubbar gjorde rekordförsäljningar i form av Alexander Isak (2017) och Michael Olunga (2017) samt Mattias Svanberg (2018), Saman Ghoddos (2018) och Arnor Sigurdsson (2018).



Det råder ingen tvekan om att spelarförsäljningar har blivit ett av klubbarnas viktigaste intäktsben. Så viktig att flera klubbars sportsliga succéer går att härleda just till deras framgång – och ibland medvetna satsning – med att lyckas med spelarförsäljningar.

AIK använde sina intäkter från Alexander Isak-affären (ca 90 miljoner kronor) år 2017 för att återinvestera i spelartruppen. År 2018 ledde det till SM-guld.

• Djurgården har tjänat minst 245 miljoner kronor (netto) efter en uttalad satsning på spelarförsäljningar sedan 2013. År 2019 valde man att inte göra några större försäljningar. Det ledde till SM-guld.

Därtill har IFK Norrköping etablerat sig som ett topplag efter försäljningar av Jordan Larsson, Arnor Sigurdsson, Sebastian Andersson, Arnor Traustason, Niclas Eliasson med flera.




Under 2020 låg IFK Norrköping och Djurgården återigen i topp.

IFK Norrköping sålde Pontus Almqvist för ca 40 miljoner kronor och Rasmus Lauritsen för ca 20 miljoner kronor. Djurgården sålde Marcus Danielson för, enligt uppgifter, nästan 50 miljoner kronor samt Jesper Karlström och Jonathan Augustinsson. Därtill hade klubben en vidareförsäljningsklausul på anfallaren Tino Kadewere som flyttade från Le Havre till Lyon för 120 miljoner kronor. 

Samtidigt som allsvenskan har lyckats hålla försäljningsnivåerna uppe, så vittnar flera klubbchefer om en förändrad transfermarknad.
– Den har påverkats. Vi har haft ett antal bud som vi har tackat nej till, säger Örebro SK:s vd och klubbchef Simon Åström.

– I flera fall så har det handlat klubbar från ett skikt i Europa, som tidigare har haft pengar att göra övergångar. Nu har det alltmer handlat om gratislån med köpoptioner – att man inte är villig att lägga övergångssummor jämfört med tidigare transferfönster. Jag har helt klart märkt en mindre aktivitet, och att klubbar vill hålla nere risker i de investeringar man gör, fortsätter han.

Malmö FF:s vd Niclas Carlnén menar att "den absolut svåraste frågan" är vad som händer med transfermarknaden 2021. 
– Jag tycker att man märker en nedgång på äldre spelare. Så länge systemet fungerar och de stora klubbarna som har gjort sina investeringar kan fortsätta att betala, så kommer det att fungera så att de mindre klubbarna kan betala. Om det fortsätter att fungera så tror jag att nedgången inte blir så stor. Jag tror fortfarande att det finns ett värde i unga spelare. Sen är det mer osäkert i kategorierna där ovanför.

Djurgårdens vd Henrik Berggren är inne på samma spår, och anar att vi ännu inte har sett de verkliga konsekvenserna av coronapandemin. 
– Jag tror att det kan finnas en fördröjning på transfermarknaden, att vi inte har sett svaret på hur den kommer att påverkas ännu. Helt logiskt borde transfermarknaden få sig en rejäl smäll. Samtidigt är svenska spelare, relativt sett, ganska billiga i Europa. Min förhoppning är att vår nivå på transfermarknad lever vidare på ungefär samma nivå. Marcus Danielson-affären är en sådan sak som händer en gång på tjugo år. Det kan man inte förvänta sig, säger han.

Vilka typer av effekter ser du framför dig 2021?
– Det är svårbedömt. Det är ingen perfekt marknad från början – det finns inga tydliga priser hos varken köpare och säljare. Men vi ser att det finns stora problem i Kina och ett kollapsat tv-avtal i Frankrike bland annat. Det måste hela tiden snurra in pengar i systemet för att det ska fortsätta leva, uppifrån och hela vägen ner till Sverige. Jag hoppas och tror att Sverige som land bör kunna klara sig hyggligt.

FÅR STORKLUBBARNA BETALT?
På grund av sin plats i den internationella näringskedjan så hamnar de allsvenska klubbarna i en beroendeställning till större klubbar vid spelarförsäljningar. Ett vedertaget sätt att få upp transfersumman för en säljande klubb är att låta köpande klubb göra delbetalningar på flera år. Den köpande klubbens skuld redovisas då i den säljande klubbens bokslut som en fordring. 

Sju allsvenska klubbar redovisar sina fordringar för spelartransfers vid årsskiftet.



Tabellen ovan visar att IFK Norrköping vid årsskiftet väntade på nästan 33 miljoner kronor i betalning – för ett år sedan redovisade man noll kronor i fordringar. Även Elfsborg och Häcken har ökat sina fordringar från fjolåret då man hade 5 miljoner respektive 0 kronor i fordringar. Samtidigt har IFK Göteborg (2020: 21 miljoner), Hammarby (2020: 20 miljoner) och Malmö FF (2020: 11 miljoner) minskat sina fordringar.

