Djurgården - Legia Warszawa
Välförtjänt seger för Djurgården i Haris Radetinac sista match
Efter ett kortare uppehåll efter ett häftigt hemmatifo var det direkt Djurgården som tog kommandot. Ett reduceringsmål och någon enstaka chans åsido var det aldrig något snack om saken och trotjänaren Haris Radetinac fick avsluta sin blårandiga karriär med 3-1 mot Legia Warzawa.
Med vidare avancemang i Conference League redan på förhand säkrat för både Djurgården och Legia Warzawas del var det likväl två taggade lag som ställde upp på Stockholm Arena under torsdagskvällen. Hemmalaget kämpade dels för en direktplats till åttondelsfinalerna, men också för att avsluta säsongen i dur. Något som man får säga att man lyckades väl med.
Inga överraskningar i startelvan
I vad som kanske var årets på förhand mest väntade startelva, inte minst med tanke på Tenhos avstängning, startade Jacob Rinne i mål. Marcus Danielson, i vanlig ordning lagkapten för dagen, inledde i mittlåset tillsammans med Jacob Une Larsson. De båda mittbackarna flankerades av Adam Ståhl till höger och Keita Kosugi till vänster.
På innermittfältet startade Besard Sabovic jämte Daniel Stensson, ett samarbete som tidigare har fungerat bra. Framför sig hade dem Tobias Gulliksen i rollen som tia. Tokmac Nguen inledde som vänsterytter och landsmannen Gustav Wikheim hade samma roll till höger. Lagets i särklass bästa målskytt, Deniz Hümmet, skulle såklart starta som ensam anfallare.
Väntat, om än begränsat, avbrott
Inledningsvis var det gästerna som hade mest att göra med bollen, även om det för den sakens skull inte blev särskilt farligt. Djurgården såg inte riktigt ut att få spelet att fungera offensivt. Knappa fem minuter in i matchen avbröts den på grund av att röken från tifot lagt sig över Stockholm Arena. Spelarna var hela tiden kvar på planen och värmde snart både med och utan boll, så den av många förväntade långa pausen skulle hela tiden utebli. Efter avbrottet var det också en annorlunda matchbild. Djurgården tog nämligen allt oftare tag i taktpinnen och började arbeta igång maskineriet.
Det dröjde heller inte särskilt länge innan Blåränderna började producera lägen. I den 24:e minuten (klockan stoppades inte under avbrottet) hittade Stensson Tokmac som med ett distansavslut i ett trängt läge skruvade in i bortre bortom målvaktens räckvidd. Norrmannen tog avslutet i steget med motståndare såväl framför sig som i ryggen och återigen blixtrade han till och visade den enorma höjd han har i sig. Förhoppningsvis händer det ännu oftare med en försäsong i benen 2025.
Målmaskinen Hümmet slog till med en drömträff
På tilläggstiden upphävde Kosugi en offside för Legiaspelarna som kom till matchens helt klart farligaste läge, frånsett ledningsmålet. Å andra sidan var det också japanen som fick foten på bollen och räddade laget från att släppa in en kvittering. Nästan precis därefter fick Tokmac bollen till sig på offensiv planhalva. Norrmannen släppte bollen vidare till Hümmet som fullständigt bombade in ett vackert distansavslut rätt upp i målvaktens bortre kryss. 2-0 till Djurgården var ett faktum och Legiaspelarna såg minst sagt oroade ut.
Varken innan eller efter Djurgårdens 2-0-mål var gästerna på något sätt chanslösa. Man kom till en del avslut i en ganska hård fotbollsmatch där domaren hade kunnat ge både en och två ytterligare frisparkar i båda riktningarna. Skillnaden mellan lagen var att Blåränderna satte sina avslut, samtidigt som man lyckades dominera bollinnehavet och undvika att bli nedtryckta i försvaret. Det sista som hände i halvleken var att Danielson drog på sig ett gult kort för att stoppa ett mycket lovande anfall, samtidigt som Legia fick en frispark precis utanför straffområdet. Avslutet var hårt men en bit över målet och Rinne behövde inte ingripa, vilket får sägas vara signifikativt för polackernas första halvlek.
