KFF 3 - JIF 2 6-1 (4-0)
I JIF 2:s första match i Alliansen blev KFF 3 alldeles för svåra.
Målvakt: Martin Håkansson (C)
Backar: Simon G, Magnus P, Alexander K, Joel G
Forwards: Magnus N, Albin Sabo, Jonathan S, Sebastian H.
Klockan har precis slagit några minuter över 12 och jag slänger mig ner på cykeln. Till min glädje fanns det plats för en skribent till Kristianstad. Jag blickar över vyn och ser två stycken nervösa juniorer framför mig. Jag hinner inte växla några ord utan det vara enbart att hoppa i bilen direkt. Väl i bilen förklarade jag reglerna för Albin och han förstod ganska snabbt. Istället utbyttes det meningar och tyckandet om Juldagsfirandet vilket ledde till goda minnen. Väl framme i Kristianstad träffar jag ännu en nervös junior, men det är inte det som lyste upp rummet utan det var Simon ”Gutte” Gustavssons närvaro. Mkt roligt att se han på banan igen. Medans laget hade uppvärmning valde jag och min trogne livskamrat Erik att sätta oss på läktaren och till vår stora glädje träffade vi Daniel ”Tilda” Vrabac. Det blev mycket taktiksnack och drickande ur en vattenflaska. Det var de mest rutinerade spelarna som fick börja känna på Alliansfotboll.
Första halvlek:
Det såg bra ut i början. Juniorfyran spelar på bra och skapar några småchanser, sedan blir det olika kedjor och de samspelta juniorerna får spela med de äldre och vice versa vilket leder till mindre fina kombinationer. Efter några minuter är det Gutte som får den hetaste chansen, men bollen går en bit utanför. Sedan är det KFF som tar tag i taktpinnen medans Jämshög kollar på och de rullar enkelt in 0-1 förbi en chanslös Martin. Senare drar KFF på sig en utvisning och det verkar som Jämshög kan utnyttja deras spelövertag, men istället för att ta kommandot är det KFF som fortsätter rulla på och vid tiden 6.02 är 0-2 ett faktum. Det skapas lite målchanser men Jämshög vågar inte riktigt rulla runt och tar en massa konstiga beslut. På de två sista minuterna av första halvlek rullar KFF enkelt in 0-3 och 0-4.
Det är många sura miner i paus och Jocke försöker peppa dom. Det verkar som att JIF blir lite småtända igen och ska ut och ge sista halveken järnet.
Andra halvlek:
En förvirrad Hedman står på fel sida, men efter han blivit tillrättavisad sätts matchen igång. Det tar inte mer än 12 sekunder förrän KFF drar på sig ännu en utvisning. Men JIF vågar än en gång inte utnyttja spelövertaget och pressar knappt någonting. Efter en minut spelad är 0-5 ett faktum, det med i spel 3 mot 4. Spelet rullar på och JIF kommer aldrig riktigt till några lägen. Nästa utvisning för KFF blir vid tiden 3.20, men det verkar som JIF har stora problem med 4 mot 3. Minuten senare får KFF en till utvisning och man börjar undra vad som försiggår. Jämshögs första utvisning kommer efter 5.50 och den andra kommer en halv minut senare. Laget klarar inte av pressen och det resulterar i 6-0. Jämshög gör många konstiga beslut under de sista minuterna och det ser ut som att de tror att man kan göra ”trepoängare” i fotboll. Under denna speltid hinner KFF dra på sig två utvisningar och JIF en, men efter lite flyt och kämpastil lyckas Gutte ändå skjuta in det enda målet för Jämshög med bara en halvminut kvar. I de sista sekunderna har Jonte en bra chans att klacka in den snyggt i mål, men målvakten styr undan den. Klockan står på 10.00 och förlusten är ett faktum.
KFF drog på sig 6 utvisningsminuter och det hade JIF svårt att utnyttja. Man kunde nästan tro att de hade blivit inspirerade av Steelers Powerplay. Istället blev det 3 mål i baken.
Överlag kändes det från läktarplatsen att det var nervöst och stressigt på plan, lagen kom aldrig till ro och kunde inte rulla på, det blev mest springande. Även om förlusten är tung så är det en dag imorgon med. Och den dagen är det dags att blicka framåt till nästa match. Som jag brukar säga; En vinst är härlig, men en förlust är nyttig.
Målet::
Simon G