Våren 2014 så står vi där igen
Bakom ett vilset och rastlöst ösregn så kom hösten till slut ifatt almanackan och suddade ut de allra sista resterna av en sensommar som på övertid saluterat ett suveränt och makalöst vackert avsked av en sommar vi döpte till 2013.
Nu är den över och förbi.
Framför oss väntar nu en lång vandring genom en årstid som ständigt kommer att få vårt landskap att förändras, byta skepnad och ändra karaktär i utseende och nyanser innan frosten slutligen stryker en sista pensel av gnistrande liv över de vissnade och nedfallna löv som tvingats ge upp kampen mot mörkret, kylan och stormarna som stegvis kommit att avväpna och klä av naturen omkring oss inför vintern.
Tiden står aldrig still.
Men längs hela denna långa resa genom ösregn och drivor av löv, vinande stormar, tilltagande mörker och fallande temperaturer så kommer en skön melodi hela tiden nynna vackert i bakgrunden, framför mig kommer det ädlaste av alla vårtecken lysa som en ledstjärna genom alla ruskigheter, någonstans inuti mitt hjärta så kommer det hela tiden att glöda varmt och behagligt av känslor utan uppehåll, ty bortom höstens dimmor och bortom den långa vintern så kan jag redan idag unna mig att skönja en hägring som blivit alldeles sann och som vittnar om att Åtvidabergs FF år 2014 spelar sin nittonde säsong i fotbollsallsvenskan.
Så stort att känslorna får svindel.
Och så skönt att alla spår av tvivel har tystnat för den här gången.
År 2014 står vi alltså där igen.
Vid begynnelsen av ett år där Åtvidabergs FF återigen kommer att beväpna hela samhället Åtvidaberg med vingar.
####
Han var på plats den där oförglömligt magiska söndagen år 2009 på Skytteholms IP. En måndagskväll i oktober 2011 var han med om att skriva ner ännu ett kapitel i vår vackra saga och samma magiska natt sjöng han jublande glad Ebba Gröns oförglömliga klassiker "Die mauer" i en buss nånstans mellan Sundsvall och Mecka, han stod där vid sidlinjen på Kopparvallen hösten 2012 när en simpel 0-0 match betydde att målsättningen om nytt kontrakt till slut infriades och som lite senare ledde till en historisk åttonde plats som fick nostalgier att blomma, hattar att flyga och feta cigarrer att glöda bakom glas fyllda av bubblande champagne och rötterna vid Disponentens Allé att gro sig ännu djupare och starkare.
Andreas Thomson var med vid alla dessa tre historiska hållplatser.
I lördags var det dags igen.
För Thomson att närvara vid ytterligare en sån där hållplats.
Andreas Thomson var tillbaka på Kopparvallen igen. Klädd i sin egen eleganta image stod han återigen där intill sidlinjen vid det konstgräs han en dag såg anläggas och sedan var med att inviga. I sin högst privata kavaj var han tillbaka på en arena han med egna ögon sett rustas upp från något trasigt klassiskt och förvandlas till någonting pampigt, modernt och flott. Från första pålen som borrades ner och ända tills att de sista stolarna skruvades fast på en helt nybyggd läktarsektion bara några timmar före en snöig och iskall premiärmatch mot GAIS, under hela den där resan fanns han på plats vid Kopparvallen som en av huvudrollsinnehavarna kring vårt klubbmärke.
Den här gången var det en lördag, i en månad döpt till september när Andreas Thomson ännu en gång blev vittne till det ögonblick då den evigt unga klassikern Åtvidabergs FF tog steget som betydde att ännu ett nytt allsvenskt kontrakt snart kommer att levereras till Box 87 och postnummer 597 22.
En annan alternativ adress är kort och gott himlen.
Vilken adress Andreas Thomson ville skicka minnena av sitt återbesök på Kopparvallen till har jag ingen aning om.
Men han är alltid välkommen tillbaka.
