Camp Camper: VfL Wolfsburg – Malmö FF

Ett vilt kämpande Malmö FF förlorade idag borta mot Wolfsburg med 2-1 i Europa Leagues 16-delsfinal. En stor insats av pågarna, och det lever inför returen på Eleda Stadion i nästa vecka. Här är Himmelrikets matchrapport.

Malmö FF mötte idag Wolfsburg i Europa Leagues sextondelsfinal. Jon Dahl Tomasson gjorde flera orädda val i startelvan och startade bland annat ungtupparna Anel Ahmedhodzic och Adi Nalic före våra mer rutinerade alternativ.
 
Startelvan såg ut som följer:
 
Johan DahlinEric Larsson, Anel Ahmedhodzic, Rasmus Bengtsson, Behrang Safari (kapten) – Anders Christiansen, Fouad Bachirou – Arnor Traustason, Adi Nalic, Marcus AntonssonIsaac Kiese Thelin
 
En brutalt uppvaknande gjordes redan innan avspark. Tydligen är vi någon särskilt potent publikmagnet i Niedersachsen. Wolfsburgs Nordtribune (där deras klack residerar) var förvisso välfylld men stora sektioner av arenan var alldeles tomma.  Det skapade en något ödslig känsla, men de tomma plaststolarna fungerade å andra sidan som en utmärkt resonanslåda. Volymen från båda klackarna var bra. I synnerhet Wolfsburgsklacken skapade rejäla ljudtoppar. De arbetade också med det otroliga störiga konceptet ” två osynkade trummor” vilket gjorde att deras låtar framstod som en ganska jobbig kombination av allsång och speedad frijazz.
 
Första halvlek:
 
Matchen då? Jo, det tog inte många sekunder innan man insåg att det här var fotboll på en nivå snäppet högre än till exempel. Starkare, mer vältajmade och med den där obehagliga förmågan som bra lag har att kunna spela sig ur trängda situationer med stenhårda välriktade passningar. Det var tydligt att vi inte var vana vid Bundesligalagets tempo och de utnyttjade det till att skapa ett par tre halvchanser redan de första tio minuterna.
 
Det var också tydligt att vi hade fått nya instruktioner av herr Tomasson och vi försökte på ett helt annat vis än förra året spela oss ur situationer på egen planhalva. Först efter knappa tio minuter fick vi vila lite med boll. Därefter jämnade matchen ut sig något. Wolfsburgspelarna verkade vaggas in i vårt tempo. Deras större skicklighet medgav naturligtvis att de kunde föra matchen, men det var fortfarande så att vi i resten av halvleken hade hygglig, för att inte säga oväntad, kontroll på dem.
 
Med ett uppenbart undantag. I den 38 minuten, just som det kändes som att det nog inte skulle ske så mycket mer innan paus, hände det som så ofta händer i Europa. Allt ser lugnt ut, och plötsligt, ett bombnedslag. Duktige Xaver Schlager fick bollen när medan våra mittfältare var på väg framåt och plötsligt var han helt fri mellan framför vår backlinje. Han slog den framåt till en i djupled löpande Josip Brekalo som bombade den i ribban.
 
Vi var dock inte heller ofarliga. Även om sällan skapade något direkt etablerat spel på Wolfsburgs planhalva hade vi ett par kontringar och ett riktigt bra frisparksläge just utanför straffområdet.
 
Sammantaget en förhållandevis jämn halvlek där det kändes som att vi fick ut betydligt mer av vårt material än det gröna mångmiljonbygget vi mötte.
 
Andra halvlek:
 
Andra halvleken hade knappt lämnat BB innan Isaac Kiese Thelin spelade till sig bollen i högerytterläge och slog ett inlägg mot bortre stolpen.  Där mötte Søren Rieks bollen med en dansk skalle och prickade skickligt armen på en tysk försvarare. Straff till Malmö och en gyllene möjlighet till det viktiga bortamålet. Fram stegade Isaac Kiese Thelin. Han tog halvlång sats, joggade fram till bollen och rullade säkert in den i vänstra hörnet. 1-0 till Malmö och Verdis triumfmarsch ljöd vackert från de himmelsblå i arenan.
 
Detta fick tyskarna att vakna. Tempot skruvades omgående upp och efter bara någon minut fick de in kvitteringen bakom Johan Dahlin. Detta följdes upp med nya anfallsvågor mot ett allt tröttare Malmö FF som fick svårare och svårare att stå emot. I den 62 minuten kom så också målet. Även denna gång var det Isaac Kiese Thelin, men denna gång i fel bur. Efter detta gick tyskarna ner lite i intensitet. De behöll ett massivt spelövertag men skapade inte så många fler riktigt heta chanser. Ett heroiskt kämpande Malmö FF kunde hålla undan och dubbelmötet lever i allra högsta grad.
 
Sammanfattning:
 
En riktig genomkörare för Malmö FF och på många sätt ett styrkebesked. I synnerhet när man ser det på plats blir det uppenbart hur skickligt ett lag som Wolfsburg är och att hålla så jämna steg med dem som vi gjorde under åtminstone 60 av matchens 90 minuter är oerhört bra. Stort plus får ges till backlinjens samtliga spelare där i synnerhet unge Anel Ahmedhodzic gjorde en kanonmatch. Han har en riktigt hög högstanivå i sig. Inte bara är han snabb, lång och klok, han är också utrustad med en förklassig passningsfot. Framåt såg Adi Nalic pigg ut i första halvlek, men tröttnade betänkligt mot slutet. Visst minus också på de två skador (Rieks och Traustason) som vi drabbades av.
 
Nu väntar en oerhört spännande retur på Eleda Stadion i nästa vecka. Som Jon Dahl sa på presskonferensen.  Det viktigaste var att ”We stayed in the game”.
 
Framåt Malmö!

Calle Warfvinge2020-02-20 23:30:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?