Vi måste skapa en ny identitet
Gårdagens tunga förlust mot Österrike innebär med största sannolikhet uteblivet EM i Tyskland 2024. Janne Andersson står kvar, men gamla principer och nytt spelarmaterial utan att veta vad han ska göra med det. Det är dags för vårt landslag att bryta upp med gamla principer och skapa en ny identitet.
”Vi måste skapa en ny identitet”. Dejan Kulusevskis ord i intervjun med SVT igår har etsat sig fast i mitt huvud under natten. Gårdagens förlust mot Österrike kan inte ha kommit som någon chock för den som har tittat på landslaget de senaste åren. Att tro att ett Sverige, som så sent som i höstas inte lyckades vinna över Slovenien på Friends Arena, ska ta en tvåmålsseger mot Österrike är inget annat än ett önsketänkande.
Falsk trygghet
Visst började det bra igår när Sverige anföll gång på gång. Men gör man inte mål på sina chanser kommer man bli straffad. Det var som att Sverige vaggade in sig själva i en faslk trygghet efter första halvlek.
– Vi gjorde det bra. Vi kommer till lägen som är tillräckligt bra. I pausen sa jag att vi skulle fortsätta att behålla lugnet och inte bara gå framåt. Vi hade ändå tid på oss att göra mål, berättade Victor Nilsson Lindelöf för SvenskaFans efter matchen.
Att Sverige gjorde det bra under första halvlek fanns det ingen tvekan om. Men känslan, som växte sig starkare efter varje missad målchans, var att Österrike är rätt bekväma trots allt. Med vetskapen att även en uddamålsförlust inte skulle vara ödesdigert för dem (detta då inbördes möten ändå hade varit till deras fördel i slutändan). När andra halvlek sen startar, efter Vigges brandtal om att behålla lugnet, är det den österrikiska arrogansen som kör över ett för ödmjukt Sverige. De behövde bara lägga i tvåans växel innan de kunde gasa ifrån oss med en tremålsledning och lämna Sverige med sitt lugn bakom sig.
Svårt att rädda
I den mixade zonen efter matchen var det tunga steg från blågula spelare. Precis som Dejan var inne på i intervjun med SVT fanns det en längtan efter något nytt. Ett landslag som under de senaste åren, med Janne Andersson i spetsen, klamrat sig fast vid ett spelsystem som inte gynnar våra bästa spelare är otroligt synd. Det räddas dessvärre inte upp av en och en halv bra match mot Estland (rankade 116:e plats på Fifas världsranking) och Österrike (som slutade med 3-1 förlust på hemmaplan).
Janne har varit otroligt bra för det svenska landslaget. Med det spelarmaterial han hade att tillgå när han tog över som förbundskapten 2016 gjorde han inget annat än underverk. Men var sak har sin tid. Sverige består inte längre av en stomme med Sebastian Larsson, Marcus Berg och Andreas Granqvist. Spelare som är stöpta ur en svunnen tids fotbollsfilosofi. Att tro att samma taktik som användes av Capello, Bergstrand och Svennis för 20 år sedan, ska fungera med spelare som knappt var födda då är föga otroligt.
Skapa ny identitet
Flera och fler av de spelare som Janne allt eftersom gjort till en del av det svenska landslaget är skolade in i en ny tids fotboll. Det är inte längre långbollar på Bengt (Berg?) som gäller. Dejan Kulusevski säger att man måste skapa en ny identitet.
– Så som det här landslaget var tidigare är det inte nu, det är lite andra spelare.
Dejan, Isak, Gyökeres, Holm och Cajuste. Tongivande spelare i Sverige nu eller förhoppningsvis inom en snar framtid och ett tag framöver. När förutsättningarna ändras handlar det om att kunna anpassa sig till sin omgivning. Man kan ha principer som man gärna håller hårt i. Men då måste dessa principer få gehör i form av positiva resultat över tid. Just nu står Sverige med ena foten utanför EM i Tyskland 2024. Ett mästerskap som kommer bli det tredje på raken för Sverige att missa under Janne Andersson. Det är inte vad jag skulle kalla positiva resultat över tid. Som det har sett ut har vår förbundskapten varit för stolt för att frångå sina principer och ser hellre skeppet gå under. Sker det inte på Jannes vis ska det inte ske alls. Ungefär så har det känts senaste tiden.
EM är näst intill kört med nio poäng kvar att spela om och sju poäng upp till avancemangsplats. Två samlingar återstår av EM-kvalet och en trupp som vill skapa en ny identitet. När Janne inatt på presskonferens efter matchen messade att ”Jag viker inte ned mig”, kändes han som just den där kaptenen som vägrar överge sitt sjunkande skepp. Svensk landslagsledning måste nu ta sitt ansvar tillsätta en förbundskapten som vet vad hen ska göra med det spelarmaterial hen har tillgängligt. Det handlar om att kunna anpassa taktiken efter spelplanen, nu när spelplanen har ändrats.
I gott sällskap
Är det något Janne kan glädja sig åt under tiden han är kvar är det att han sitter i gott sällskap gällande just principer. Om svensk landslagsledning kommer frångå sina principer att avbryta en förbundskaptens kontakt i förväg? Högst tveksamt. Men när tiden väl är kommen för en ny person att leda denna generation av spelare, då hoppas jag att det är en förbundskapten som kan skapa en ny identitet som passar spelarna som nu är i truppen. Inte de som en gång fanns där.
TV: Höjdpunkter från den blytunga förlusten mot Österrike