Veckouppdatering 42
Risk för höstrusk och för Huddinge IFs del kvalspel, storsegrar och bittra förluster.
15 oktober 1950 spelar vi oavgjort, 1-1, i lokalderbyt borta mot Segeltorps IF. Båda klubbarna befinner sig så långt ner i seriesystemet man kan göra, i Södra Kvalifikationsserien. Vi toppar sedermera serien när sluttabellen görs upp i början av juni 1951. Segeltorp slutar på sjätte plats av nio lag och tragglar vidare.
Segeltorps IF är en tuff konkurrent under 1930-talet. Tillsammans med Stuvsta IF och Snättringe SK pressar de Huddinge IF hårt. Under en kort tid lever HIF under akut hot om nedläggning men tack vare några eldsjälar (läs: ordföranden Gösta Eriksson, kassören Gösta Blomberg samt nyinflyttade schackentusiasten Erik Karlsson) överlever föreningen.
Trots att vi och Segeltorp oftast harvat i de nedre regionerna av seriepyramiden så har vi endast stött på varandra under tolv säsonger. Som högst har ”Torpet” tillbringat en säsong i division 4, 1965. De kom sist och åkte ur direkt.
Mycket möjligt, snarast troligt, att någon eller några av medlemmarna i GG (Gamla Grabbarna) fanns med på planen då. GG är en kamratförening för gamla medlemmar i klubben. Åldersspannet i föreningen är i skrivande stund mellan 48 och 92 år. De träffas tio gånger om året, fikar och pratar om ditt och datt, säkert en hel del minnen från den aktiva tiden. Men de vill säkert inte bli påminda om första seriematchen mot Huddinge IF, i september 1936. Den vann vi med 8-1!
Men då var ju inte någon av GG med.
Fantastiskt med en sådan kamratförening. Det finns även hos många andra klubbar. Undrar … varför inte i Huddinge IF?
16 oktober 2016 debuterar Irvine Loyanda Kiesse när han får hoppa in i 55e minuten borta mot Assyriska IF i Norrköping i sista serieomgången i Division 2 Södra Svealand. Matchen vinner vi med 5-1.
Det surrar mycket fotbollssnack i Norrköping den här dagen. Kanske inte så mycket om vår betydelselösa match på Mamre IP, huvudmatchen i sta’n sparkar igång på Nya Parken en timme senare. IFK tar emot Malmö FF i allsvensk toppfight.
Före kick-off hör jag hur snacket går hos hemmaledare: ”Hoppas grabbarna fortsätter kämpa även om vi skulle ligga under med 3-0 i paus.” Vår målaptit är välkänd vid det här laget.
När domaren blåser av efter första halvlek leder vi inte med 3-0, men väl med 5-0!
All cred till hemmalaget som håller ihop det bra i andra, vinner till och med halvleken med 1-0 mot ett HIF som redan gått till vintervila.
17 oktober 1953 vänder serien, Klass 2 Södra och vi möter Örby IS, en av våra tuffaste konkurrenter om seriesegern. Veckan innan vann vi med 2-0 hemma och på bortaplan gör vi det dubbla, 4-0. Vår tionde seger av tio möjliga!
Örby IS hör till de ständiga småklubbarna när det gäller seriemässiga framgångar. De har nått fjärde nivån en enda gång i historien, 1972 kom de näst sist i division 4 Stockholm Norra och åkte ur direkt. Nu är det 50 år sedan vi möttes senast i seriesammanhang. Då vann vi vårmatchen med 2-0 på bortaplan, gjorde hela 7-2 på Storängsvallen i början av september. I år har Örby IS hört hemma på division 6-nivå, de slutade på sjätte plats i en serie med nio lag till slut.
18 oktober 2008 spelar vi avgörande kvalmatch till division 2, möter Panellinios borta, vinner med 2-1 men eftersom vi förlorade med samma siffror hemma avgörs allt i förlängningen. Panellionios vänder och vinner med 4-3, sammanlagt 6-4.
Lagen följs åt i målprotokollet, Aday Kaplan ger oss en 1-0-ledning i 14e minuten, kvitteringen kommer i 35e. Johan Vikstens 2-1-mål i 58e står obesvarat till slutsignalen som kommer lite för tidigt, anser vår tränare, Håkan Andersson. Vi har en hörna som vi inte får slå. I 101a kvitterar Panellinios till 2-2 men vi återtar ledningen i 104e. Målskytt Johan Sarsten, som egentligen lagt av men övertalats till en come-back. Bortamålsregeln gäller och nu är vi i förarsätet. Men inte så länge. I 116e kvitterar Panellinios på nytt och när de kontrar in 4-3 i 119e är vi ett slaget lag.
