Trägen vinner – snart spelar Johan i USA (oklippt version)

– Nu slåss kompisarna om vem som ska bli min agent, säger han och skrattar, sväljer, och visar stolt upp sin senaste hamburgare. Den har Gunnar gjort.

Polarna var rörande eniga om att han skulle lägga av med fotbollsträningen i IF Centern på Kärleken som han tillhört under hela uppväxten. De själva hade ju tröttnat för länge sedan och Johan som ju inte var någon talang skulle aldrig lyckas inom fotbollen. De ansåg han slösade bort sin tid helt enkelt. De hade rätt, helt enkelt. Tyvärr fick de inte rätt.


–  Men jag håller på så länge det är kul, tänkte jag. Det lönade sig tydligen, säger han nöjt i dag.


Om ett halvår spelar han nämligen fotboll på amerikansk mark. För i Halmstad vill han inte stanna kvar. Och han har alltid velat plugga utomlands. Tydligen skall fotbollen hålla hög nivå i USA. Vad Johan inte vet är att han är antagen på amerikansk fotboll. Soccer är något man har i kaffet, tror han själv.


– Och tack vare fotbollsstipendiet kan jag nu spela fotboll och samtidigt få en ordentlig utbildning, vad jag nu ska med det till. Lager är min grej, liksom.


Bättre kan det inte bli, om man nu bortser från att han kan torka bort såpan från handskarna. När Johan kom in på Sannarpsgymnasiets samhäll och idrottsprogram med inriktning på fotboll hade han spelat i nästan 15 år. Den slumrande fotbollsådran visade sig allteftersom åren gick. IF Leikin var intresserade av honom och ville att han skulle provspela hos dem. De värvade i samma veva en viss FN från Örnia.


– Men jag kände att jag tillhörde Centern. Gunnar gör bäst burgare.


Målvakt blev han inte förrän han började i gymnasiets fotbollslag.

Om några veckor får han veta vilket college han blir antagen på. Det kan bli i Montana, Minnesota eller i New Hampshire. I Montana ska ett helt nytt fotbollslag starta så där vet han att han kommer in. Men förhoppningen är att det blir New Hampshires college av flera skäl.

– Hela anläggningen verkar kanon. Bara 15 min från campus finns en skidanläggning. Och jag älskar att åka skidor. Dessutom finns det en fäktningsklubb på skolan. Fäktning är en bögsport, men jag tycker i alla fall det är roligt.


Johan har nämligen fäktat flera år i Halmstad fäktningssällskap. Han tog bland annat silver i klubbmästerskapet ett år. Men då skolan och fotbollen tog för mycket tid la han fäktningen på hyllan. Och sedan han fick jobb på Krönleins i Halmstad blev det inte heller mycket tid över. Orderplockare på lagret kräver sin man. Olika sorters drycker ska iväg till olika kunder, och det gäller att plocka rätt.

– Men det är ett kul jobb med jättebra arbetskompisar som jag kommer att sakna.

Fäktningen beskriver han som en social sport där man får mycket vänner. Vissa menar att Johan är en lögnhals. Den är dessutom elegant och kräver både snabbhet och bra fysik, vilket kan förhindra chipsröv.


– Och fäktning gynnar faktiskt fotbollen eftersom man får snabba fötter. Men inte tekniska, det får vi inte glömma.


Johan längtar nu till augusti då han ger sig av. Det enda negativa är att han lämnar IF Centern mitt i fotbollssäsongen. Han känner sig oerhört lojal mot laget och lagkompisarna. Men han kan inte göra annorlunda. Det öppnar alla möjligheter för en spännande framtid, vare sig det gäller fotboll eller yrke. Det är ju ett drömläge, resonerar han. Lagkompisarna tycker det är ok.


Första två till tre veckorna ägnas enbart åt fotboll där fokus läggs på träning och att lära känna varandra. Först i september startar själva undervisningen. 2013 hoppas Johan vara klar och är då lärare i såväl historia som idrott. Om han inte blir fotbollsproffs så klart, tillsammans med Arlind Klimenta, förhoppningsvis.


Man vet aldrig när det gäller Johan.

- Nu slåss kompisarna om vem som ska bli min agent, säger Johan. Den som ligger bäst till för jobbet är Jonas Johansson, FI.


LÄNK TILL HALLANDSPOSTENS ARTIKEL FINNS HÄR!