Äntligen seger!
Slutsignalen ljuder över Hjulsta IPs alplandskap till fotbollsplan, och sällan skådad eufori utbryter bland de rödklädda när hemmalagets stolta spelare så sakteliga blir införstådda med vad man åstadkommit denna gråmulna tisdagskväll. Låt oss nu vrida tillbaka matchuret ungefär 45 minuter för att utreda vad som låg bakom denna champagnesmakande idrottspoesi som dagens statistikryttare kallar för trepoängare.
Ett decimerat Atletico Ängen samlas vid sidan av matchplanen för uppvärmning, taktiska justeringar och allmänt språkande om fruktansvärt irrelevanta ämnesområden. Efter att ha odlat isande fruktan i motståndarnas ryggmärg med utomjordisk bollkänsla på uppvärmningen var det dags att träda in på matchgruset för några sista uppvärmningsskott. Atletico Ängen valde att börja med det naturliga men ändå oförklarliga valet av Viktor mellan stolparna, och en försvarslinje bestående av Dojan, Calle och Mange. På mittfältet startade Robert Jäderlund, direkt inkallad från primaveralaget. Längst upp skulle Kendel och Scherdin sätta press på motståndarnas uppspel och förvalta bollinnehavet till nätrassel bakom motståndarnas burväktare. På bänken satt Markus, för dagen en smula krasslig, i sällskap med Zebbe och Jocke.
Direkt i matchinledningen gör Atletico Ängen ett tappert försök att slå sig in i Guinness Rekordbok för bästa möjliga målchans utan att bolluslingen passerar linjen. Först träffades ribban av Scherdin efter trassel i straffområdet och därefter av Robert som inte ville vara sämre och returnerade distinkt bollen till målramen och ut i straffområdet (SÄPO utreder i skrivande stund hur det läget går att missa). Bollen hamnade därefter hos Kendel, som dock får den alldeles för högt för att ha någon chans att få foten över bollen och en halvträff skickar bollen någon meter över ribban.
Ängen trummar på bra i spelet och håller i taktpinnen halvleken ut, trots att inga fler målchanser av samma kaliber som ovan skapats. Optimism genomsyrar gruppen när man samlas i pausvilan och går igenom läget. Denna sprids ända ut i lilltånaglarna på de rödklädda när domaren kallar till andra halvlekens början.
Ungefär tre minuter in i andra halvlek slarvar Golden Gubz med bollen och plötsligt är Scherdin och Robert ensamma mot en försvarare och målvakt. Robert löper in på ytan och hela försvararen, målvakten, domaren och alla andra levande organismer i universum förberedde sig på en passning, men Scherdin väljer istället att skicka lädret mot mål, något som skulle visa sig vara lyckosamt. Skottet i sig kan ha varit det tamaste som skådats sedan Burres grannes hund fick borelia, men det räckte för att målvakten, som stod med tyngden på fel fotsula, inte skulle ha en susning att nå bollen som rullade in strax intill första stolpen. Målet förde osökt tankarna till Råsunda 22 timmar tidigare. Mannen i grönt pekade på mittpunkten och firandet visste inga gränser, segern var nu inom synligt räckhåll! Hade allas vår Arne kommenterat drabbningen hade någon kommentar i stil med ”en sann strumprullare räknas lika mycket” förmodligen avlossats.
Efter målet tar Golden Gubz över bollinnehavet men det blir aldrig riktigt svettigt framför mål innan en ordentligt rörig situation äger rum i eget straffområde, där bollen studsar i alla möjliga och omöjliga riktningar innan den till slut frigörs från den farligaste närheten till egen kasse.
Strax därefter blåser domherren av kampen och Atletico Ängen kan inkassera sin första seger i klubbens historia. En styrkedemonstration av ängenlirarna och det ser betydligt ljusare ut i den stentuffa streckstriden. Att hålla undan till seger trots flera spelare på skadelistan, däribland dynamiske mittfältaren Pethrus och försvarsklippan Erik.
Anfallspelet kunde dock ha blivit något bredare, då Scherdin ofta sjönk ner till sin naturliga position på mittfältet. Detta gjorde att Kendel ofta fick kämpa ensam mot två-tre aggressiva vitklädda försvarare, vilket naturligtvis är svårt att förvalta när bollen väl når upp i plan.
Totalt sett en insats som laget kan se tillbaka på och reprisera för att i fortsättningen nå framgång i division 1 ungdom norra. Forza Ängen!
Matchenslirare
Efter den längsta omröstningsperioden i Atletico Ängens historia har både Kendel och Matte vardera fått 17% av rösterna och får därmed dela på titeln som matchenslirare. Extra credd till Matte för hans 17% trots att han ej deltog i matchen, grattis!
