Degerfors - Häcken
1 - 2

Varsågoda Häcken

En hemmapremiär på bortaplan. En bortaplan som visserligen bar på en hel del fina minnen och senast en 5-0 seger. Detta var dock mot ett superettan-lag. Nu ställdes vi mot ett Häcken i medvind.

Degerfors ställde upp med följande elva:
Whiteman - Granath, Sabetkar, Ohlsson - Örqvist, Carlén, Gravius, Gyau - Bertilsson, Vukojevic, Campos

Alltså exakt samma elva som startade måndagens match mot Djurgården. På bänken var det tänkt att ha samma gäng som sist, men Djurdjic fick bytas ut i sista stund p.g.a. sjukdom. In istället med Rajamohan.

BK Häcken saknade Jeremejeff och Leo Bengtsson, in istället kom Ibrahim Sadiq och Lars Olden Larsen, bägge spelarna stod för insatser som gjorde det tufft för Degerfors.

Degerfors inledde matchen passivt och slarvigt. Bollen skulle passas i varenda situation och i backlinjen slutade det ofta med att bortalagets press kom för nära och bollen slogs bort.
Däremot fick hemmalaget matchens första stora chans då Campos och Gyau samarbetade fint på vänsterkanten och den sistnämnde spelade in ett lågt inspel till Dijan som hade öppet mål. Dock hamnade foten i fel vinkel och styrde bollen i stolpen istället för in i kassen. Otroligt surt.
Istället för ledning för rödvitt kom ett mål i baken istället. Det slarviga passningsspelet fortsatte och Gustav Granath stod för en passning rätt in i banan till hete Oscar Uddenäs. Uddenäs tog bollen med sig, sköt med vänstern, ett skott som Whiteman räddade, men returen letade sig till kvicke Sadiq som stötte in den i nät. 0-1 och uppförsbacke.

Värt att notera under första kvarten var att fronttrions samspel lämnade mycket att önska. Varken Dijan eller Berra kom till ett bra samspel och Diego fick inte mycket bra bollar att jobba med. Dock hade Gyau ett stort övertag på sin kant där han utnyttjade sin snabbhet och yvighet maximalt mot Häckens ytterback. Bakom Degerfors mittfält och framför backlinjen fanns det stora ytor för Häcken att operera på och dit kom man gång efter annan genom sitt snabba passningsspel.

I halvtid klev Vukojevic av och in istället kom Abdo Saidi. Saidi fick således ta över front-positionen i trion.

Andra halvlek inleddes likt den första. Häcken hade övertag, men Degerfors kom in i det lite bättre. I den 52a minuten var det nära att Uddenäs gjorde 2-0 men DIF klarade sig den gången.

Fortsättningsvis hade DIF bekymmer med anfallsspelet. Saidis entré gjorde inte mycket skillnad för trion, men däremot stod han för ett bättre offensivt hot än Dijan då han fick fast bollen och utmanade sin gubbe gång på gång. Troligen spelade han in sig i startelvan mot Kalmar FF som går av stapeln nästa helg.

Sadiq fortsatte gäcka försvararna i Degerfors med sin snabbhet, men först stod Whiteman ivägen och därefter tacklade Sean honom när han nästintill kom fri igen.

Anton Kralj och Ronald Mukibii blev inbytta i den 65e minuten. I minuten därefter kom 1-1. Christos stod för en av sina fina djupledsbollar och nådde Diego som kändes som han tappade vinkeln. Men skottet var för hårt, Abrahamsson kunde inte sätta emot och 1-1 var ett faktum. Ett väldigt fint Degerfors-mål.

Whiteman fortsatte hålla Degerfors kvar i matchen med sina räddningar. Diego byttes ut i den 80e minuten och in kom Rajamohan. Återigen en minut efter bytet så blev det farligt. Saidi fick bollen i ett fint läge och spelade in till Adhavan som hade öppet mål. Återigen blev det dock en miss för Degerfors. 1-1 stod sig i några minuter till. Därefter fick Sadiq springa mot Sean igen, han vände inåt, Sean tappade, skottet styrdes på Mukibi och in bakom Alfie. 1-2. Mörker.

I den 92a minuten trodde jag däremot att Degerfors skulle kunna rädda matchen, då Adhavan fick ner bollen efter Carléns skarv. Han sög in den, Häcken-försvararen klev in och på foten och sänkte Adhavan. Men bortalaget fick frispark. Ett märkligt beslut av domaren som inte gjorde sin bästa insats ur rödvit synvinkel. Han ville väl inte ses som en hemmadomare och det var han verkligen inte. Tufft att vara en liten klubb i allsvenskan helt klart.

Matchen slut och årets hemmapremiär påminde mycket om 2021s hemmapremiär där vi också åkte på en sur uddamålsförlust (Kalmar 0-1) och blev blåsta på en straff.
Dessutom med ett spel som lämnade mycket att önska.

Nu väntar just Kalmar i nästa omgång. Denna gång på bortaplan. Om vi får dra ytterligare liknelser till 2021 så kom årets första seger i den tredje omgången, på bortaplan. Då mot IFK Göteborg.
Dags för något liknande nu.

Forza Rödvitt!