Veckouppdatering 20
Denna vecka har varit händelserik för Huddinge IF genom åren. Jag har hittat kopplingar till bandy, till riksdagen, till tuffa derbymatcher och veckan avslutas med en stor framgång för svensk klubbfotboll.
13 maj 2006 räddar vi en poäng i division 3-matchen hemma mot Katrineholms SK när Haris Kulenovic hittar rätt med skallen i sista minuten.
Det här är femte hemmamatchen mot de forna bandygiganterna från Södermanland. Efter tidigare tre segrar och en oavgjord är vi på vippen att förlora denna gång. Vi leder två gånger efter 1-0 José Cordoba (15) och 2-1 Johan Sarsten (48) men KSK vänder till ledning 3-2 efter mål i 60e och 80e. Vår slutforcering ger till slut utdelning, 3-3 Haris Kulenovic (90).
I min ungdom var Katrineholms SK dominanter inom svensk bandy med mästartecken 1969, 1970 och 1972. Inom fotbollen har det däremot varit tunnsått med framgångar. Klubben har som bäst sju säsonger i den näst högsta divisionen, senast så långt tillbaka som 1959. Då låg klubben i Division II Svealand tillsammans med storheter som Degerfors IF (seriesegrare), Örebro SK (tvåa) och en annan bandygigant som håller ställningarna än idag, Västerås SK. VSK var enda laget som KSK hade efter sig i tabellen, båda åkte ur ihop med Hallstahammars SK som slutade på tionde plats.
2007 genomfördes ett samgående med Värmbols GIF som resulterade i flera olika klubbar med olika specialområden. Efterföljaren inom herrfotbollen, Värmbols FC, har vi haft i vår serie de tre senaste åren och vi möter dom igen i år, på Källbrink 19 juni.
14 maj 1935 uppmärksammas i tidningar landet över ett kommande evenemang på Huddinge idrottsplats. Nedanstående står att läsa i bland annat Falu Länstidning och Sölvesborgstidningen.
"Riksdagen kommer att ställa upp ett fotbollslag, som söndagen den 2 juni skall spela en match på idrottsplatsen i Huddinge mot ett lag av damer, förmodligen lärarinnor. Fotbollsmatchen ingår i en IOGT-fest på platsen. Riksdagslaget kommer att bestå av ledamöter av folkpartiet och socialdemokratiska partiet."
I Aftonbladet kommenteras den 27/5: "Lagen spelar bara med 10 spelare, eftersom det är en nykterhetsloge som anordnar matchen duger det inte att spela med fullt lag."
Fotot är hämtat ur Torbjörn Anderssons bok ”Kung Fotboll” men jag har inte lyckats få det bekräftat att det är taget vid just detta tillfälle. Det mesta talar ändå för det, något som Torbjörn själv ställt sig bakom när vi diskuterat saken. Han fann fotot hos Riksarkivet i Arninge som i nuläget inte är öppet på grund av renovering. Det är därför jag inte har lyckats få bekräftelse.
Bonusinformation: 14 maj 1954 var en stor bemärkelsedag för kommunen Huddinge. I Klass 2 Stockholm Södra tog Huddinge IF på kvällen ytterligare ett stort steg mot seriesegern genom att besegra Nacka SK med 3-1. Tidigare samma dag, några minuter efter 13:00, föddes skribenten på Södertälje Lasarett.
15 maj 1966 gällde det för Huddinge IFs A-lagsspelare att vara uppe med tuppen. Det är avspark klockan 10:45 på Grimsta där vi ställs mot raketklättrarna Stockholmspolisens IF. De jagar sin fjärde serieseger på endast fem säsonger men vi sätter segermaskinen på plats, vinner med 2-1.
”Alla” känner till att Huddinge IF bildades 12 augusti 1912, inspirationen kom från de olympiska spelen i Stockholm sommaren 1912. Sverige tog flest medaljer (65) men USA tog fler guld (25 mot våra 24). Ett av våra guld kom i dragkamp och hemfördes av ett gäng kraftkarlar från Stockholmspolisen, kompletterade med en göteborgare. Efter den framgången samlades ett antal polismän och bildade den 9 augusti 1912 Stockholmspolisens Idrottsförening, SPIF.
