Vi tycker om MFF: Det bästa jag sett ett MFF-lag prestera sedan 80-talet
MFF är ytterligare en Champions League-erfarenhet rikare och även om det blev förlust mot Atlético gjorde laget en strålande insats. Här reflekterar Ulf Österlind, Mikael "Skroda" Cronqvist och Anton Gymark om matchen och siar om framtiden.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Ulf Österlind
Världens enda enbenta fotbollsspelare med två vänsterfötter. Skribent till vardags, tidigare redaktör för MFF Supports medlemstidning Nr tolv, zlatanist, nästanmusiker och före detta medlem i Himmelrikets redaktion.
Mikael "Skroda" Cronqvist
40-årig lärare som följt MFF sedan hans far tog med honom till stadion som 5-åring. 14 år som aktiv i MFF Support och drev bland annat Parkensaken för MFF Supports räkning. I supporterfrågor blickar han helst mot Tyskland och hur det fungerar där. Favoritspelare i MFF genom alla tider: Lasse Larsson.
Anton Gymark
29, är frilansjournalist, som jobbat på TV4Nyheterna och följt allsvensk och europeisk fotboll sen han var barn. Svensk fotboll är närmare kontinenten av vad vi tror. Det psykologiska spelet på och utanför säger mycket om fotbollen.
Hedersam men inte desto mindre bitter förlust mot Atlético i tisdags. De flesta verkar eniga om att detta var vår främsta CL-insats och stundtals var de på pappret stora skillnaderna mellan lagen omöjliga att se på planen. Vad var dina tankar kring matchen?
Ulf:
Jag tycker att vi gör en riktigt bra match. I stora stunder för vi spelet och i perioden innan straffsituationen ser Atletico skakade ut. Men min känsla var ändå att om vi hade gjort 1-1 så hade de växlat om och gjort 2-1 ganska snabbt. Deras båda mål är stringens, kvalitet och effektivitet i väldigt bra samarbete. Det svider att erkänna men våra missar på bra chanser visar varför vi är där vi är. Det handlar om att ta vara på de chanser man får. Atletico hade 3 bra lägen och gjorde mål på två. Vi hade kanske fem, i alla fall fyra, och satte inget. Forsbergs försök till mottagning i stället för att dra till på första touchen, Tinnerholms skott högt över i ett bra läge i andra halvlek, vår oförmåga att ibland slå den snabba passen i djupled och de tre gångerna vi gick bort oss till vänster avslöjade också en del.
Skroda:
Stolthet trots förlust är min första tanke. Vi skakar om dem rejält och det är det vi ska ta med oss då det visar att vi kan välta de riktigt stora elefanterna när vi får lite rutin på det här med CL-spel. Framförallt andra halvlek är nog det bästa jag sett ett MFF-lag prestera sedan 80-talet.
Bara det här med att man så här dagarna efter sitter och är förbannad på domaren och otur för att vi inte tog poäng mot ett av världens bästa lag är stort i sig faktiskt.
Det är dock inte svårt att imponeras lite av Atleticos individuella skicklighet också, hur snabbt det går i vissa lägen. Här har vi något att lära vidare, att slå ett gäng passningar i högt tempo till rätt adress nästan hela tiden. Lär vi oss detta så kommer vi att hamna på en riktigt hög europeisk nivå.
Domarinsatsen måste också tas upp. Kändes som om han inte ville ge vika för Hexenkesseln och då blev det helt fel i många situationer. Eller så var det så enkelt att vi drabbas av att vi är en liten fisk bland de stora och därför missgynnas.
Måste också sprida lite beröm över Adu, vilken spelare han är. Passningarna och lugnet han sprider är på en mycket hög nivå.
Anton:
Från att senapsdomaren blåste igång, kastades jag omgående in i en ”Bröderna Grim-saga” och blev tokig. Borta var rädslan, avvaktandet och respekten från 0-5 borta, och det fick mig omedelbart att känna, att även mot ett topp-topp-motstånd, är det något helt annat när Malmö spelar hemma. Laget vänder på förutsättningar, och kan få varenda tuva att dra åt sitt håll, förutom när Emil Forsberg bara ska ta emot en hård skärande passning och utjämna till 1-1, och det är nog det som skiljer matchen igenom, att Malmö inte kan hantera tempot med lika van hand.
Måste uppmärksamma er på en viktigt, men tydligen totalt bortglömd detalj:
När Rosenberg skjuter frisparken, som borde varit en straff, så går bollen upp och träffar två händer som är onaturligt långt ifrån försvarens bröstkorg visst, MEN, jag inte hört någon kommentera det följande: När Rosenberg träffar bollen är Madrid-spelaren minst en och en halv meter framför den vita sprejade linjen som domaren, dygdigt sprejat upp för att folk ska hålla sig bakom densamma. Det borde omedelbart renderat i ett gult kort och en indirekt frispark i straffområdet för Malmö. Men även det missade Clattenburg. Jag trodde själva vitsen med linjen var att undvika just den typen av regelöverträdelser? Nästan skrattar när jag tänker på det.
