Trio i krönikor: Det räcker nu!
Blåvitt har haft en av föreningens sämsta starter på Allsvenskan någonsin i år och även om det inte blivit så många förluster så har det inte blivit många vinster heller. Det enda vi haft i överflöd av är kryss. Rösterna kring hur Blåvitt ska hantera situationen är många, och av just den anledningen presenterar Alltid Blåvitt en trio av krönikor, som alla ger utrymme till olika åsikter om det nuvarande läget. Det är två gästskribenter och en redaktionsmedlem som tagit till pennan.
Det här är en av tre krönikor med lite olika syn på Blåvitts nuvarande situation och läge. De andra två är "Den destruktive supportern" och "Det räcker nu"
Jag skriver det här delvis parallellt med plattmatchen mot Östersund. Ytterligare en gång klarar vi inte av att spela vårt spel eller i alla fall inte göra det på ett sätt som resulterar i något mer än frustration från oss som faktiskt bryr oss. Killarna som springer runt och lojjklackar på plan skiter ju uppenbarligen högaktningsfullt i vad som händer.
Vems fel är då det? Varför är blåvitt reducerat till ett gäng håglösa ”lirare” som tappar huvudet i match efter match? Är det den sportsliga ledningen som agerar tafatt och accepterar ett läge där vi har en trupp som varken har bredd eller balans? Är det tränaren som vägrar spela något annat än det spel spelarna uppenbarligen inte klarar av? Är det truppen som lyckas med att ständigt misslyckas? Är det tidigare synder? Det är allt.
Att något måste hända är sjävklart. Frågan är just nu bara om omstarten görs från allsvenskan eller superettan.
Om vi tittar på laget tappar vi Giorgi, Hasse och Wernersson, förmodligen också Erlingmark, Hossam samt vad det verkar Anestis. Det är alltså dags för ytterligare en omstart hur vi än gör, för något annat klarar inte ekonomin. Då står frågan, ska vi satsa på poyaboll ytterligare en vända, ett spel som kräver mycket av spelarna och tar lång tid innan det sitter eller är det dags för något enklare?
Eftersom vi inte har ekonomi för något annat är det kanske läge att ”do at as they do it in the allsvenskan” och satsa på ett rejält försvar och kontringar. Det kommer ju tyvärr inte gå med Poya och därmed blir den ekvationen löst. Sen har han varit jätteviktig för blåvitt ur ett symboliskt perspektiv och jag är stolt över att ha haft Sveriges mest spännande tränare, för det tycker jag fortfarande, men jag har slutat tro på att det kommer att fungera med vår rådande situation.
Vem som bör tas in och om vi även borde se över vår sportsliga struktur (samt ledning) igen lämnar jag till mer kunniga och mindre förbannade/uppgivna huvuden. Men nu är tålamodet nere på noll, skygglapparna av och tron på processen borta. Sen om det blir nybygge efter säsongen eller redan nu är lite skitsamma, några topp-placeringar lär det ändå inte bli på ett bra tag.
(Liga)Fotboll handlar om att ha en hög lägstanivå och en bra medelnivå, vi har ingendera. Att i det här läget försöka jaga glädjerus i en cykelspark likt en annan heroinist är bara oansvarigt. Det är inte toppen som är problemet det är bakfyllan dagarna efter.
Det räcker nu.
Signatur (Pär) O¨dlund