Under många år var SPIF en ren korporationsklubb för polismän och deras familjemedlemmar, men i slutet av 40-talet blev den en helt öppen förening. Klubben, som bestod av många olika sektioner, växte och var under en period en av landets största idrottsföreningar. Det dröjde dock till 1962 innan SPIF ställde ett fotbollslag på benen i Stockholms seriesystem. Ett framgångsrikt lag, skulle det visa sig. Efter tre seriesegrar på fyra år tog de även hem Klass 1 Södra hösten 1966 – trots det tidiga och oväntade bakslaget mot oss. Vi hade nämligen inlett seriespelet med två raka förluster innan vi skrällde på Grimsta.
SPIF bärgade seriesegern med en poäng tillgodo på tvåan Stureby SK och åtta före oss på fjärde plats. Höstmötet på Storängsvallen gick dessutom enligt tipsen, Polisen vann med 2-0.
SPIF tillbringade åren från 1967 till 1985 i division 3 och 4, därefter åkte de hiss mellan fyran och femman några år innan det stora raset inleddes 1989 med nedflyttning från fyran till sjuan på fyra år. Där studsade de tillbaka direkt och följde upp med uppflyttning året därpå, tillbaka till division 5 1995. Högre upp har de inte varit sedan dess. Vad värre är, 2007 hamnade de på sjunde plats bland tio lag i division 6 A (näst lägsta serien) varpå klubben lägger ner fotbollen.
16 maj 1983 tar vi en välkommen 3-2-viktoria hemma mot Enskede IK i Division 4 Stockholm Södra.
Vi har inlett säsongen med en enda seger och tre förluster när vi tar emot Enskede IK en måndagskväll i mitten av väna maj månad. Vi hamnar i tidigt underläge, Roger Franzén kvitterar i 28e men Enskede återtar ledningen före paus. Owe Matsson gör 2-2 i 52a och när Per Södermark hittar nätet i 86e får vi vår efterlängtade tvåpoängare.
Vad mera är, segern utgör inledningen på en svit bestående av sex matcher utan förlust, fem vinster och en oavgjord (17-6 i mål), innan vi dimper på jorden igen i sista matchen före sommaruppehållet: 1-4 borta mot IF Olympia.
Huddinge IF 1983. Bakre raden från vänster: Lars Andersson, Per Södermark, Roger Franzén, Leif Ahlskog, Rikard Vesterlund, Lennart Helgesson, Peter Ring, Owe Matsson. Mittenraden från vänster: Kjell Ring, lagledare Janus Petersson, Rolf Jonsson, Per Ahlin, Frank Erlandsson, Björn Wahrén, materialförvaltare Peter Engdahl, tränare Thomas Lyth, Lars Hedström. Främre raden från vänster: Mikael Håkansson, Håkan Forsberg, Mikael Claesson, Dick Hellström, Christer Björsson, Roger Andersson, Jörgen Fredriksson, Mats Sjöstrand. (Fotot har jag fått låna av Håkan Forsberg.)
17 maj 1976 är det derby i storkommunen Huddinge. Vi besegrar Stuvsta IF med 3-2 på deras hemmaplan, Stuvsta IP.
Fram till den här tidpunkten i fotbollshistorien har lokalrivalerna Huddinge IF och Stuvsta IF turats om att vara den ledande klubben inom kommunen. I början hade Stuvsta IF det starkare laget, vilket segersiffror på 5-0, 5-1 och 8-2 från 1940- och 50-talen vittnar om. Stuvsta bibehåller sitt övertag i början av 1970-talet med seger i fyra av sex seriematcher åren 1971-73 men vändningen kommer i och med HIFs 3-2-segern på Stuvsta IP i maj 1976. Klubbarna har mötts vid åtta tillfällen sedan dess, denna match inräknad, och HIF har vunnit sju medan en slutat oavgjord. Senast klubbarna möttes, i division 4 hösten 2005, vann HIF med 2-0.