Historien har dock vänt för Panellinios. I år slutar laget sist i Division 7 I, lägsta serien, med noll (0!) poäng på 18 matcher och -97 i målskillnad.
19 oktober 1957 föds Roger Andersson, en av de mest framstående HIF-arna under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Pådrivande lagkapten som leder med sitt sätt att agera på plan.
”Jag var som en duracellkanin, bara vrida upp mig innan match och sedan jobbade jag stenhårt fram till slutsignalen,” påstår han.
Med i A-lagstruppen redan som 15-årig mittfältare, senare mittback med två oförglömliga minnen. 1981 invigs Källbrink och Roger ska markera Djurgårdens allsvenska skyttekung Tommy ”Baloo” Berggren i Stockholm Cup. Det går väl sådär. Två år senare, återigen allsvenskt motstånd i Stockholm Cup, AIK på besök. Rogers inledande handikappstraff räddas av AIK-keepern.
Huddinge höll emot väl i båda dessa matcher, föll till slut efter sena baklängesmål.
Bonusinformation: 19 oktober 1941 spelar vi hemmamatch i Stockholmsserien Klass 2 Södra mot Järla IF på Östermalms IP! Det var uppenbarligen problem att finna lämpliga och/eller spelbara planer sådär i tidernas begynnelse. Det blir storstryk, 2-6, men det är ändå ett steg i rätt riktning. Det första mötet, på Skuru IP 10 augusti resulterade i ett svidande nederlag. 0-12 är mig veterligen den värsta överhalning vi gått på i seriesammanhang.
20 oktober 2007 spelar vi avgörande kvalmatch till division 2, mot Hammarby TFF på Kanalplan. Keivan Moussavi har ett ribbskott i andra. Matchen slutar mållös och HTFF behåller sin plats i division 2 tack vare regeln om fler gjorda bortamål.
Förutom kvalsegrarna går de två ”bästa” kvalförlorarna också upp för att fylla uppkomna vakanser. Här räknas poäng, som om det vore en serie! Inte målskillnad, som naturligtvis vore det mest rättvisande.
När vår match är slut återstår det lite tilläggstid mellan Nike och Klagshamn långt ner i Skåne. Klagshamn vann hemma med 2-0 och det är mållöst i returmatchen när Nike får en hörna. Klagshamn har redan börjat fira uppflyttningen och brister i markeringen. Nike gör mål, vinner med 1-0. Tilldelas tre poäng med målskillnaden 1-2, att jämföra med HIFs två poäng och 2-2. Nike stannar kvar i tvåan.
”Det värsta jag upplevt under hela mitt liv inom fotbollen,” erkänner HIF-tränaren Håkan Andersson när jag pratar med honom tio år senare.
För att ytterligare strö salt i såren, såhär elva år senare, konstaterar jag att eftermälet till Klagshamns 2-0-seger i första matchen mot Nike var kryddat med en hel del bitterhet från hemmalagets sida. Rätt många röster tyckte att motståndarna uppförde sig osportsligt vid mer än ett tillfälle och att de därför förtjänade att åka ur. Men då kunde väl spelarna ha behållit koncentrationen vid den där sista hörna på övertid …
21 oktober 1940 föds Manfred Sepse Lubowitz i Johannesburg, Sydafrika. Han blir känd under namnet Manfred Mann. Han var under senare delen av 1960-talet medlem i den framgångsrika brittiska popgruppen med hans namn. Efter gruppens upplösning 1969 bildade han Manfred Mann’s Earth Band.
Jaha? Vad har Manfred Mann med Huddinge IF att göra, kan man fråga sig. Tjaaa, ingenting egentligen, möjligen hittar man en beröringspunkt i låten ”Ragamuffin Man” som blev gruppen Manfred Manns sista stora hit 1969. ”Ragamuffin” betyder trashank – och det leder oss vidare till en av Huddinges profiler inom både fotboll och ishockey, nämligen Lars-Erik ”Luffar’n” Larsson.
Lars-Erik har berättat att hans familj hade det knapert när han växte upp och att han som ung jämt fick gå i slitna och lappade kläder. Som en trashank.
Som idrottsman visar han upp en okuvlig vilja och god teknik inom både fotboll och ishockey. Tyvärr kommer genombrottet sent, när han passerat 25, annars vet man inte hur långt han hade nått.
”Han kunde ha blivit hur bra som helst,” anser förre lagkamraten och lagledaren Birger Holmström.
Lars-Erik Larsson var A-lagsspelare under nästan hela 1970-talet, i princip från det att ”Ragamuffin Man” låg på listorna och tio år framåt. Kanske var det Manfred Mann som förebådade Luffar’ns ankomst.