Fula efterslängar och en oväntad reducering
Efter ett par minuter av den andra halvleken med goda offensiva intentioner för båda lag fällde Stensson Legias Ryoya Morishita med en tackling på motståndarnas planhalva. Som svar på detta satte Morishita upp dobbarna mot Stensson när bollen var någon helt annanstans. Ett rött kort hade inte varit fel men den minst sagt undermåliga slovenska domaren valde att inte göra någonting åt saken över huvud taget. Vad man sysslade med VAR-rummet är oklart. Blåränderna verkade inte vara särskilt bekymrade över det utan skapade snart därefter istället läge på läge inne i boxen efter två efterföljande hörnor. Bollen letade inte sig in i några nätmaskor den gången, men det rådde fullständig kalabalik i Legiaförsvaret.
Några minuter senare tändes återigen pyroteknik på läktarna, denna gång från den gästande klacken, vartefter Legia tilldelades en hörna. Polackerna passade runt bollen i en triangel på sin högerkant innan bollen slogs in mot den bortre stolpen där Pawel Wszolek mötte den med sin panna till 2-1. Det var en speciell variant på en hörna som kanske skapade en del förvirring i hemmaförsvaret, men Wszolek fick trots allt nicka ganska ostört och nog kan man förvänta sig mer av Blåränderna i den situationen.
Åslund utökade i ett pressat läge
I matchens 62:a minut kom det första bytet då Gulliksen, som precis fått sig en smäll, ersattes av Patric Åslund. Den inbytte offensiva mittfältaren hade det inte helt lätt i alla situationer men bytet ledde inte till någon omedelbar förändring av matchbilden. Spelet böljade redan i båda riktningarna på ett annat sätt än i den första halvleken och känslan var att en kvittering var lika nära som en utökning från hemmalagets sida. För Djurgårdens del stavades det mesta i offensiv väg T-O-K-M-A-C. Norrmannen var ett ständigt orosmoment för Legiaförsvararna och hade mycket väl kunnat göra minst ett mål till på egen hand redan innan landsmannen Gulliksen byttes ut.
Det var ruskigt irriterat på både plan och läktare. Dels skulle nog Legia haft ett rött kort (till) efter en armbåge i ansiktet på Hümmet, dels slängdes det pyroteknik från bortaläktaren. Den uppiskade stämningen till trots vann Stensson bollen högt i banan i den 76:e minuten innan han spelade vidare bollen till Åslund. Den offensiva mittfältaren tog sig in i boxen och avslutade precist i bortre trots uppvaktning av flera försvarare. Målvakten var på bollen men klarade inte av att mota bort den och 3-1 var ett faktum. Bara minuten senare var Tokmac, återigen, mycket nära att reprisera Hümmets mål, men bollen gick på fel sida av stolpen.
Haris Radetinac - Järnkaminen
Legia försökte trycka på för en kvittering så gott man kunde men Blåränderna var farliga i omställningsspelet och släppte inte mycket till bakåt över huvud taget. Framåt den 85:e minuten började hemmapubliken sjunga “Radetinac Järnkaminer” och visst började, kanske min tids främsta järnkamin, Haris Radetinac klä om i den blårandiga dressen för en sista gång. I den 87:e minuten byttes han in mot Wikheim till en stående ovation värdig vår trotjänare, i samma veva gick även Stensson ut mot Rasmus Schüller. Det där sista kunde dock kvitta just idag. På läktarna viftades tröjor med nummer nio på ryggen och det första Radetinac gjorde var att vinna boll på egen planhalva. Ramsan verkade aldrig ta slut.
Särskilt mycket mer hände inte i matchen. Djurgården kontrollerade resultatet på ett ypperligt sätt och var extremt välförtjänta vinnare efter en övertygande insats. Tvåmålsvinsten ikväll betyder att Djurgården slutar på femte plats i Conference League-tabellen och direktavancemang till turneringens åttondelsfinaler. Haris Radetinac fick avsluta på topp i sin 304:e match i föreningen och man kan tänka sig att sportchef Bosse Andersson fick höra en och annan kommentar om morötter från övriga spelare. Stockholms Stolthet avslutar säsongen på topp och Roberth Björknesjö ska ha en eloge för att ha lyckats vända på den negativitet som fanns kring laget när han tillträdde. Nu väntar jul, nyår och förhoppningsvis en hel drös högoktaniga blårandiga nyförvärv.
