Vi tycker om MFF: Hade vi inte vunnit guldet hade jag fan lagt in mig på Sankt Lars
Trots att den allsvenska säsongen kommit till sin ända brinner panelen kvar som er himmelsblå låga i tillvaron. Denna veckan diskuterar medlemmarna Silly Season, abstinensbesvär och dagen då Z lägger Nike-skorna på hyllan.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Per Kindgren
Supporterprofil som bidrar till stämningen på Stadion genom att vara pådrivare på tribunerna. Har följt MFF sedan mitten av 80-talet. Frontfigur i kompisgrupperingen Larssonligan. Favoritspelare i MFF genom tiderna: Lasse Larsson. Numera är Per också youtubekändis efter glädjefnattet vid segermålet mot Rangers
Tobias Gullberg
Socionomstudent från Lund vars MFF-intresse på allvar tog ett permanent grepp om hjärtat 2003. Köpte sitt första årskort 2005 och har sedan dess upplevt både eufori och misär i takt med föreningen i hjärtat på heltid - som en mästare.
Marcus Malmberg
Snart 32 bast, har följt MFF de sista 25 åren ungefär, ända sedan farsan drog med mig när jag knappt var torr bakom öronen. Har emigrerat till sittplats de sista åren där jag med analytiska ögon följer spelet och linjemannen.
En lång och framförallt framgångsrik säsong har nu kommit till sitt slut. Hur känns det egentligen? Är det skönt att det är slut, eller kommer MFF-abstinensen få dig att kallsvetas om nätterna inom en vecka? Och framförallt: Vart riktas MFF-intresset nu när det inte längre finns några matcher att på?
Per
Ja, det är faktiskt skönt att det är över nu. Känslomässigt har det varit en extrem sommar och höst. Varken psyke eller tarm har pallat med den otroliga nervösitet som man utsatts för. Det var först i sista matchen mot Syrianska som man verkligen kunde andas ut och bara njuta på stadion som en nytömd speleman. Nu blir det dock vinterverkstad här himma. Flaggor och banderoller ska tvättas och repareras. 19 skall bytas till 20. Två stjärnor ska sys på. Sen blir det resor till Italien och Thailand i februari och mars, så man kommer hem lagom solbränd och Changfylld till premiären. Lovar att återkomma med underhållande MFF-relaterade bildreportage ifrån det kungliga Thailand.
Givetvis har man också spelat in årets alla matcher som man plockar fram och njuter av då och då. Så personligen kommer vinteruppehållet bli ganska behagligt. Komma bara njuta - som den mästare man är.
Tobias
Jag känner mig väldigt ambivalent till ovanstående fråga. Givetvis är det jäkligt skönt att ångesten över. Ångesten att vara bäst i serien men att kanske riskera att spela bort sig själva från guldet. Att torska guldet ifjor var givetvis trist, men då det aldrig egentligen låg i våra egna händer kändes det inte som att vi hade förlorat guldet. Men i år, när konkurrenterna gjorde det till en vana att spela bort sig själva samtidigt som vi ofta missade chansen att rycka, hade det varit fruktansvärt att inte ta hem det. Minns att jag sade till min sambo för cirka en månad sedan att; om vi inte tar hem det i år, då går jag fan och lägger in mig på Sankt Lars. Så det har varit en enorm lättnad att serien slutat, men nu kommer givetvis tomheten som ett brev på posten. Lyckligvist finner jag mycket intresse i internationell fotboll generellt, och Liverpool i synnerhet vilket brukar täcka vintertidens fotbollsmissbruk med råge. Zlatans korståg i Europa kommer även den följas i sedvanlig ordning.
Marcus
Man känner sig ju som en mästare, det gör man. Känslan är helt enorm, och jag har fortfarande inte glömt alla belackare som skrek i högan sky i början på säsongen. Spelarna var skit, Norling var värdelös och det saknades en spelidé. Ändå är MFF kanske den klubb i Allsvenskan med tydligast spelidé (kanske Gefle också, de överraskar ingen). Och här står vi nu, Svenska Mästare och vinnare av den allt mer presitigefyllda SuperCupen!
På sätt och vis tycker jag det känns ganska skönt med ett uppehåll på ett par månader nu. Man får tid till så mycket annat då. Visst kommer man sakna att ge sig upp till Stadion för att se pågarna, men rätt vad det är så är det tid igen. Kommer inte rikta mitt fokus på nåt annat lag under uppehållet, följer Arsenal på avstånd och ser den långe i PSG. Sen räcker det för mig.
Fram till att det drar igång igen om ungefär fyra månader kommer de flesta MFF-relaterade nyheterna handla om det som kommit att bli känt som Silly Season. Hur tycker du att Ninja-Pelle och hans garde ska agera på transfermarknaden i vinter? Var behöver vi förstärka och vem ska vi ge fan i att förlora??
Per
Givetvis är Rosenberg det absolut hetaste namnet. Han behöver speltid och MFF behöver en duktig och rutinerad kedjespelare nu när vi ska ut i Europa igen. Tid och tajming har aldrig varit så perfekt som den är nu. Blir oerhört förvånad om han inte dyker upp i Malmö i januari. Skulle också vilja att vi norpar May, bara för att. Kan se framför mig hur alla åtta olympianer självantänder av hysterisk ilska. Inte nog med att May är en fantastisk spelare, vi plockar spelare ifrån småklubbarna precis som det behagar oss, och di små glinen kan bara stå där med sur läpp och ingenting göra. Om, Gud förbjude, Jansson inte skriver på snart utan istället drar som Bosman, då, då blir jag spritt språngande tåssig. Så Ågren måste lösa kontraktsituationen med Pontus, Ivo och övriga vars kontrakt går ut nästa år.
