Varsågod Gefle IF – sju punkter som leder till en bättre framtid
Efter 0–4 borta mot Helsingborg är det dags att skapa en grund för Gefle IF Fotboll, ja, bygga en plan som får alla att samlas kring föreningen och känna framtidstro. För vare sig Gefle IF:s herrar åker ur Superettan 2024 eller räddar sig kvar står föreningen inför ett vägskäl: Antingen fortsätta att leva ur hand i mun eller bygga på sikt. Jag tror att den senare varianten är den mest framkomliga vägen.
Att Gefles herrar stod inför en tuff utmaning säsongen 2024 stod klart så fort första transferfönstret stängt. När ledningen inte lyckades bygga en full trupp så ringde x antal varningsklockor. Likaså när det stod klart att förra årets succékeeper Robin Wallinder och de senaste säsongernas mittfältsterrier Oscar Lundin inte ersatts med likvärdiga krafter. Det störde också att den borne målskytten Antonio Yakoub inte heller denna säsong kunde användas på rätt sätt.
Andra bekymmersamma detaljer var att de egna unga talanger som bereddes plats i truppen inte ens ansågs värdiga längre inhopp, samt att tränartrojkan inte verkade bestämma sig för hur laget skulle formeras. Ena stunden skulle vi utveckla anfallsspelet (trots att vi saknade fart och spets), andra stunden skulle vi återgå till att inte bjuda på så mycket (vilket gjorde att vi blev stationära och lättlästa).
Men är det då kört för föreningen för all framtid?
Naturligtvis inte. Men för att herrlaget ska bli att räkna med i svensk elitfotboll måste det till en sjustegsraket, och den behöver formas sikt. Låt oss säga under tre års tid. Dessa punkter tror jag blir avgörande. Kanske hittar ni fler, skriv då era idéer i kommentarsfältet (det är öppet i en vecka). Jag lovar att svara.
1. Gefle IF:s playbook ska sjösättas. Efter att ha pratat med representanter för IK Sirius och BK Häcken anar jag att denna punkt är väldigt avgörande. Under Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf (och Ola Andersson) tog IK Sirius fram ett digert dokument där det fastställdes vilka principer och metoder som föreningen skulle jobba med, vid sidan av planen och på planen. Spelsättet som skulle leda till hur samtliga lag i föreningen tränade var en av punkterna. De tränare som kommer in ska anpassa sig till modellen (hur anfaller vi, hur försvarar vi, vilka egenskaper ska spelarna ha osv). Detta är en anledning till att så pass okända och orutinerade (på elitnivå) tränare som Daniel Bäckström och Christer Mattiasson kan komma in och lyckas. BK Häcken har också tagit fram ett dylikt dokument.
2. Balans mellan bredd och elit måste tydliggöras. Det är olyckligt att lovande ungdomsspelare i kommunen Gävle idag väljer bort Gefle IF till förmån för andra klubbar. Så ska det naturligtvis inte vara. Men för att vända den trenden behöver föreningen skilja mer på bredd och elit. Visst är det behjärtansvärt att bereda plats för barn och ungdomar som vill spela fotboll, och den verksamheten ska förstås fortsätta. Men det kan inte vara hela meningen med barn- och ungdomsverksamheten. Gefle IF vill väl inte bli synonymt med Hille IF eller IK Huge? Gefle IF ska väl vara fotbollens flaggskepp i kommunen och regionen? Det Gefle IF behöver göra är att skapa en elitsatsning för elitsatsande ungdomar, för att ta vara på alla talanger. Och därutöver behöver akademiverksamheten ryckas upp. Akademispelarna ska träna på samma saker som A-lagen, och träningen ska vara så pass kvalitativ att en spelare sömlöst ska kunna gå direkt från akademin in i A-laget, och göra skillnad.
3. Träningsdosen för akademin och A-lagen ska ökas, både när det gäller kondition/styrka och taktik/metodik. A-lagen ska till exempel orka utöva presspel i nittio minuter (inte per säsong, utan per match). Den taktiska förståelsen ska utmanas och fördjupas för varje vecka genom spelövningar, genomgångar och grupparbeten.
4. Scoutingen behöver förbättras. Eller snarare ”scoutingen behöver bli till”. IK Sirius har en anställd som är ansvarig för scoutingen medan denna person har fyra personer under sig som jobbar helt ideellt med att kartlägga framtida spelare och ledare. Den anställda personen har inte bara scouting på sitt bord, förstås. Gefle IF ska hela tiden ta fram listor på intressanta namn (efter att dessa setts på plats samt analyserats genom analysverktyg). Västerås SK sålde nyligen Marcus Linday till Herenveen för 25 miljoner kronor. Bra betalt för en spelare som värvades från Assyriska FF i division ett inför denna säsong. Gefle hade kunnat värva honom inför säsongen 2023 om man hade velat. Misstaget Gefle gjort de senaste åren är att man värvat för mycket från fel hylla. Man har stirrat sig blind på elitfotbollsmeriter. Dessa värvningar blir alltid dyrare värvningar än de som tas nerifrån i seriesystemet. Och det är inte säkert att du på samma sätt värvar spelare med rätt ambitionsnivå.
5. Ambitionsnivå och mål för eliten ska klarläggas. Om klubben verkligen vill etablera sig i eliten behöver samtliga i föreningen (anställda och medlemmar) enas om vad man vill och vart man vill. Om alla är medvetna om målen och hur vägen dit ser ut, först då kan arbetet börja. Denna raket måste vara förankrad. Alla måste känna sig värdefulla och delaktiga.
6. Kommunikation/ansiktet utåt måste tydliggöras. Här fastnar många supportrar i föreningens bristande PR på sociala medier. Jag tror inte den punkten är en kärnfråga, detta är istället ett symtom. Om föreningen inte är enad, om ledningen ser supportrar och ifrågasättande medlemmar som ett hot, om många inom klubben tycker synd om sig själva – då blir det fel i samtliga led, oavsett hur hårt folk arbetar. Men om alla är införstådda med ambitionsnivån, målen och vägen dit – då kommer kommunikationen utåt och inåt ge sig själv.
7. Ekonomin behöver bli en möjlighet, inte ett hot. Jag minns när vi hade journalisten Petter Barrling som gäst i Geflepodden TV runt 2018. Det Petter irriterade sig på (redan då) var att så fort Gefle IF Fotboll yttrade sig så handlade det nästan uteslutande om hur dåliga ekonomiska resurser klubben har jämfört med omvärlden. Jag tycker klubben sitter fast i det synsättet fortfarande. Hur många gånger ska vi behöva höra ”Vi har inte samma resurser som X och Y”? Men gör något åt det då! Jag är säker på att om föreningen Gefle IF Fotboll börjar stå för något som liknar framtidstro – som får barn och ungdomar att välja att spela för Gefle, som får fans att gå på matcherna trots att en förlust då och då, som får tränare att vilja bli ungdomsledare och så vidare – då kommer också sponsorer att hoppa på tåget. Och förbättras scoutingen kommer föreningen till slut kunna sälja spelare uppåt i seriesystemet.
Dessa sju punkter är ingen quick fix, det är något som behöver byggas på sikt, kanske tre år. För att leva här och nu, det är Gefle IF Fotboll bra på. Tyvärr är ”här och nu” inte bestående. Och ska ”här och nu” blir något att glädjas åt krävs det att ”här och nu” är en följd av en medveten strategi.