Anthropi - BK Borsten 1-5
Ja, det va en riktig promenadseger. Med betoning på "promenad". Tempot va rätt fjantigt. Eller så berodde det på att jag själv befann mig i gränslandet i 1:a och va totalt frånvarande i 2:a..
Antrophi. Brukar stavas "fajt" och "på håret". Varningen kom redan i omklädningsrummet för Tim. Eskil som nu både är transformerad till vänsterfotad och mittback, fick uppgiften att punkta killen. Han hade dock bestämt sig för att göra något helt annat och mycket roligare än att spela mot BKB. Annars var det mesta sig likt. Intensivt utan något direkt spel till en början. Den stora skillnaden va väl avsaknaden av närkamper och smällar. Framför allt från vår sida. Förutom våra zuper znabba znyggingar på topp som hade desto mer fart under dojjorna och t o m va nere på egen planhalva och vann boll! Stort.
Det går lite troll varje gång när vi inte får värma upp ordentligt, lira lite 2-mål och sån't. Vi får inte till den riktiga tändningen och fokusen. Vi blir lama. Den här dagen var inget undantag. Trots det så hade vi rejält övertag spelmässigt. Sen kom ett sån't där mål som vi fått i nästan varje match. Som egentligen inte är någon situation, utan vi skapar själva. Det gjorde ju inte så mycket även denna gång. Luften går inte ur BKB för en baklängesbalja. Det är en så sjukt skön inställning. "De é luuugnt.."
Resterande del av första halvlek va spel mot ett mål. Dom hade lite farliga kontringar p.g.a att vi inte låg särskilt tätt i rygg, men vi lyckades styra bort det hela i sista stund. Dock så lyckades Mogge runda keepern efter en fin passning från sin stjärtis. Och sen klev vår galne mittback in i målprotokollet igen. Vackert. Med skallen igen!
Jag ska inte ge mig på några större försök att komma på fler detaljer. Kommer inte ihåg vem som gjorde det tredje. Eller var det då J-C la en frispark som Niklas Karate-Kidade? Just det! Halvlekens sista kick. Coolt som fan.
Så här i efterhand är allt en salig dimma och jag har kraftiga minnesluckor. Vet i alla fall att vristen formligen sprack sönder när jag blev kapad (eller nå't). Foten va stor som en boll på kvällen och jag fick röka skitmycket heroin för att bli av med smärtan.
Det va i alla fall 3-1 i paus. När jag kom ur duschen stod det 4-1 och på dom 5 minuter jag va kvar och kollade så hade vi två 3-1 lägen och ett friläge. Inget av dom va ens i närheten av att resultera, så jag antar att Lavrovs kommentar om att det va lite ineffektivt och mycket solo-åkningar i 2:a, stämde.
Hur-som-fucking-helst. Vad sitter jag här och klagar över när vi går och vinner mot Antrophi med 5-1!! Och dom ger typ upp matchen efter 10 minuter i 2:a. Det är fuckin beautiful! Jag antar att mycket vill ha mer och promenadsegrar är najs, fast inte så länge man är ute och går (fast det är bättre än att va ute och cykla;) Fan va jag svamlar. Efterdyningar...
ps
Prova inte på att va full till match. Det får endast utövas av professionella. Och i det här laget finns det bara en.
ps 2
Senaste gången vi mötte Antnrophi fick jag stortån avsparkad. Och nu vristen. Påminn mig att aldrig lira mot dom igen.. Fast vad jag hörde så gjorde våra grabbar tydligen så bra ifrån sig på innermitt, att det inte spelar nå'n roll.
Troooligt! ;D