Totalt har fordringarna för spelartransfers ökat från 73 miljoner kronor till 91 miljoner kronor.

Det finns två sätt att se det här på.

En säljande klubb i svag likvid ställning kan vara i behov av betalning up front och därför gå miste om en större transferintäkt. På samma sätt kan en säljande klubb i stark likvid ställning vara bekväm med att affären delas upp på fler betalningar, och på så sätt få en större transferintäkt.

I spåren av coronakrisen vittnar flera klubbchefer, som Henrik Berggren, om en oro för utvecklingen i bland annat Frankrike och Kina. Fotbollekonomen Kristof Vogel (Osynliga Handen) har under flera år visat på hur klubbarna, internationellt, skuldsätter sig på transfermarknaden. I all enkelhet: man använder pengar som man ännu inte har fått, för att göra nya värvningar. Fotbollsvärldens klubbar knyts samman i lång kedja som förutsätter att de rikaste klubbarnas fortsätter att skjuta till likvida medel. En enda länk som brister riskerar att krossa hela kedjan.

Med det sagt så utgör klubbarnas exponering mot transfermarknaden, i form av delbetalningar på spelarförsäljningar, en extra risk under ett krisår. 
– Jag tror definitivt att risken är på marknaden är större nu än innan pandemin bröt ut, säger ÖSK:s klubbchef och vd Simon Åström.

– Sen är min bedömning att klubbar på hög nivå fortfarande är stora verksamheter där det ska mycket till för att fotbollens infrastruktur rasar. Allt handlar om hur länge pandemin och restriktionerna kommer att pågå. Det kan absolut innebära att fler och fler klubbar inte har ekonomin för att göra sig kvitt sina skulder. Sen finns det också regelverk som reglerar att klubbar måste prioritera skulder och åtaganden. Men, det är klart att det finns en risk när klubbar står på randen till konkurs och inte kan betala, fortsätter han.

Malmö FF:s vd Niclas Carlnén pekar också på Fifa som en trygghet i dessa tider.
– Det finns absolut en risk. Samtidigt finns ett regelverk från Fifa som fungerar som en garant för att klubbar ska betala andra klubbar – om man inte betalar så kan Fifa vidta åtgärder. Fifa är garanten för enskilda klubbar. Jag är mer orolig för en systemkollaps än för enskilda klubbar, säger han.

Simon Åström fyller i:
– Om man i slutet av det här året kan återgå till att man börjar släppa på publik så tror jag inte att risken är så stor. Men om det går ett-två år till och världens ekonomier fortsätter neråt och värdet i tv-avtalen kommer minska så finns en stor risk.



Kristiderna har också öppnat en möjlighet för allsvenska klubbar.

IFK Göteborgs värvning av Marek Hamsik må vara sensationell, men inte helt av en slump. I slovakens fall så spelade coronarestriktionerna en stor roll. En desto mer förväntad effekt av coronakrisen är att internationella klubbar tvingas banta sina trupper på överflödiga spelare. Plötsligt uppstår ett överskott på spelarmarknaden i kategorin äldre spelare som inte längre har samma värde på transfermarknaden.

I allsvenskan finns ett av få transferfönster som är öppet fram till sista mars. ÖSK:s Simon Åström resonerar kring en "vattenfallseffekt".
– Med tanke på att riskviljan generellt blir lägre hos klubbar och att många har det tufft ekonomiskt är det klart att det finns en möjlighet att fler spelare i högre kategorier än normalt kan få svårt att hitta klubbar på samma sätt som tidigare. Det kan innebära en vattenfallseffekt som gör att fler ”bättre spelare” än normalt kan bli tillgängliga för allsvenskan, säger han.

Mjällbys klubbchef Fredrik Danielsson menar att makten har förskjutits till klubbarna.
– Jag är inte ett dugg förvånad att det dyker upp profilstarka nyförvärv i allsvenskan. En följd av coronakrisen är att positionerna har förflyttats. Spelarna och agenterna satt på trumfkorten tidigare, och jag upplever att det har förskjutits till klubbarna. Det finns ett överskott på spelare och man kan, om man har lite is i magen, hitta rätt bra spelare till en lägre summa. Det är så vi upplever tendenserna i alla fall, säger han.

Han är inte överraskad om det blir fler profilstarka värvningar till allsvenskan.
– Man ska komma ihåg att det är ett EM-slutspel i sommar där många spelare vill vara med. Då är det bättre att spela i allsvenskan och få speltid isället för att vara klubblös eller utfryst. Jag tror inte att det är färdigt med spelare av den här kalibern. Jag tror att det kommer att dyka upp fler spelare innan transferfönstret stänger, säger han.

Läs även:
Allsvenskans rikaste klubbar – lag för lag
Så mycket förlorade allsvenskan på coronakrisen 

Linus Sunnerviklinus.sunnervik@svenskafans.com2021-03-24 12:00:00
Author

Fler artiklar om Svensk Fotboll