Veckan som gått - Promenadfotboll, antimoment 22 och ett stundande allvar
Ännu ett poängtapp på hemmaplan, ännu en 1-1 match. Ännu en riktigt röten insats. Det är en minst sagt omunter vecka som gått.
Egentligen kom veckans stora magplask redan i början av veckan, under Onsdagen närmare bestämt, där Blåvitt spelade 1-1 mot Hammarby i en rakt av skitdålig match. Tyvärr speglar det den tidigare insatsen på hemmaplan också, där Blåvitt spelade 1-1 mot AFC i en annan skitdålig match.
Att peka på ett enskilt fel som görs är svårt, för det är mycket som inte stämmer, men det som kanske lyser klarast är ”promenadfotbollen”. Det är få spelare som springer med boll. Inte joggar de med boll heller, utan de går - alternativt står stilla - med boll ofta.
Det finns mycket att säga om besvikelsen efter den matchen. Mycket har sagts i olika former. Det är väldigt vanligt bland fotbollssupportrar att måla fan på väggen när det går dåligt och sväva iväg på moln när det går bra. Det gäller även media runt fotbollen. Norrköping visade t ex ”Guldform” redan innan säsongen dragit igång enligt vissa, och Blåvitt är redan ett krislag enligt andra.
Den sista är lite underligt då många av de som pratar om en blåvit kris tippat laget i mitten av tabellen. Svårt att ha kris och underprestera om laget är precis där de förväntas vara.
Eller ja, förväntas vara enligt vissa i alla fall. För det är ju inte där Blåvitt ska vara enligt tränarna och spelarna. Tvärt om så pratar Jörgen om att Blåvitt alltid siktar på att vara med i toppen, spelarna poängterar att de har ett lag bra nog för att slåss om det, och vissa spelare har varit öppnad med att de vill se Blåvitt fortsätta satsa ifall de ska förlänga sina kontrakt.
Enligt vissa är det till och med så att Blåvitt inte har råd att inte satsa. Att vara ett topplag är viktigt för ekonomin. Blåvitt behöver vara ett topplag för att dra mer publik.
Under årsmötet i våras pratades om en svår balansgång, ett slags moment 22 där klubben inte riktigt har råd att satsa som de andra lagen har, men inte heller har råd att ta ett mellanår.
Tja, det visade sig att det nog inte blir ett moment tjugotvå oavsett just nu, för resultat som 1-1 hemma mot AFC och Hammarby pekar med hela armen mot ett mellanår. Inte bara ett mellanår, utan att riktigt bottenår. Och då sitter vi plötsligt i en sits vi absolut inte har råd med. Att satsa utan att få resultat.
Nu ska vi inte måla fan på väggen än, det har bara gått 5 omgångar och Blåvitt har startat betydligt sämre för att sedan ta guld - bland annat vid vårt senaste guld - men vi måste samtidigt vara medvetna om att 1-1 mot AFC som av allt att döma inte kommer spela i Allsvenskan 2018 inte är ett resultat som skvallrar om en ljus framtid. Inte bara är det resultatet i sig som är dåligt, utan prestationen var usel också.
Det hade varit en sak om Blåvitt hade haft 17 skott på mål, flera i stolpen och en motståndarmålvakt som storspelade. Nu var det inte så. Blåvitt skapade knappt några chanser alls. Inte såg det bättre ut mot Hammarby heller.
Och vi kan direkt konstatera att även om vi blundar för resultaten så var det definitivt inga matcher som fick de oinvigda att utbrista ”Fan, fotboll är roligt”. Tvärt om. Det var två matcher som bestod mest av 90 minuter kramp, slarv och nonchalans.
Det här är något som måste ändras på. Egentligen är det något vi inte ens ska se i omgång fem av Allsvenskan. Vid det här laget ska laget vara uppe i varv. Varför har vi haft en försäsong sedan Februari om spelarna ändå behöver 10 matcher på sig i Allsvenskan för att komma upp i varv?
Marginalerna rinner sakta iväg och som det ser ut just nu blir pressen bara större och större för varje match. Blir det inte seger mot Häcken i nästa match så är frågan om det inte är dags för större förändringar. En markering mot spelartruppen om att det inte är okej att gå med boll. Det ska vara fart i bollen, spring i benen.
Inför Hammarbymatchen sade jag i ”AB tycker till” att ”Dags för tre poäng nu. Att inleda serien med tre raka poängtapp på hemmaplan är inte godkänt. På hög tid att Blåvitt börjar visa lite intentioner i sitt anfallsspel också.”
Jag fick inte som jag ville, på någon punkt, och det oroar att det tyvärr inte finns något som tyder på att det ska bli annorlunda snart heller, även om nya bortförklaringar säkert kommer dyka upp (tänk er ”Derbymatcher är speciella, det blir mer kamp än fotboll” eller valfri liknande klyscha).
Något positivt med Hammarbymatchen var att August Erlingmark fick göra debut i Allsvenskan. En väldigt lovande debut som mittback efter att både Rogne och Boo Wiklander fått byta i första halvlek.
Det som var kanske roligast att se, samtidigt som det på vissa sätt var sorgligt, var hur August vågade/kunde driva upp med boll. Där de andra mittbackarna oftast bara passar vidare i sidled eller promenerade med bollen en stund så tog August fart, tog 15-20 meter upp i plan innan han släppte vidare bollen på medspelare i fart. Roligt att se, men sorgligt eftersom det bara är en debuterande Junior och Sebastian Eriksson som vågar göra det här.
Det är ett av de felen som tydligast lyser i mina ögon under matcherna. Att det går så långsamt. Det är i princip bara Sebastian Eriksson som tar tag i spelet och försöker driva bollen med fart, och med honom förpassad till defensivt jobb/bänken saknas det helt och hållet i Blåvitts spel.
Men vi ska inte stirra oss blinda på vad som varit utan istället blicka framåt. Vi vet vad som gick fel mot AFC och Hammarby (typ allt) och vi vet vad vi måste göra bättre mot Häcken (typ allt). Vi kan bara gå framåt och nästa stopp på den resan är mot Häcken på tisdag. Ett lag som precis som Blåvitt haft en mindre bra säsongsinledning och har mycket kvar att bevisa. Kanske egentligen än mer, då många inför säsongen såg Häcken som det starkare laget på västkusten som skulle utmana om guld.
Det blir två lag som vill vända negativa trender, men sett till hur säsongen utvecklat sig hittills lär väl den här matchen också sluta oavgjord och följas av att både Stahre och Lennartsson säger att det var en bra match med små marginaler, trots att bollen aldrig lämnade mittcirkeln under 90 minuter.
Just det, blicka framåt var det. Västkustderby mot Häcken ute i skärgården. Tyvärr har Häcken inte lärt sig något från förra året, så än en gång har de valt att blanda klacken med en ”vanlig” läktare, så tänk på det när ni står där kortsidan. Det blir blandat folk på den läktaren så visa respekt och förståelse för varandra.
