Krönika: Persson tillbaka i Varberg - det märks!
Efter att ha fått sparken i AC Horsens är Joakim Persson tillbaka i Varberg och har redan hunnit med ett par intervjuer i HN där han kommenterar sin tid hos Varbergs BoIS, nuläget och framtiden. En del av det som framkommer där känns i sin tur värt att kommentera.
Bland annat avhandlas det sista årets misslyckade värvningar vilket Persson menar hängde samman med att styrelsen inte ville avvika från den rådande lönestrukturen i klubben och plocka in mer meriterade spelare. Istället fortsatte man värva ”lågbudget” och i och med att fler och fler klubbar börjat anamma Varbergs strategi började även den marknaden bli uttömd och man tvingades chansa i större utsträckning än tidigare.
Persson hade gärna sett att en del av överskottet från ”de goda åren” hade återinvesterats i truppen på ett sätt som t ex IK Sirius gjort men att klubben inte klarade av att hantera hur man skulle ta ”nästa steg”. Den analysen är väldigt lik den jag själv gjort vid ett par tillfällen men här finns också vissa motsatser i resonemanget. Joakim Persson menar i HN att han ville ”höja lönetaket” men samtidigt måste det vara svårt att göra det med en trupp på 35 man. Och att det var Persson som ville ha just en stor trupp får väl sägas bekräftas av det faktum att så fort han försvann har klubben arbetat med att kraftigt minska densamma.Tittar man sedan på nyförvärven är det också tydligt att Varberg i år värvat från ”en högre hylla” fastän man nu är tillbaka i superettan. Och även om det är svårt att få mer meriterade spelare att välja Varberg så borde det definitivt vara enklare när serien heter allsvenskan.
Exemplet Sirius nämndes nyligen också i allsvensk podd som en klubb som idag verkar må väldigt bra och där man sedan återkomsten till allsvenskan även lyckats etablera en stark supporterkultur. Men då är också Uppsala Sveriges fjärde största stad med helt andra förutsättningar än i Varberg. Och just de förutsättningarna är nog också en anledning till att Varbergs BoIS gått så försiktigt fram med satsningarna trots en numera god ekonomi.
Att använda sig av en stor trupp var också en nyckelfaktor för att lyckas enligt Persson eftersom chansen att några av de oetablerade spelare skulle lyckas då ökade. Men samtidigt innebär det en press att varje år ”få träff” på ett antal oetablerade spelare. Persson försvarar också den stora truppen med att vägen till startelvan aldrig var lång för de spelare som gjorde bra ifrån sig under veckans träningar. Och vad gäller den biten håller jag helt med för just det var väl en av grundpelarna i Perssons management-filosofi. Det bästa exemplet var kanske matchen borta mot Malmö 2020 där 9/11 av startelvan var utbytt från matchen innan. Därför var det lite förvånande att höra Joakim Lindner och Igor Krulj i premiäravsnittet av ”Fotbollsstudion” där de menade att med dagens mindre trupp är vägen till startelvan kortare. Tvärtom upplever jag det som att Tobias Linderoth satsar mer etablerat och att dörren från akademin till A-laget är mindre öppen än förut.
Själva ”hemligheten” bakom BoIS allsvenska framgångar ska också ha varit de stora trupperna där konkurrensen var extrem med många jämnbra spelare och där formen avgjorde vem som spelade och hur man skulle spela. Att de nu levande i Varberg kommer att få uppleva fyra raka säsonger i allsvenskan igen under sin livstid tror inte Persson på men menar också att BoIS har bland de bästa ekonomiska förutsättningarna bland lagen i superettan att ta steget upp under de närmaste åren. Och visst, sett till det egna kapitalet har man kanske det, publik- och sponsormässigt kanske inte.
Just med tanke på ovanstående kan jag, med full insikt om att jag slipper bära ansvaret för besluten, ändå tycka det var synd att ledningen inte lite mer offensivt satsade på att på allvar försöka etablera Varbergs BoIS i allsvenskan istället för att som det verkar, nästan frivilligt ta ett steg tillbaka, som om man rent mentalt inte längre orkade med att slåss på den högsta nivån. Men att vara tillbaka i superettan kostar ju på det också - på fler än ett plan.