Veckans nostalgi: AIK-Gefle 2-2
Det är alltid något speciellt med premiärmatcher – nerverna, längtan och förväntan inför den nya säsongen samlas alla ihop till en och samma match i vad som ska vara punkten att utgå ifrån ett halvår framöver. Få premiärer har dock varit lika efterlängtad som den mellan AIK och Gefle 2006.
1989 satt en 18-årig Johan Mjällby frysande på AIK:s bänk och stirrade ut mot Råsundas tomma läktare. Johan hade ännu inte fått göra något framträdande i AIK-tröjan och tiden började bli knapp – faktum var att de 1652 närmast sörjande som tagit sig till Råsunda, var där för att bevittna säsongens sista match. I den 67:e minuten vände sig dock tränaren Sanny Åslund om:
– Johan. Du ska in.
Någon speciell upplevelse blev det däremot inte för Johan, som trots allt fått debutera i en match av lågt värde för seriespelets utgång.
– Det var en obetydlig, trist höstmatch. Jag hann aldrig bli riktigt nervös, jag fick spela 23 minuter som högerytter, mindes Johan.
Vad han inte visste var att han, och tränaren Sanny Åslund, skulle komma att bli symboler för AIK:s comeback till Allsvenskan 2006 – om än på två helt olika sätt.
***
Skeppet sjunker
”Ibland så kan det blåsa kalla stormar” har i AIK:s tjocka historieböcker passat in i många matcher och säsonger, men frågan är om inte året 2004 passerar definitionen stormby. Väldiga orkaner såg nämligen till att den klassiska klubben åkte ur svensk fotbolls finrum och i själva ögat av stormen satt VD:n Sanny Åslund.
Samma Åslund hade flertaget gånger räddat kvar AIK i Allsvenskan, både som skyttekung och som framgångsrik tränare. Som klubbens direktör fick han dock se skeppet sjukna, ett skepp kapten Åslund snabbt lämnade med första bästa räddningsbåt.
– Beslutet är bra, både för mig personligen och för AIK Fotboll, sa Sanny i en intervju med TT samma höst.
På rätt köl igen
Det skulle visa sig att den inkompetenta VD:n för en gångs skull haft rätt – beslutet var sannerligen bra för AIK, som i och med 2-1 vinsten borta mot Västerås ett år senare vänt på kölen och tagit sig tillbaka till Allsvenskan.
En av de främsta faktorerna var den unga tränaren Rickard Norling, men både han och Uefa-presidenten Lennart Johansson var överrens om den enskilt viktigaste anledningen till uppflyttningen:
– Supportrarna. Black Army är ett av de starkaste skälen till att vi kom tillbaka så snart, sa en rörd Johansson efter matchen.
Någon längre tid för sentimentalitet fanns dock inte – nu skulle en slagkraftig Allsvensk trupp byggas. Och allra först kontaktade Norling en gammal lagkamrat. Både han och Johan Mjällby hade startat sina fotbollskarriärer i Järfällaklubben Bele IK och även om Johan tagit en något mer professionell väg, så skulle de återförenas.
Kungens återvändo
Men det skulle egentligen inte gått. Johan, som hade haft skadebekymmer under hela karriären var nyss fyllda 35 år och hade alla odds emot sig. Efter sju operationer på sitt högerknä avrådde samtliga läkare honom från att fortsätta med fotbollen. Kärleken till AIK ville annat.
– Hade det inte varit för att jag brunnit så mycket för AIK hade jag nog slutat och suttit på läktaren i dag, sa Johan inför matchen som skulle komma att bli hans comeback .
När AIK premiärspelade hemma mot Gefle den 2a april 2006 fick Johan ett definitivt kvitto på att känslorna var ömsesidiga. När legendaren klev ut på planen, gjorde han det inför ett tifo helt dedikerat ”Kung Mjällby”.
– Jag hade ju mina aningar om att det skulle bli ett bra mottagande. Men det här, det känns faktiskt i själen, sa han efter matchen. En öppen match som kunde slutat hur som helst och där de båda lagen tillsist fick nöja sig med två mål var.
Resultatet var dock en petittes i sammanhanget. AIK var åter i Allsvenskan och Kung Mjällby blev symbolen för det AIK som, för första gången på länge, andandes optimism. Johans gamla tränare Sanny Åslund blev istället en symbol för hur gamla AIK lämnats bakom.
Säsongen slutade med en andraplats för AIK i november, men Mjällbys säsong tog slut redan innan sommaruppehållet; knäet höll inte längre och legenden lade skorna på hyllan.
Han fick dock avsluta sin karriär i laget han älskade och framför de supportrar som avgudade honom.
***
Fem år senare är Johan inne i säsongsavslutningen med sitt Celtic, där han sedan ett år tillbaka varit assisterande tränare. Samtidigt vankas det hemmapremiär för AIK mot Mjällby AIF, ett Mjällby som stod till grunden för Johans namn.
Johans farfar var nämligen bosatt i Listerlandet och bytte namn från Pettersson till just Mjällby när han flyttade till Stockholm – en flytt AIK:are tackar för än idag.
Utan den hade vi aldrig fått uppleva Johan Mjällby, Kung av AIK.
Källor:
aik.se, svd.se, aik statistikdatabas, TT