Tobias
Vi ska ge fan i att förlora någon över huvud taget, givetvis. Vi har en ung sammanspelad trupp som visat upp en fantastisk fotboll under året. Att föra in för mycket nytt i en sådan grupp skulle förmodligen förstöra mer än vad det skulle tillföra. Med det sagt har vi givetvis en position som behöver nyförvärv, nämligen Ranties gamla position som djupledslöpande anfallare. Mackan är den stora snackisen just nu, och även om jag lite svårt att se att vi skulle kunna plocka hem honom just nu hade det varit en fantastisk värvning. Gische ser jag hellre på Hamads plats. Oavsett hyser jag stor tilltro till Ninjan och ser fram emot eventuella ninjastjärnor i rockärmen i vinter!
Marcus
Först och främst måste Norling bestämma sig för var Gische ska spela, blir det som anfallare eller högerytter? Det i sin tur avgör var MFF behöver förstärka. I början var jag skeptisk till Gische som anfallare, främst för att han blev alldeles för lite involverad i spelet och det kändes nästan som slöseri att ha honom i anfallet. Sen började det verkligen hända saker och de sista omgångarna var han lysande! Är han verkligen så duktig som anfallare (skulle vilja se jämförelse på mål/avslut jämfört med Rantie tex) så ska han givetvis spela anfallare. Annars får det vara en riktigt bra anfallare som Ninja kan fiska fram om Molins ska spela på högeryttern.
Det finns en hel uppsjö av unga lovande spelare som väntar på en chans i A-laget och vissa spelare har redan fått chansen och visat att de kan bli att räkna med längre fram (Jag tänker här främst på Rakip och Konate). Tycker inte MFF ska värva för att bredda truppen, ska det värvas ska det vara någon som utan tvekan går in och tar en plats. Vi ska dock minnas att Simon Hollyhead har gjort ett fantastiskt jobb med spelarna och MFF har undvikit skador på nyckelspelare. Jag är nyfiken på vad som händer med Amin Nazari tex? Ska han växa ut till den spelaren han har potential att bli? Kommer Ivo stanna och bli fri från sina skador?
Den som är mest aktuell för att lämna måste vara Ponne (om inte Gische startar nästa säsong lika bra som han avslutade förra). Många säger nog Helander också, men Ponne har ledaregenskaper som jag tror gör honom mycket intressant för många klubbar och ett utgående kontrakt. Vill Ponne skriva nytt kommer han vara älskad för alltid, men jag förstår om han vill testa lyckan i en större liga. Tycker också att det ser bra ut även om han skulle lämna, Johansson/Helander är inte alls dumt. Dessutom med förhoppningsvis friska Sudic och Blomqvist, och eventuellt Hammar. Sen hoppas jag att klubben får ett skapligt bud på Miiko och säljer. Det hade lugnat många själar och jag hade känt mig lugnare när motståndarna anfaller på Malmös högerkant
Så har även årets största uppvisning i feltajmad humor, tondöva GIF Sundsvall-spelare och könsdiskriminerande bilutdelande ägt rum. Jag talar givetvis om Fotbollsgalan. Zlatans guldbollsprenumeration lär pågå i ett par år till, men förr eller senare lär han ju tröttna. Vem i dagens MFF tror du har störst chans att hugga en guldboll den dagen Z drar sig ur leken?
Per
Helt klart Filip Helander.
Fortsätter han bara att köra på, utvecklas och slippa skador så kommer Kvarnbypågen hiva in guldbollar som en trålare... Så fort man hör guldbollen tänker jag på hur många gånger Bosse kunde ha fått den om det inte hade varit för Svffs anti-Malmöitiska regler. Då hade troligtvis Bosse och Zlatan legat på lika många bollar idag
Tobias
Jille och Helander är de namn som spontant dyker upp i skallen. Jille då han redan visat upp en enormt bra högstanivå och då han enligt mig gjort ett klokt klubbval vilket kommer hjälpa honom utvecklas ytterligare. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan vi får se honom i landslaget. Helander vet jag inte om jag behöver motivera närmre. Hans prestation mot AIK borta gör mig fortfarande salig och det kommer inte dröja många säsonger till innan vi tappar honom till både landslag och Europa. Men fram till dess kommer jag se fram emot fler onyktra himmelsblå mästare i direktsänd TV samt se Zlatan jogga hem guldbollen ett par år till, i sedvanlig ordning.
Marcus
Det vet i tusan om inte Zlatan borde få den på livstid? Det kommer aldrig någonsin finnas en lika stor spelare i svensk fotboll. Gör ett nytt pris och döp den efter den långe istället.
Men för att svara på frågan... Jag tror att det finns två spelare i MFF som kan bli kandidater. Halsti är ju tyvärr diskvalificerad eftersom han är finne, men tidigare nämna Ponne och Gische tror jag är de två i dagens lag som på sikt kan ta sig dit. Det är två spelare med glimten i ögat, som har ledaregenskaper och det där lilla extra. Dock måste ju båda gå vidare i sin karriär för att bli aktuella.