Vykortet över Stuvsta IP härrör från 1950-talet. Det var då Huddinge IF under en tid tvingades att spela sina hemmamatcher där sedan kommunen lagt beslag på Huddinge IP (i nuvarande Sjödalsparken) och Storängsvallen inte blivit klar för spel. I morgondagens blogg återkopplar jag till Stuvsta IP och en lyckosam match mot en av fotbollens tidiga storheter på dekis. Hade de haft fotbollens gudar på sin sida kunde klubben gott och väl ha tillhört eliten än idag.
18 maj 1955 vann vi med övertygande 7-2 mot Westermalms IF i klass 1 södra. Det var en av de sista hemmamatcherna vi tvingades spela på Stuvsta IP. Säsongen som sådan var lyckosam, vi slutade på andra plats och flyttades upp till division IV men vi vann endast fem matcher på Stuvsta IP, att jämföra med åtta vinster på bortaplan.
Under de 84 säsonger som Huddinge IF deltagit i det nationella eller regionala seriespelet har vi stött på 16 olika klubbar som vid något tillfälle tillhört högsta serien, Allsvenskan. Först ut bland dessa var Westermalms IF, det skedde redan hösten 1941 och då så långt ner i seriesystemet som klass 2. Vi förlorade båda mötena och hamnade sist i tabellen.
Nästa gång vi möttes lät vänta på sig fram till säsongen 1954/55. Då var det ombytta roller, vi vann båda mötena, matchen på Stadshagen i början av september 1954 slutade 6-1, och Westermalm hamnade sist. Sedan dess har vi inte spelat i samma serie.
Westermalms IF bildades redan 1902 och aspirerade på en plats i den första allsvenska serien som sparkade igång hösten 1924 men de fick nöja sig med spel i division II östsvenskan, som de vann. De förlorade kvalet mot IK City från Eskilstuna, vann östsvenskan igen året därpå och tog sig upp i Allsvenskan via kvalseger mot Örebro SK.
Allsvenska bottenstriden var hård säsongen 1926/27, till slut blev det Westermalm som drog det kortaste strået, hamnade näst sist och fick ta nya tag i östsvenskan. De visade för tredje gången att laget var för starkt för den nivån, vann serien och besegrade Hallstahammars SK i kvalet.
Den andra sejouren i högsta serien såg ut att bli mer lyckosam än den första men laget rasade samman efter en olycksalig och oväntad förlust mot bottenlaget AIK (1-3 efter 1-1 i paus) inför drygt 18.000 åskådare på Stockholms Stadion i maj. Westermalm förlorade därefter sina kvarvarande matcher, åkte ur medan AIK lyckades kravla sig upp över nedflyttningsstrecket.
Efter det kunde AIK, som enda lag från Stockholm, etablera sig i Allsvenskan medan Westermalms storhetstid var över.
19 maj 1940 vankas det toppmatch i Stockholmsserien Klass 5. Serieledande Huddinge IF tar på Huddinge idrottsplats emot ännu obesegrade Norsborgs IF. Matchen slutar 3-3 efter hemmaledning 2-1 efter första halvlek. Striden om seriesegern lever vidare in i det sista.
Efter slutsignalen uttalar sig HIF-ledaren Einar ”Forrest” Ohlsson. Han tycker att Norsborg borde haft segern och han fruktar att de kan gå om till slut. Vi har en match kvar, Norsborg två och de ligger endast en poäng efter. När de endast orkar med att spela 1-1 mot Saltsjöbadens IF betyder det att sista omgången avgör allt. Vi besegrar Täby IS med 4-2, Norsborg behåller nollan i kolumnen över förluster, gör 6-1 på Helenelunds IK. Båda lagen slutar på samma poäng, seriesegern hamnar hos Huddinge IF tack vare bättre målkvot.
Bonusinformation: 19 maj 1982 når svensk klubblagsfotboll sin största framgång någonsin. ”Svennis”-tränade IFK Göteborg besegrar storfavoriterna Hamburger SV med 3-0 på bortaplan och tar hem UEFA-Cupen med sammanlagt 4-0.