Det bor någonting alldeles speciellt mellan honom och Åtvidabergs FF.
Mer än bara en hållplats för ljuvliga minnen.
####
Jag har efterlyst hjärta, kärlek och engagemang.
I mötet med Östers IF var dessa nödvändiga och livsviktiga komponenter tillbaka redan innan det första andetaget i hela den startelva som Peter Svärdh presenterade. Det var hjärta, stolthet, själ och ande närvarande redan vid avspark och jisses vad man kände sig välkommen och hemma när glöden, offerviljan och energin var tillbaka på en hemmaplan som vi ska äga och dominera veckans alla sju dagar.
Vår livs levande ikon Kristian Bergstöm var återigen på ett strålande påhittigt och kreativt humör, precis som en annan mittfältsgeneral, Daniel Sjölund som var briljant och frågan är om Christensen inte gjorde sin kanske bästa insats någonsin i ÅFF mot Öster. Det pigga och kreativa mittfältsspelet smittade av sig på både försvars och anfallsspelet och därmed så gjordes processen med Öster den här gången förtjänstfullt kort.
Oskar Möller gjorde det bra, Imad Zatara levererade dubbelt upp, Ricardo Santos visade puls efter ett lyckat inhopp och därför vädrar jag försiktigt och ödmjukt morgonluft inför kommande utmaningar.
####
Djurgårdens IF på bortaplan innebär ännu ett nytt storstadsbesök, men av någon lindrande anledning så har mötena med just Djurgården inte fått oss att springa totalt vilse i ett mörker som annars varit närmast kompakt så fort vi kommit nära storstädernas höga puls och gråa dominans.
Under fjolåret lyckades vi ta en poäng.
Vår forna samarbetspartner befinner sig just nu i ett tillstånd man utan överdrift kan benämna som välmående, segern senast borta mot guldjagande Malmö FF var en imponerande bedrift och därmed så anar man ju att det är ett DIF med starkt självförtroende som vår närmaste utmaning handlar om.
Ingen Haris Radetinac alls och ingen Jesper Arvidsson från start bedövar väl ändå inte känslan att det blir en tuff uppgift som väntar.
Men nu har vi allting att vinna och riskerar inte längre att förlora den exklusiva existens som vi andas, frodas och lever utefter. När nu självförtroendet slitit sig loss från en lång tid i fångenskap så vet vi alla att vårt Åtvidabergs FF kan vara livsfarliga och utan tvekan bär på så mycket kapacitet att man kan störa de flesta av konkurrentena i serien.
Vi har en solklar seger med oss hemifrån vårens möte som inga moln eller ursäkter i hela världen kan sudda bort.
Men dagens Djurgården har nog betydligt bättre kompetens i ledarskapet än vad som var fallet då.
Har jag en känsla av.
####
Veckan efter senaste triumfen har verkligen fått tillvaron att ordna upp sig igen. Det mesta känns mer fluffigt och lättsamt att ta sig igenom och nu ser jag verkligen fram mot kommande drabbningar.
Djurgården på söndag.
På torsdag sätter jag mig på hojen och en kvart senare så kommer mina ögon att möta mitt älskade Åtvidabergs FF på besök på Strandvallen inför mötet mot Mjällby AIF.
Fyra dagar senare Östgöta derby och publikfest hemma på Kopparvallen mot Peking.
Finns inte plats för många gäspningar framöver.
####
Vi står inför mängder med kittlande utmaningar som sträcker sig hela vägen fram till den allra sista omgången i november. Så mycket prestige och så mycket stolthet som kommer att rama in varenda fight som återstår. En tabellplacering uppåt eller neråt kan få enorma konsekvenser för storleken av cash på bankkontot och utmaningen att återigen bli nummer ett i Östergötland finns väl ständigt med i känslornas rituella dagordning.
Liksom så mycket annat.
Det finns så mycket mer som underhåller alla ens sinnen.
Åtvidabergs FF slutar aldrig att beröra....
/// Allas broder