Vi tycker om MFF: Derbyn är hemska
Derbyt närmar sig och Himmelrikets panel diskuterar derbyt och så även lite böcker. I veckans panel finns Per Kindgren, Micke Frohm och Kaveh Kohshahi.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Micke Frohm
Journalist sedan 25 år tillbaka. En hel del av dem på Arbetet, en del som frilans och sedan 1998 redaktionschef på Allas i Malmö.Har följt MFF i princip sedan Bosse Larssons första år - om inte på plats så åtminstone med ett öra på sportradions sändningar.
Kaveh Kohshahi
Frispråkig före detta bloggare och skribent på Himmelriket.
Per Kindgren
Supporterprofil som bidrar till stämningen på Stadion genom att vara pådrivare på tribunerna. Har följt MFF sedan mitten av 80-talet. Frontfigur i kompisgrupperingen Larssonligan. Favoritspelare i MFF genom tiderna: Lasse Larsson. Numera också youtubekändis efter glädjefnattet vid segermålet mot Rangers.
Efter bussgate blir det trots allt ett någorlunda normalt derby på måndag även om matchtiden är ovanlig (20:45). Vi hade nyligen en extremt viktig match mot Elfsborg, och det gick väl sisådär. Nu har vi på nytt en oerhört viktig match, och frågan är vad vi kan förvänta oss. Kan man vara nöjd med en pinne? Måste vi vinna för att ha en chans på guldet? Berätta om dina känslor inför derbyt.
Micke:
Derbyn är hemska. De är Satans påfund endast ägnade att ge supportrarna magsår. Jag hatar dem. I synnerhet det här som kommer i ett läge där HIF känns starka och MFF är riktigt försvagade. En förlust på måndag (och alla andra kommande förluster i höst) och guldet känns kört för Malmös del. Och det vet HIF-arna om och kommer därför också att göra allt för att sätta sina käppar i hjulet.
Jag hatar det och vill helst vara någonstans där jag inte kan följa matchen. I år befinner jag mig i luften när matchen spelas och om MFF förlorar vill jag inte höra om det förrän en vecka senare. Men om de vinner får evangeliet gärna frambringas på silverbricka av en flygsteward. Forza Malmö!
Kaveh:
Saken är den att HIF känns extremt ojämna. De har matcher ute i Europa som kan suga ur laget på energi, men vid bra resultat i dessa matcher kan det ju även ge en dos självförtroende. Se t.ex. AIK som gick från att vara ett hyfsat okej lag till att plötsligt se ut som guldfavoriter efter sin skräll mot CSKA Moskva.
För vår del är det vinst som räknas. Vi vill inte vara det första laget som hängs av i guldstriden och behöver en till vinst för att ge laget en känsla av trygghet. Man skulle kanske inte storgråta över oavgjort, men det beror mycket på hur det går för de andra lagen i toppstriden. Det skulle vara extremt skönt med en vinst så att vi inte spelar med kniven mot strupen nästa hemmamatch mot IFK Göteborg.
Per:
Nu när det hatiska busstvånget är borta och med tanke på resan upp till Kopparvallen och de tre sköna pinnarna vi fick med oss him därifrån så fick man tillbaka suget och glöden inför matchen på måndag. Biljett till bortasektionen är inköpt, transport upp till Syndets svinstia är ordnad och man har tagit ledigt hela dan så att man kan enbart fokusera på kvällens kamp.
Lutar åt uppladdning på O'Lärrys på stadion och när Norling ska ha sitt snack ska jag uppmana honom att tvinga spelarna att spela vidare vid skadesituationer tills domaren blåst. Blev helt tåssig och skällde ut Miiko efter matchen på stadion senast då han i ett kontringsläge valde att rulla bollen över sidlinjen istället för att fortsätta anfallet framåt. Har den klena motståndaren tappat huet så fine, rulla ut bolljävelen och bär ut fanskapet, annars så spela vidare!
Jämfört med vårderbyt så kommer Höif att ha ett mycket starkare lag på banan. Då skojade pågarna med Krafth och Baffo och Höif vek ner sig totalt på mitten. Nu kommer Atta styra där bak, May och psykfallet Gashi kommer kötta på mittfältet och på topp har man fått in en giftig jugge så nån lätt 3-0 seger kommer det inte att bli igen. Lägg därtill att vi saknar Ivo och blivit av med Ranegie.
