Två förlorare på Gamla Ullevi
IFK Göteborg vann bronset, men är det värdigt nog en storklubb? Elfsborg stred desperat och förlorade både heder samt fjärdeplatsen.
Västsveriges hetaste fotbollsmöte de senaste tio åren har varit de mellan IFK Göteborg och IF Elfsborg. Boråslaget, lillebröderna på vischan, har efter tydlig struktur och gemenskap etabelerat ett långtsiktigt projekt som gjort att de lyckats med bedriften att prenumerera på allsvenska topplaceringar. Blåvitt är storebröderna i storstan som konstant pressat behövt satsa kortsiktigt och åkt bergochdalbana mellan titlar och floppar.
De senaste fem åren har det funnits mark att så ett frö, ett frö som inte bara kunde bli det största stammen i väst, men också med mäktigaste kronan i Sverige. Båda föreningar har dock misslyckats att få det att växa. Elfsborg har tappat sin identitet som 'underdogs' med svikande supportrar, och IFK har tappat möjligheterna till stortsatsningar med urusel ekonomi. I år skulle behövt ta upp kampen med Malmö FF, men istället handlar mötet i nästsista omgången om vilket lag som kan nå fjärdeplatsen, bronset.
Elfsborg stred desperat för en vinst, IFK lyckades med rutin kvittera i slutminuterna och koppla greppet om en potentiell Europaplats. I afton blev storstadslaget vinnare, men i längden är ambitionerna och framgångarna tappade på vägen. Det skulle vara en seriefinal, inte ett brons ovärdigt båda lagens tidigare möjligheter.