Malmö är väl återigen ett härligt exempel på att bankkontot inte har något med mänskliga kvalitéer att göra. Jag räknar nämligen att spela bra fotboll, som en god mänsklig kvalité.
Och hela anledningen till att jag kan berömma Malmö på det här sättet, trots 0-2, är, om man kokar ner det, följande: Väldigt lite skiljde lagen i den här matchen, som lika gärna kunde slutat 1-1.
I våras förde han en förhållandevis anonym tillvaro på östgötaslätten och på en defensivt inriktad Åtvid-högerkant. Nu spelar han Champions League-fotboll som om han aldrig gjort något annat. Exakt hur bra är Anton Tinnerholm?
Ulf:
Mycket bra skulle jag vilja säga. Han är stark i defensiven, har bra fötter, är trygg med boll, kan både dribbla och löpa förbi sina motståndare och är ett rejält hot i anfallen. Tänk bara på hur MFF flyttar fram båda ytterbackarna i andra halvlek mot Atletico och på så vis får tryck på dem. Då är Tinnerholm och Ricardinho viktiga pusselbitar. Jag tycker att Tinnerholm bör få chansen i landslaget. Nuuuuu!!!
Skroda:
Sicken karl i vårt försvar, våran Anton Tinnerholm, söta töser får en puss bara dom e 15 plus. Hur bra han var i tisdags? Kort och gott magnifico, excellente. Tidigare? Oerhört bra med en löpförmåga som får en duracellkanin att stå i ett hörn och skämmas. Ett vapen både offensivt och defensivt.
Tänk om vi får behålla honom åtminstone över Europaspelet nästa höst…vore superbt. Tänk vinnarskallarna Gische och Anton på samma kant, i så fall så bäva månde andra lags vänsterkant nästa säsong.
Anton:
Filmade eftersnack för sydsvenskan efter matchen mot Mjällby hemma där Anton gästade studion. Minnesbilden från plan är väl för många när Anton skäller ut chippen. Han var lika hård, nästan, i eftersnacket. Han har en enormt stark tro på sig själv skulle jag säga, som hela tiden tar honom framåt. Det gör att laget i alla lägen kan lita på honom, och det skjuter i sin tur fram hans position i gruppen, vilket också utvecklar honom. Max Wiman menade nått i stil med att Anton borde tas ut i landslaget, annars borde Hamrén avgå, vilket jag tycker är att ta i. Men för all del ta ut pågen. Jag saknar en bättre inläggsfot hos honom. Annars är han fantastiskt bra just nu.
Trots dubbelförlusten mot Atlético är hoppet om avancemang långt ifrån ute. Med lite tur och mycket skicklighet kan det gå. Hur ser du på fortsättningen i gruppspelet?
Ulf:
Man ska inte drabbas av hybris, ja vi spelade bra men vi förlorade. Min bild är att de stora klubbarna, tack vare att de har råd att köpa de bästa spelarna, alltid verkar ha en extra växel att lägga i om det behövs. Men visst, som det är nu kvittar det om Malmö förlorar mot Juventus om Olympiakos förlorar mot Atletico. Och då är det en helt avgörande match i Aten. Som visserligen blir extremt svår men som i alla fall ska spelas. Vinner vi däremot mot Juventus och Atletico gör sitt.... Ja, då räcker det väl med oavgjort mot Olympiakos. Och då är det bara att parkera bussen.
Skroda:
Gillar det som någon sa efter matchen i tisdags. ”Äsch vi ska BARA slå Juventus så har vi en stor chans att nå åtminstone tredjeplatsen”, lite hybrisvarning på den…. Nåväl, vi måste slå Juventus vilket ju är en rejäl munfull bara det men omöjligt är det definitivt inte om vi spelar som i tisdags.
Till vår fördel är ju att Juventus (precis som vi) inte direkt rosat marknaden med sitt bortaspel i Europa och med en kokande stadion, ett rejält överjävligt malmöitiskt höstväder så kan vi nog fixa det. Känns ju dessutom som att Juventus är snäppet sämre än Atletico och dessutom nog passar oss bättre.
Anton:
Hemmamatchen mot Juve ger samma vibes som inför Olympiakos för mig. Skulle Malmö inte göra några misstag mot Olympiakos skulle de vinna var mitt tips, och det slog väl ut.
Malmö kan vinna hemma mot Juventus, det är jag övertygad om. Det går ofta att resonera i de termerna i år, utan att falla tillbaka i osäkerhet när man släpper in laget i tankarna, eftersom de fortfarande, utåt sett i alla fall, verkar heltaggade på att gå vidare. Man kan med andra ord drömma hårt, eftersom laget alltid verkar villiga att drömma med en.
Håll Tevez kall, och ge inte bort frisparkar utanför de kritade målområdet så kan Malmö säkert vinna. Väl efter det avgörs allt i Grekland. Jag önskar Kiese Thelin ett mål mot Juventus. Han har givit mig som fotbollsälskare något nytt. Jag har faktiskt nästan inga ord för hur mycket jag tycker om hans spelstil och personlighet på plan.