Det finns många osäkra kort inför derbyt. Ivo och Daniel Andersson har varit skadade ett tag (till och från), och nu är även Rantie osäker på spel efter axelskadan senast. Det öppnar för nya konstellationer - Concha? Dardan? Halsti? Alex? Thern? Hur ser din startelva ut inför derbyt?
Micke:
Om de tre nämnda inte kan spela ser min elva för derbyt ut så här: Dahlin – Concha, Pontus, Helander, Richardinho – Halsti – Hamad, Friberg, Wilton, Albornoz – Dardan/Alex, där Halsti har i uppdrag att hålla rent framför backlinjen och Wilton får spela lite som en släpande forward.
Kaveh:
Jag räknar med Rantie, men skulle han ej kunna spela känns Dardan som det hetaste alternativet av den enkla anledningen att Dardan har bra erfarenheter från derbyn. Har man avgjort det största skånska derbyt någonsin då känns det ändå som att man i alla fall inte kommer vara nervös och valpig. I övrigt blir jag sugen på att använda Concha som högerback nu. Löfquist imponerade inte mot Åtvidaberg och behöver kanske mer tid för att komma i matchform. Då kan man använda Albornoz som vänstermittfältare istället.
Backlinjen blir alltså då bestående av Concha, Jansson, Helander och Ricardinho. Mittfältet känns hugget i sten just nu. Friberg och Wilton ska spela om Ivo är skadad. Sen är man väl sugen på att peta Daniel Larsson, men han är så jävla duktig i spelet utan boll att jag vetefan om det är värt att kasta in en mindre "smart" spelare än så som dock kanske kan ta emot en passning utan bollen sticker iväg två meter. Det är en balansgång och visst kan man bli frustrerad på hur Daniel kan behandla bollen ibland, men samtidigt så är han extremt "tillgänglig" som spelare och duktig på att hitta lösningar med medspelare. Alex är en betydligt mer rak striker.
Per:
Det har börjat ryktas om att Per Kindgren ska ge sig in på nya marker och börja slåss med Camilla Läckberg, Vilhelm Moberg och Agatha Christie om plats i bokhyllan. Tudelad fråga - Vilken är den bästa bok om MFF du läst, och vilken är den bästa bok om fotboll som ej, direkt åtminstone, handlar om MFF. Motivera dina två val!
Micke:
På A svarar jag; ”MFF Årsbok 1910-2012”.
På B svarar jag; den uruguyanske författaren Eduardo Galeanos ”Fotbollen himmel och helvete”. Det här är en bok om fotboll som även den icke sportintresserade skulle kunna älska. Galeano skriver så förförande vackert om fotbollens historia, små korta berättelser, oftast i skuggan av de stora händelserna. En fantastisk bok med både filosofiska funderingar och härliga spelarporträtt. Samtidigt innehåller den en hel del kritik mot dagens pengarullning inom sporten. Enligt vad jag hört så har boken kommit ut i nytryck under namnet Fotboll – vilken historia, med ytterligare några nya kapitel.
Köp den eller låna den på biblioteket.
Kaveh:
Vissa saker vägrar jag att läsa böcker om; sport, IT och mat. Det är sånt jag intresserar mig för och jobbar med själv och jag aldrig känt att det finns något jag behöver läsa en bok om. Det låter vansinnigt korkat, obildat och ungdomligt, men så är det. Jag ska inte säga att jag tror mig kunna allt om ämnena, men om jag ska läsa en bok, vilket sker ungefär kanske tre gånger om året, då blir antingen skönlitterärt om något annat än de ämnena eller något mer dokumentärt om något helt annat. För jag läser om fotboll konstant i övrigt. Jag matas med dokumentärer, youtubeklipp, livematcher, tv-sändningar, bakgrundshistorier, wikipediasidor och så vidare dag in och dag ut. Om jag väl ska läsa en bok blir det väldigt sällan som det handlar om fotboll. Senaste boken jag läste om handlade om kokain.
Per:
