Grus i maskineriet
Jag fick så rätt. I veckan skrev jag att det verkade dumt att ge ett motståndarlag några fördelar. Igår kom beviset. IK Stym föll med fem man efter att Kapten varit ”sportslig” och gått med på att ändra matchtiden.
Familjemiddagar och sjukdomar (och en halvtaskig spansk fotbollsmatch) förstörde aftonen för IK Stym. Med en full bil och en man i tunnelbanan anlände man till Brommahallen för att möta Walk Over. Efter att både Kapten och Engvall (Varför alltid just dem två?) avsagt sig målvaktsrollen fick Henke stå i första och Karström i andra.
En avbytare fanns tillgänglig för IK Stym. Backarna spelade non-stop och forvards rullade på tre man. Första halvlek var rent ut sagt bedrövlig. Ingen back fyllde på och anfallarna var så iskalla så det var istappar i taket. Walk Over gick upp i en tvåmålsledning och det blev också halvtidsresultatet.
Efter paus blev det bättre fart i anfallsspelet och reduceringen kom helt planenligt genom Engvall. IK Stym radade upp chanser och borde ha vänt matchen. Istället drog man på sig kanske tvåhundra utvisningar och Walk Over kunde vinna med 4-2.
Walk Over var ett klassiskt korplag. En bra målvakt, en hyfsad och en lite (snarare mycket) sämre back. En lite tjockare kille på topp samt en relativt teknisk och smal kille som gjorde något mål. Klassisk och vägvinnande. Däremot var det ett grinigt lag med mycket skällsord och allmänt dåligt uppträdande på planen.
En poäng på två matcher är knappast godkänt. Hoppas på bättring till på söndag, både med spelet och med uppslutningen.
Mål:
Engvall (Kapten)
Wahla (Engvall)
