Vi tycker om MFF: Allsvenskan är Prio Ett

Vi tycker om MFF: Allsvenskan är Prio Ett

Helgen inleds som vanligt med den fredagsmysande panelen. Denna vecka: David Ulfstrand, Ole Törner och Tomas Erlandsson.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:

David Ulfstrand

Exil-MFFare boendes i Stockholm och som följt Himmelsblått sen mitten av 70-talet. Är en fotbollsallätare som gärna ser andra lag och ligor även om det riktiga fotbollshjärtat bara börjar dunka på allvar när MFF spelar.





Ole Törner
Sportjournalist på Skånska Dagbladet, innan dess på Arbetet, med sydvästskånsk idrott som specialitet och med Malmö FF som brinnande intresse. Bloggar om MFF på Skånskan.





Tomas Erlandsson
Malmömusiker som upptäckte MFF på allvar ungefär i samma ögonblick som Zlatan såldes. ÄLSKAR fotboll. Skulle, om han inte ansett det vara smått sjukligt, kunnat stå och kolla korpmatcher på Ribban bara för att släcka sin fotbollstörst. Inte direkt passionerad mer än när Barca eller Arsenal spelar, men kan lik förbannat dock aldrig slita sig från MFF, trots alla gånger han uttryckt sin totala ilska över dem. 





Med en och en halv månad kvar till den allsvenska premiären har Malmö FF två träningsmatcher mot Bröndby respektive Häcken och supercupmötet mot Helsingborg inbokade. Man lär leta efter ytterligare en match mot ett europeiskt lag innan säsongen drar igång. Är det tillräckligt? Behövs det fler matcher mot bättre motstånd? Eller rentav mot sämre motstånd, med tanke på lördagens oavgjorda resultat mot Trelleborg? Eller är upplägget alldeles lagom?

David: Träningsmatcher är träningsmatcher och resultatet är ohyggligt ointressant och ofta intetsägande. Om MFF spelar oavgjort mot TFF nu, så betyder det inte att vi nödvändigtvis förlorar i premiären, eller för den delen att vi vinner. Däremot tycker jag det låter aningen lite att bara spela 3 matcher fram till säsongsstart. De spelare som inte varit igång så mycket bör få lite mer matchtid. Någon match till är att föredra och det kan mycket väl vara mot motstånd från Superettan och där det finns möjlighet att matcha spelare som kanske inte är helt ordinarie och tilltänkta för startelvan i premiären. 

Ole: Är ganska övertygad om att matchupplägget är genomtänkt och en reaktion på att man under försäsongen ofta fyller ut med matcher som inte ger så mycket. Typ att slentrianmässigt möta danska lag från den nedre tabellhalvan eller långtjonglag från Norge.

Med det sagt tror jag också att det är väldigt viktigt att pusselbiten som saknas, det vill säga bortamatchen någon gång de två första veckorna i mars mot riktigt vasst motstånd, verkligen blir av. Om man går ut - som Rolle Nilsson gjorde - och säger att önskemålet är engelskt Premier League-motstånd går det ju inte att det slutar med Nordsjälland, eller Köge.

Tomas: Sämre motstånd är nog inte att föredra om man vill göra en Europasatsning. Jag ser gärna att man möter något tyskt lag, det är relativt nära geografiskt och det innebär förhoppningsvis också ett tuffare motstånd.




För sex år sedan sjöd Malmö FF och dess supportrar av självförtroende och optimism efter segern i turkiska Efen Pils Cup. Miraklet i Tel Aviv blåste in ytterligare luft men ballongen punkterades slutligen i och med dubbelförlusten mot FC Thun. Därefter bar det utför. Kanske inte i fullständigt fritt fall men det dröjde ett bra tag innan man var tillbaka i toppen. Hur känner du idag, är vi redo för att satsa på ett nytt Europaäventyr eller är det klokast att hålla hårt i resurserna, samla på sig erfarenheter och se eventuella framgångar som en bonus? 

David: Håll på resurserna! I mitt förra inlägg så hyllade jag ledningen för att det verkade så tyst och samlat kring försäsongen. Knappt hade bläcket torkat på webbsidan förrän MFF visade en förlust på 30 miljoner och Pelle S fick foten. Där fick jag.

Tystnaden var paniken under ytan. Ändå, spar på resurserna och satsa på att vara framgångsrika i allsvenskan. Det är det som betyder mest, outstanding mest. Vår trupp är en guldtrupp och har inte förändrats särskilt mycket – vi bör kunna vara med och slåss om de ädlaste medaljerna i den allsvenska serien även 2011 utan en massa värvningar.

Ole: Jag har åtskilliga gånger betonat att min priolista är stenklar. Allsvenskan och satsningen mot guldet är grunden i verksamheten och det i särklass viktigaste. Alltid och alla år. Europaspel ger pengar, prestige och ger en kick för spelare och ledare som även kan vara nyttig i vardagen. Men lik förbannat är det allsvenskan som är prio ett. Och dessutom är det ett bra sätt att jobba på. Lägger man kraft på att bygga ett lag som har målsättningen att bli bäst, helst överlägset, i Sverige kommer förr eller senare framgångar i Europaspelet också.

Tomas: Jag ser det som en bonus, svensk fotboll håller inte samma klass som bättre, utländska lag, desvärre. Enskilda spelare i Sverige kan absolut hålla hög klass internationellt, men ett helt lag? Nja, jag är skeptisk, TROTS att det gäller MFF.



Att Malmö FF trots det nybärgade SM-guldet visade upp ett bedrövligt ekonomiskt resultat har väl inte undgått någon. Det drar ihop sig till årsmöte i föreningen och arga röster menar att fler än Pelle Svensson bör ta sitt ansvar och ställa sina platser till förfogande. Vad har du för synpunkter och förväntningar kring sittande styrelse framtida agerande?

David: Debatten om MFF:s styrelse är viktig och jag tycker Tony Ernst i sin inlaga här på Himmelriket har en poäng när han påtalar styrelsens likriktning. Mångfald ger positivt utfall! I näringslivet och för övrigt inom andra organisationer så är det gynnsamt att ha många olika infallsvinklar och styrelsen bör därför bestå av personer som har olika åldrar, olika kön, olika kulturella bakgrunder och sist men inte minst olika kompetenser. Självklart!

Sen är frågan om riskkapitalister/riskkapital en rätt död fråga. Riskvilligt kapital är redan en realitet i många klubbar och MFF är inget undantag. MFF kunde köpa Afonso därför att det fanns riskvilligt kapital, MFF kunde bygga nya Stadion med delvis riskvilligt kapital och när vi nu vill förlänga med Molins, Jille och Agon så kommer säkert hela eller delar av finansieringen vara riskvilligt kapital. MFF är ett företag, fotbollen är en kommersiell industri och jag är överhuvudtaget inte upprörd över det.

Enligt Tony Ernst så är det enda som man kan vara stolt över det fotbollsmässiga och supporterkulturen kring klubben. Är det ett problem? Det är ju det som är kärnverksamheten! Jag har aldrig varit stolt över MFF:s balansräkning oavsett när vi var nära ruinens brant eller vältrade oss i pengar innan nya stadion byggdes.

Vidare ser jag gärna att Jeppsson är vår ordförande även kommande år. Att ge honom och de övriga nya medlemmarna mer tid än 1 år för att sätta sin prägel på klubben tycker jag är en självklarhet och skulle om jag kunde närvara på årsmötet absolut rösta för fortsatt förtroende för sittande Styrelse. En brasklapp finns dock, var transparenta även med den ekonomiska redovisningen. Var övertydliga och lägg kraft på att förklara hur det ligger till, hur man resonerar och hur man agerar för att MFF ska blomstra finansiellt även i framtiden och det är ett ständigt arbete, inte bara ett arbete som måste genomföras vid bokslutet i början av året!

Ole: Tony Ernsts artikel eldade verkligen på brasan. Men man ska komma ihåg att det även är en partsinlaga. En ganska självklar sådan. Han var starkt kritisk mot den förra styrelsen. Om han då tycker att den nya styrelsen mest är en förlängning av den gamla och att det egentligen inte hänt så mycket, mer än att närlingslivskopplingen blivit ännu tydligare, är det logiskt att hans kritik kvarstår - och dessutom intensifieras.

Frågan blir då om han har rätt? Tittar man på det sportsliga resultatet är det svårt att tycka att MFF gjort ett dåligt jobb. Tittar man på ekonomin så är det givetvis annorlunda. Ett underskott får inte skena iväg från 10 till 30 miljoner på ett par månader. Snart måste det också vara dags att eventavdelningen börjar fungera som den ska, att avtalen kring Swedbank stadion som tynger ekonomin omförhandlas och det gäller både bankernas räntor och serveringsavtalet med SSP.

Klart är att man ska ha längre tålamod med en ny ordförande och styrelse än ett år. Där tycker jag att Tony Ernst skriker för tidigt. Men debatt är nyttigt. Och det finns mycket att diskutera. Tony Ernst ställer många intressanta frågor. Bolagiseras MFF blir det betydligt svårare att ställa dem. Paradoxalt nog kanske styrelsen upplever honom och andra som kritiserar som så jobbiga att viljan att bolagisera ökar. OM det skulle utvecklas åt det hållet tycker jag att det skälet räcker för att rösta nej till en bolagisering.

Tomas: I min värld så känns det som en självklarhet, att om man som styrelse nämner klubben som ett varumärke och en produkt, att man då också vet vad man säljer, hur man säljer det och att man har koll på begreppet balansekonomi. SÅ jäkla svårt ska det inte vara att hålla koll på debet och kredit!


Att ingen i styrelsen har kunnat ge ett klart och tydligt besked om vad som hänt är högst oroväckande, till och med rent ut sagt helt åt helsike. Jag hade gärna sett att de ekonomiska handhavandena i MFF hade stramats åt. Dock INTE på den sportsliga sidan, utan på styrelsearvodena. De har INTE förtjänat dem.



 

John Börén2011-02-18 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF