Veckan som gått - Genombrott, vanliga brott och oavgjorda matcher
"Il Capitano" leder Blåvitt och kvitterar trots utvisning i slutet av matchen mot Malmö

Veckan som gått - Genombrott, vanliga brott och oavgjorda matcher

I den gångna veckan har Blåvitt spelat oavgjort mot Malmö, Stockholmsfotbollen har haft en ny läktarskandal och mycket av det stök som varit kring Blåvitt tycks ha lagt sig. På det så har David Boo Wiklander blivit örfilad igen, och Pontus Dahlberg har på riktigt visat varför många anser honom vara en av Europas mest lovande målvakter.

Ja den mest uppmärksammade händelsen i veckan som gick var ur ett Blåvitt perspektiv Dahlberg fantominsats mot Malmö där inte ens feldömda straffar kunde fälla Blåvitt. För Blåvita supportrar kommer det antagligen inte som en överraskning – snacket inom klubben har länge varit att det här är en talang utöver det vanliga – men för resten av fotbollssverige var det här det definitiva genombrottet. 

Pontus stod för flera fina räddningar och stirrade ner Malmöspelaren som skulle slå straffen emot honom så till den grad att straffen gick rakt i händerna på honom. 

Men det som kanske imponerar mest är hur mogen han är i spelet. Hur metodisk han är i sitt spel. Två av hans bättre räddningar i matchen är inga reflexräddningar. Det är räddningar som kommer av att han helt enkelt spelar rätt. Pontus slänger sig i sin sidledsförflyttning, och Malmöavslutet kommer mot det hål Pontus slänger sig ifrån. Många målvakter flaxar till för mycket i det läget och bollen går in. Men inte Pontus. Han låter benen ligga kvar så att hans fötter och ben täcker det hörnet han kommer ifrån också. 

När det är hörnor och inlägg så är han vaken och spelar med pondus. Han boxar bort bollarna, han plockar ner inläggen. 

En av de första dagarna på mitt nya jobb så pratade jag med en AIK:are om just det. Hur problemet de har med sin unga och lovande målvakt (som för övrigt är två år äldre än Pontus) är hur valpig han är. Det finns en osäkerhet i hans agerande som sprider sig till resten av laget också. 

Det finns inte hos Pontus. Det är få målvakter som spelar med hans säkerhet redan vid 18 års ålder. Som referens kan ju nämnas att både Andreas Isaksson och Thomas Ravelli, de kanske bästa Svenska Målvakterna i de senaste 40 åren, slog igenom på Allsvensk nivå först när de var 20 respektive 19 år gamla. 

Som ett mer nutida exempel så tog Robin Olsen en startplats i Allsvenskan först när han var 24 år gammal. 

Annars är känslan att Blåvitt fortsätter ta små steg framåt. Mot Malmö fanns ett mod som vi inte sett i Blåvitt på ett tag. Och en vilja. Med en man utvisad, borta mot en serieledare, jagar Blåvitt ändå kvittering, och får den. Det är ett lag som står upp för varandra, som vågar gå framåt och som vågar spela boll. 

Det tar tid att sätta ett spel, och det tar tid att reparera gammal skada, men små tecken på att förbättring är på väg syns. Bland annat var det längesedan Blåvitt spelade med en backlinje som är så trygga med boll som den här är. Kanske lite väl trygga med boll. Både Da Graca och Dahlberg stod för några aktioner där mitt hjärta han slå både ett och två slag uppe i halsgropen innan jag kunde svälja ner det igen. 

Annars tog väl den Allsvenska fotbollen lite av ett steg tillbaka i veckan när relativt stökiga scener utspelade sig på Friends Arena i Stockholmsderbyt. Generellt sett brukar jag vara av åsikten att så länge man håller låg profil och inte söker bråk så brukar man kunna klara sig rätt bra. Sen finns det ju vissa undantag. Att ett gäng supportrar springer längs sidlinjen till motsatta klacken och börjar jonglera bengaler får nog ses som ett fall där oskyldiga faktiskt sätts i fara. Knappast de rubrikerna vi behövde. Samtidigt ska man komma ihåg att det här var en ovanligt incident – till och med för ett Stockholmsderby – och i det stora hela är det fortfarande statistiskt säkrare att se på fotboll än att gå på festival. Med bred marginal. 

På tal om brott så fick David Boo Wiklander en örfil igen. Av en gammal Häckenspelare igen. Den här gången renderade det i alla fall i ett kort, men kanske inte av rätt färg. 

Nu kan man ju tycka vad man vill om det – personligen kan jag tycka att regelboken är lite fyrkantig när det kommer till den här typen av incidenter – men vi kan väl ändå vara överens om att de gällande reglerna ska följas? Eller ja, skulle en Malmöit komma in och säga emot skulle jag inte bli förvånad – de har ju kämpat länge nu för att skriva bort slutspelet från 80-talet retroaktivt – men hos andra supportrar får man väl ändå anta att vi vill att reglerna ska följas? 

Tydligen inte hos SvFF, där de kör på sin klassiska ”domarens bedömning gäller”. Domarens bedömning gäller fortfarande även när domaren inte dömer enligt gällande regelverk. Var någon egentligen förvånad? 

Och när vi ändå är inne på att rättvisa ska skippas. Brukade det inte vara en regel – åtminstone en informell regel – om att domare inte fick döma sina hemlag? Nu tror jag inte att Anders Eklund medvetet dömde fel i sig – och i hans försvar var det linjedomaren (från Arlöv) som tog den horribla straffen – men det är klart att det ser konstigt ut när domaren i matchen är från samma Malmöförort (med 9000 invånare) som sportchefen i Malmö. 

Och det gäller inte bara i fallet Andreas Ekberg. Bojan Pandzic från Hisings-Kärra dömde Helsingborg-Blåvitt förra året. Så ont om domare kan vi väl ändå inte ha i Allsvenskan?

Annars känns det som om tongångarna kring Blåvitt blir bättre och bättre. Fortfarande snackas en del om avgångskrav på Frank Andersson – ska bli intressant att se hur det går på det extra årsmötet den 12:e september – men i övrigt har det mesta lugnat ner sig.

Föreningen tycks dra åt samma håll igen. Och det är viktigt att den gör det. Vi har inte råd med interna strider. Speciellt inte nu. 

Och Mix Diskerud förlängde sitt kontrakt året ut. En spelare som varit lite ojämn, men som jag ändå tycker bidrar väldigt mycket. Han ligger trots allt tvåa i den interna poängligan med 3 mål och 4 assist. Inte riktigt vad vi hoppades på när han kom men ändå näst bäst i Blåvitt. 

Nu väntar ett speluppehåll och så länge inget extraordinärt händer i veckan så kommer även veckan som gått ta ledigt under uppehållet. Nästa match är först den elfte september när Blåvitt tar emot Djurgården på Gamla Ullevi. En match där Blåvitt har revansch att utkräva efter att Andreas Ekberg, Bjärred godkände ett offsidemål i slutet av matchen… vänta lite… är det någon annan som ser ett mönster här? 

Adrian Pihl Spahiu @pihlbaoge2017-08-29 08:00:00
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel